Domstolens roll i tvistemål har utvecklats från att alltid pröva mål i sak till att främja en förlikning. En förlikning erbjuder ofta snabbare och mer kostnadseffektiva lösningar än rättsprocesser. Valet mellan att förlikas eller låta domstolen pröva målet är dock inte alltid lätt och kräver noggrann avvägning av för- och nackdelar.
Ett vanligt argument för att välja skiljeförfarande är att avgörandet är slutgiltigt och inte kan överklagas i sak. Detta innebär att skiljenämndens juridiska bedömningar av tvistefrågan inte kan prövas på nytt. En skiljedom kan därför inte angripas enbart på grund av att en part anser att skiljemännen har missbedömt bevisningen, gjort en felaktig tolkning eller tillämpning av lagstiftning. Det finns dock möjlighet att angripa en skiljedom på formella grunder.
När dataskyddsförordningen, eller den numera välkända förkortningen GDPR, kommer på tal möts vi jurister inte sällan av en viss uppgivenhet. Ibland ren och skär irritation. Sanningen är den att de integritetsskyddsåtgärder som lagen påkallar oftast ses som ännu ett hinder att överbrygga i verksamheten. Så även ibland för processjuristen inom ramen i en tvistemålsprocess.
En av de vanligaste frågorna en advokat får är om klienten borde gå till domstol.
Efter att en process i exempelvis domstol avslutas kan känslan av ett avslut i frågan infinna sig. I denna artikel görs en ansats till en övergripande genomgång av vad som kan ske om en part ålagts en skyldighet, i exempelvis en dom, men denna inte fullgörs och hur processen för att framtvinga fullgörande är tänkt att fortlöpa.
Under 2022 har vi biträtt klienter i några av de större entreprenadrättsliga och teknikorienterade processerna, liksom andra betydande kommersiella tvister och processer. Nedan räknar vi upp 11 avgöranden som skett förra året.
Det sista som behandlas under en rättegång och i ett domslut är rättegångskostnaderna. Men även om frågor kring kostnader som regel utgör en liten del i en process kan det finnas anledning att ge frågorna ett större utrymme, särskilt i processer där tvisteföremålets värde är lägre än eller motsvarar kostnaderna. Så, vilka frågor bör en part ställa sig inför en process när det kommer till kostnader?
Tvist har uppstått, du är oenig med din motpart om vad denne ska betala till dig (sannolikt tycker du mer än mottaget förslag), eller så har du fått ett ersättningskrav från någon som du inte tycker håller (jag vill inte betala något, bara lite, eller har jag något jag vill kvitta ut mot mottaget krav). Samtidigt känns processen i domstol för att få ”rätt” (pun intended) oklar, otillgänglig och dyr – dessutom finns det en risk att jag inte ens förstår den dom som processen till slut landar i. Nämnda egenskaper som kan tillskrivas domstolsprocessen är svåra att reda ut, men det finns ett antal tips som man kan ha med sig för att i vart fall ”duka bordet” på rätt sätt – dvs. receptet för att tvisten i vart fall ska smaka gott när den väl gräddats färdigt i domstol.
Skriftligt material är ofta viktigt eller rent av avgörande för utgången i en tvist. Lagstiftaren har därför infört en möjlighet för domstolar att besluta om att en part ska utfå skriftliga handlingar som en motpart, eller annan aktör som inte är inblandad i domstolsprocessen, har tillgång till.
Med vårt nyhetsbrev får du aktuella artiklar som berör dig som arbetar inom bygg- och fastighetsbranschen, teknikintensiv industri, gruv- och skogsnäring, offentliga affärer, energisektorn, miljöområdet samt branschöverskridande affärsjuridik.