I en tid då säkerhetsfrågor blir allt viktigare är det avgörande att ha tillgång till rätt och uppdaterad information om hur säkerhetsskyddade upphandlingar ska hanteras – våra jurister kommenterar Upphandlingsmyndighetens uppdaterade vägledning.
”Fullständig kontroll”, ”Full insyn” och ”Tvistlösa entreprenader”. Detta är knappast uttryck som förknippas med dagens byggentreprenader. Däremot är det den typen av förväntningar som finns inför den förestående implementeringen av AI-stödda arbetssätt i entreprenader och fastighetsförvaltning.
Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.
Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.
AB 04 är ett standardavtal framtaget av branschorganisationen Byggandets Kontrakts- kommitté (BKK) med syfte att tillämpas vid kommersiella byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader.
När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.
Det finns 40 kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige, bl.a. i Stockholm, Malmö, Nacka, Västerås och Östersund. De kommunala lantmäterimyndigheterna ansvarar för lantmäteriförrättningar och bildande av samfällighetsföreningar inom sina respektive kommuner, och handlägger således t.ex. ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering. För de kommuner i landet som inte har en kommunal lantmäterimyndighet handläggs motsvarande ärenden av det statliga Lantmäteriet. Syftet med att möjliggöra kommunala lantmäterimyndigheter var bl.a. att samordna fastighetsbildning med plan- och byggprocessen och därigenom åstadkomma en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess.
Vad framgår av upphandlingslagstiftningen och vilka aspekter bör både beställare och entreprenörer göra vid val av säkerheter i entreprenader?
Legal 500 rankar årligen världens främsta advokater och advokatbyråer. Det Londonbaserade rankinginstitutet är erkänt som världens största juridiska guide vars underlag bygger på fler än 300 000 intervjuer och uteslutande baseras på meriter.
Med vårt nyhetsbrev får du aktuella artiklar som berör dig som arbetar inom bygg- och fastighetsbranschen, teknikintensiv industri, gruv- och skogsnäring, offentliga affärer, energisektorn, miljöområdet samt branschöverskridande affärsjuridik.
