Den gröna omställningen med fokus på förnybar energi såsom vindkraft och det alltmer digitaliserade samhället leder till en högre efterfrågan på en rad olika mineral, till exempel litium, kobolt, koppar, nickel, aluminium och fosfor. Mot den bakgrunden var 16 mars 2023 ett viktigt datum. Då publicerade nämligen EU-kommissionen ett förslag till förordning för säkerställandet av en säker och hållbar försörjning av så kallade kritiska råmaterial (CRM). Förordningsförslaget är en viktig pusselbit för omställningen inom Europa. Samtidigt ser vi stora risker med ett kolliderande direktiv som kan komma att bromsa utvecklingen av framtidens hållbara samhälle.
Högsta domstolen kom den 5 april 2023 med sin dom i målet "Tjäderspelet i Malsättra". Nedan går vi på Foyen igenom HD:s dom och avslutar med en kortfattad analys.
Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap kom 24 februari 2023 med sitt delbetänkande Tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verksamhet – för ökad försörjningsberedskap, SOU 2023:11. Utredningens uppdrag har varit att ta fram ett förslag på lagstiftning som ger regeringen möjlighet att under exceptionella omständigheter fatta beslut om tillfälliga tillstånd enligt miljöbalken (MB) och om undantag från bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap.
Den 16 mars 2023 publicerade EU Kommissionen ett förslag till förordning avseende upprättandet av ett ramverk för säkerställandet av en säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial (”Förordningsförslaget”).
Den 9 februari 2023 meddelade Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) dom i mål M 11988-21. Ett bolag hade ansökt om tillstånd för bergtäkt i Sigtuna kommun där Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt (”MMD”) meddelat tillstånd. I MMD kom domstolen bland annat fram till att det inte var möjligt att åstadkomma en tillräcklig buffertzon mellan verksamhetsområdet och ett område där tjäder spelade och häckade, således behövde andra skyddsåtgärder föreskrivas. Det resulterade i att tillståndet förenades med villkor som innebar att bullrande arbeten inte fick bedrivas under vissa tidsperioder. Sigtuna kommun överklagade domen och yrkade på att ansökan skulle avvisas på grund av bristande miljökonsekvensbeskrivnings alternativt avslås. Vidare hade kommunen i maj 2022 antagit en ny översiktsplan, d.v.s. efter att domen meddelats i MMD, och ansåg att denna skulle få stor betydelse i målet. Bolaget motsatte sig kommunens överklagande och yrkade för egen del att bullervillkoren i tillståndet skulle upphävas. Bolaget yrkade även på artskyddsdispens för det fall MÖD skulle anse att verksamheten kräver dispens. Rättsfallet berör flertalet frågor men den centrala frågan gäller översiktsplanens betydelse jämte artskyddet, vilket är vad den här artikeln kommer att fokusera på.
Vår delägare och advokat Pia Pehrson citeras som expert i Tidningen Näringslivets artikel om Sveriges framtida gruvindustri och dess tillståndsprocesser.
I dom meddelad den 20 december 2022 i mål P 10706-21 prövade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om det beslutsunderlag som en kommun tagit fram under handläggningen av en detaljplan är tillräckligt för att bedöma förekomsten av mindre hackspett och vilka konsekvenser planens genomförande skulle få för arten. Domstolen finner att underlaget inte är tillräckligt för att avgöra förekomsten av mindre hackspett och hur arten kan påverkas av planens genomförande. Domstolen upphäver därför kommunens beslut om antagande av detaljplanen enligt plan- och bygglagen (PBL). MÖD gör även vissa principiellt intressanta uttalanden om tillämpningen av det nya störningsförbudet i 4 § 4 artskyddsförordningen (2007:845) (AF).
Nu när det lackar mot jul så har vissa kanske redan tagit in en gran i sitt hem eller, om man har den förmånen, spanat in vilken gran man avser att gå ut och hämta på ägorna när det är dags. Vi lämnar äganderätten och rätten att hämta en gran till andra att utreda och funderar i stället på om det kan finnas någon artskyddsproblematik med att hämta in en egen gran. Vad händer om man likt Musse Pigg skulle få med sig några djur hem med granen?
Högsta domstolen (HD) meddelade den 7 december 2022 ett beslut (Ö 5766-21) som ytterligare förtydligar när rågrannar ges klagorätt avseende grannfastigheters bygglovsansökan. Omständigheterna var följande. En fastighetsägare ansökte om bygglov för ett upplag för schaktmassor. Den berörda fastigheten bestod av ett flertal friliggande områden, d.v.s. fastigheten var inte en geografisk enhet. Ägaren av en grannfastighet överklagade bygglovet som låg i anslutning till bygglovsfastigheten men inte till den friliggande del av fastigheten som bygglovsansökan avsåg.
Med vårt nyhetsbrev får du aktuella artiklar som berör dig som arbetar inom bygg- och fastighetsbranschen, teknikintensiv industri, gruv- och skogsnäring, offentliga affärer, energisektorn, miljöområdet samt branschöverskridande affärsjuridik.
