Hem > Senaste nytt > Vad tjänar du på en tvist i domstol?

Vad tjänar du på en tvist i domstol?

En av de vanligaste frågorna en advokat får är om klienten borde gå till domstol.

Publicerat: 25 september, 2023

Du har arbetat för fem miljoner kronor. Du fakturerar men kunden betalar inte. Om du stämmer kunden och vinner kan du få dina miljoner. Din advokat ger dig goda vinstchanser. Du går till domstol. Eller?

Det affärsmässiga är att låta en ekonomisk kalkyl avgöra saken. Man beaktar hur mycket pengar som står på spel och sannolikheten att man vinner. Dessutom får man väga in kostnader för juridiskt ombud och kanske en teknisk expert. Man får också räkna med att lägga tid på möten, bevisinsamling med mera.

Svårt att värdera

Det är rejäla kostnader. Men din försäkring är väl giltig? Och om du vinner målet ska motparten normalt ersätta dina rättegångskostnader – fast tvärtom ifall du förlorar. Den ekonomiska kalkylen blir snabbt komplicerad. Som lök på laxen måste man dessutom beakta saker som inte har med tvisten att göra, som konkursrisk, möjligheterna att förhandla, ens rykte, vikten av att stävja illojalt beteende med mera. Sådana faktorer är svåra både att förutspå och värdera i kronor och ören.

Man får alltså tillåta sig lite svängrum när man kalkylerar. Vad som dock är säkert är att alla slags tvister kostar tid och pengar. Om tvisten gäller ett litet belopp väger kostnaderna över.

Samtidigt styrs mänskliga beslut ytterst av känslor. Vissa av oss har ett brinnande rättvisepatos och är måna om att en domare får pröva vår sak – om kanske en partner svikit. Då spelar det ingen roll att det handlar om småsummor. Andra människor skyr domstolar och kan svälja stora intäktsbortfall eller kostnader för att slippa dem. Kynnet är individuellt, det ena inte mer rätt än det andra.

Svaret på frågan blir därför lätt banalt: det finns skäl att gå till domstol om du bedömer att din ekonomiska och psykologiska nytta av en rättegång kommer överträffa kostnaderna.

Det svåra är att göra den bedömningen, som sagt. Och för att vrida upp svårighetsgraden lägger vi till det faktum att alla vi som är pjäser i dessa rättegångsspel – parter, advokater, vittnen, domare – beter oss mänskligt irrationellt ibland. Forskning ger stöd åt detta. Vi tenderar att överskatta våra egna bevis, att vilja eliminera en sorts risk men strunta i en annan med mera. Vad gäller domare har en för kåren kanske mindre smickrande studie upptäckt att de dömer ut strängare påföljder strax före lunch.

Vad en advokat, och du, kan göra

Allt detta gör det viktigt med ett förhandlingserfaret ombud med huvudet kallt, någon som kan betrakta saken ”utifrån” på ett mer objektivt sätt. En skicklig advokat analyserar rättsläget noga och bedömer hur stora chanserna är att klienten är framgångsrik. Klientens och motpartens ekonomiska och personliga tillstånd kan ibland vara viktigare än juridiken. Här får klient och advokat hjälpas åt – mer information ger bättre beslut.

Alltså: för att få svar på om du bör gå till domstol krävs kunskap i juridik, affärsmässighet och förhandlingspsykologi. När du väl fattat beslut, sätt det på pränt jämte en motivering. Men alltmedan tiden går och saker ändrar sig, var också du beredd att ändra dig. Vad som var rätt bedömning igår måste inte vara det idag.

Har du en kund som håller inne betalning eller har du andra tvistefunderingar? Kontakta oss för råd.

(Eller inte? Att avgöra om man behöver advokat är ju också en del av affärskalkylen. Inför det valet, minns att studier funnit att de som anlitar juridiskt biträde ökar sina chanser till framgång i process med i snitt 500 % jämfört med dem som låter bli.)

_____________

 

 

Se Daniel Kahneman, Thinking Fast and Slow, 2011; Eyal Zamir & Doron Teichman, Behavioural Law and Economics, uppl. 1, 2018; Sebastian Wejedals doktorsavhandling Rätten till Biträde – Om biträdeskostnaders hantering vid svenska domstolar.

Liknande artiklar

Entreprenad2024.06.10

Konkurrensverkets ifrågasättande av hur byggprojekt bedrivs

Det är inte någon hemlighet att byggbranschen på sina håll har problem med att upprätthålla en sund och effektiv konkurrens i vissa avseenden. Det kan röra marknadsdominansen i grossistledet för vitvaror m m, ibland förekommande spill och ineffektivitet under produktionen på byggarbetsplatsen, någon gång förekommande problem med svart arbetskraft, misstankar om oskäligt höga årsomsättningsrabatter m m. Knappast någon uppfattar dock att den ensamrätt som tillkommer entreprenören att utföra ÄTA arbeten enligt AB 04 och ABT 06 utgör någon konkurrensbegränsning. Tvärtom anses rätten och skyldigheten för entreprenören att utföra ÄTA arbeten vara en nödvändig förutsättning för att kunna färdigställa ett byggobjekt med hänsyn både till under projektets gång oförutsedda händelser och svårigheten att i en färdig bygghandling träffa 100 procent rätt i varje detalj av kommande utförande och beskriva det på kalkylerbart sätt.

Entreprenad2024.06.07

Nya arbetsmiljöföreskrifter – vad behöver du som aktör inom byggbranschen tänka på?

Den 1 januari 2025 träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter i kraft. Som vi på Foyen skrivit om tidigare så innebär de nya föreskrifterna primärt en förändrad struktur där 67 föreskrifter slås ihop till 15 för att det ska bli lättare att hitta, förstå och använda reglerna. Undantag finns dock i föreskriften som riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare där det införs nya regler och krav i och med föreskriften ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:3) om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter”.

Entreprenad2024.05.30

Foyens remiss till Konkurrensverket

I ett mycket uppmärksammat utkast till ställningstagande publicerat 3 maj redogör Konkurrensverket sin ståndpunkt i en rättsfråga som då och då diskuterats, frågan om om de hävdvunna reglerna om ÄTA-arbeten i våra standardavtal AB 04 och ABT 06 kan tillämpas fritt som tidigare eller om förbudet mot väsentliga ändringar i LOU sätter käppar i hjulen.

Fler nyheter