Offentligt upphandlade kontrakt skiljer sig på många plan från kontrakt som ingåtts i privat sektor. Vid offentlig upphandling fastställs kontraktsvillkoren ensidigt. Vidare får det som regel inte göras väsentliga ändringar av ett upphandlat kontrakt, för att undvika otillåten direktupphandling.
En ny EU-förordning om utländska subventioner ska tillämpas från och med den 12 juli i år. Förordningen reglerar i huvudsak granskning av subventioner från tredjeländer, dvs. länder utanför EU. Vad innebär de nya reglerna i praktiken och vilka subventioner är det som omfattas?
Den 3 februari 2023 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i mål 766-22 och levererade därigenom ytterligare en viktig pusselbit avseende upphandlande myndigheters möjligheter att reglera anbudsgivares prissättning i sina anbud.
Årets vinnare av Foyens stipendium inom offentlig upphandling heter Isabella Mellberg med uppsatsen "Hyreskontrakt och offentlig upphandling”.
Under året har EU beslutat om flertalet sanktionspaket mot Ryssland efter att Ryssland invaderade Ukraina. Sedan den 9 april har det varit förbjudet att ingå offentliga kontrakt med ryska företag. Förbudet har nu utvidgats till att det inte heller är tillåtet att fullgöra offentliga kontrakt med ryska leverantörer. Beslutet påverkar alla offentliga aktörer som har ett pågående kontrakt med rysk leverantör.
Som grundkrav för att förvaltningsrätt efter ansökan från en leverantör ska besluta om att en upphandling ska göras om eller rättas gäller att den upphandlande myndigheten dels har brutit mot någon bestämmelse i LOU, dels att det har medfört att leverantören ifråga har lidit eller kan komma att lida skada. I en dom som meddelades av Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) i juli i år klargjordes att en leverantör inte kan anses ha lidit skada till följd av brister i utformningen av andra obligatoriska krav än just det krav som den upphandlande myndigheten har bedömt inte vara uppfyllt.
En leverantör begärde överprövning av en upphandling bland annat på grund av att den upphandlande myndigheten tillämpat lagen om offentlig upphandling (”LOU”) i stället för lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”). Men vad händer egentligen om en upphandlande myndighet tillämpar fel lag vid upphandling? Alexandra Lindberg besvarar och förklarar detta.
Från och med 1 februari 2022 gäller nya och förenklade regler för offentliga upphandlingar som inte omfattas av EU:s upphandlingsdirektiv, det vill säga upphandlingar under EU:s tröskelvärden och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
Handlingar som inkommer till en svensk myndighet är allmänna. Om man lämnar anbud i en upphandling är alltså anbudet en allmän handling. Betyder det att konkurrenterna kan få reda på alla affärshemligheter? Så är det naturligtvis inte men var går egentligen gränsen mellan offentlighetsprincipen och skyddet för de enskildas affärshemligheter och hur gör man för att skydda sina affärshemligheter när man deltar i en offentlig upphandling?
Med vårt nyhetsbrev får du aktuella artiklar som berör dig som arbetar inom bygg- och fastighetsbranschen, teknikintensiv industri, gruv- och skogsnäring, offentliga affärer, energisektorn, miljöområdet samt branschöverskridande affärsjuridik.
