I november 2022 underkände Kammarrätten i Stockholm Polismyndighetens affärsupplägg vilket innebar att två polishus skulle uppföras för att sedan hyras av Polismyndigheten genom tillämpning av hyresundantaget i 3 kap. 19 § LOU (Kammarrätten i Stockholm mål nr. 9369-21 och 9370-21). Polismyndighetens affärsupplägg innebar att ett projekteringsavtal, ett genomförandeavtal och ett hyresavtal ingicks med hyresvärden utan att konkurrensutsättas medan byggentreprenadavtalet skulle konkurrensutsättas i ett senare skede. Kammarrätten bedömde att de tre avtalen som inte konkurrensutsatts var upphandlingspliktiga.
Som grundkrav för att förvaltningsrätt efter ansökan från en leverantör ska besluta om att en upphandling ska göras om eller rättas gäller att den upphandlande myndigheten dels har brutit mot någon bestämmelse i LOU, dels att det har medfört att leverantören ifråga har lidit eller kan komma att lida skada. I en dom som meddelades av Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) i juli i år klargjordes att en leverantör inte kan anses ha lidit skada till följd av brister i utformningen av andra obligatoriska krav än just det krav som den upphandlande myndigheten har bedömt inte vara uppfyllt.
En leverantör begärde överprövning av en upphandling bland annat på grund av att den upphandlande myndigheten tillämpat lagen om offentlig upphandling (”LOU”) i stället för lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (”LUF”). Men vad händer egentligen om en upphandlande myndighet tillämpar fel lag vid upphandling? Alexandra Lindberg besvarar och förklarar detta.
Handlingar som inkommer till en svensk myndighet är allmänna. Om man lämnar anbud i en upphandling är alltså anbudet en allmän handling. Betyder det att konkurrenterna kan få reda på alla affärshemligheter? Så är det naturligtvis inte men var går egentligen gränsen mellan offentlighetsprincipen och skyddet för de enskildas affärshemligheter och hur gör man för att skydda sina affärshemligheter när man deltar i en offentlig upphandling?
Under våren 2022 har EU beslutat om en rad olika sanktionspaket mot Ryssland med anledning av Rysslands invasion i Ukraina. Inom ramen för dessa införs sanktioner som tar sikte på offentligt upphandlade kontrakt. Foyens experter och jurister Christoffer Löfquist och Aida Alić redogör i sin artikel hur offentligt upphandlade kontrakt påverkas av EU:s beslut om sanktioner mot Ryssland?
Advokaterna Linnea Lindberg och Per-Ola Bergvist har framgångsrikt biträtt en av Foyens klienter i Högsta förvaltningsdomstolen. Målet rör avsaknad av en tydligt angiven takvolym i en offentlig upphandling av ramavtal med flera leverantörer. Dom meddelades måndagen den 10 januari 2022.
HFD har meddelat dom i två mål angående takvolym. Utöver takvolym berör även HFD något annat i dessa domar, nämligen en skyldighet för leverantörer att uppmärksamma upphandlingsfel redan under anbudstiden, med risk annars att felet inte kan göras gällande i en överprövning. HFD menar att leverantörer har att påtala fel för att begränsa sin skada. Våra jurister Anna Hagelberg och Johanna Hellström analyserar och sammanfattar domarna.
Handlingsoffentligheten ger enskilda rätt att ta del av allmänna handlingar och fyller en viktig kontrollfunktion i offentliga upphandlingar. Eftersom handlingar i ett anbud kan innehålla känslig information kan det därför finnas anledning att sekretessbelägga vissa uppgifter. Frågan om det är möjligt för en myndighet att delegera beslutanderätten att inte lämna ut handlingar till en upphandlingskonsult har prövats av Kammarrätten i Göteborg i mål nr 6373-20.
I en offentlig upphandling ingår leverantörskvalificering och anbudsutvärdering som två skilda faser. Trots att upphandlande myndigheter ska hålla faserna åtskilda återkommer invändningar vid överprövningar om att faserna sammanblandats och att upphandlande myndigheter utvärderat anbud efter otillåtna tilldelningskriterier. En sådan invändning aktualiserades och prövades nyligen i en dom från Kammarrätten i Jönköping.[1]
Med vårt nyhetsbrev får du aktuella artiklar som berör dig som arbetar inom bygg- och fastighetsbranschen, teknikintensiv industri, gruv- och skogsnäring, offentliga affärer, energisektorn, miljöområdet samt branschöverskridande affärsjuridik.
