Vad ingår i anbudet? – en fråga om kontraktsarbetenas omfattning

Publicerat:22 mars, 2021
En grundläggande förutsättning för att lämna anbud på ett arbete är att som entreprenör kunna förstå vilka kontraktsarbeten som kommer att omfattas av anbudet. Denna fråga avgörs av hur kontraktsarbetenas omfattning bestäms i det avtal som ska gälla mellan parterna. Om ett av standardavtalen AB 04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader) respektive ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten) ska gälla mellan parterna skiljer sig dessa åt beträffande hur kontraktsarbetenas omfattning fastställs. Vilka är då skillnaderna mellan AB 04 och ABT 06 i detta avseende och vad kan dessa skillnader innebära för parterna?

Av såväl AB 04 som ABT 06 framgår att omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. Som en följd därav faller sådana arbeten som inte redovisats i kontraktshandlingarna utanför entreprenörens åtagande. Denna bestämmelse är dock till viss del modifierad i båda standardavtalen och särskilt i det fall parterna ska tillämpa ABT 06 för sin avtalsrelation.

För utförandeentreprenader stadgar AB 04 ett undantag för detaljarbeten som uppenbarligen är avsedda att utföras utan att någon extra ersättning utgår till entreprenören. Så kan exempelvis vara fallet om det i förfrågningsunderlaget föreskrivs byte av träpanel. Det kan då förstås att spik omfattas av kontraktsarbetena utan att detta särskilt anges. Undantaget gäller sådana mycket små arbeten som är av kompletterande natur och av mycket ringa ekonomisk betydelse. Av detta följer att entreprenören i anbudsskedet i princip inte behöver räkna på annat än det som anges i kontraktshandlingarna, oavsett om ytterligare arbeten krävs för att beställaren ska få ett fungerande objekt, t.ex. en byggnad. I en utförandeentreprenad enligt AB 04 vilar ansvaret för att objektet i sin slutliga utformning uppfyller avsedd funktion med andra ord på beställaren.

I ABT 06 åläggs entreprenören däremot ett funktionsansvar. Av kommentaren till 1 kap 1 § i ABT 06 följer att ”eftersom entreprenören vid totalentreprenad svarar för hela eller väsentlig del av produktbestämningen måste beställaren kunna räkna med att entreprenörens arbete utmynnar i en produkt som fungerar för det ändamål vartill den är avsedd”.

För entreprenörens del innebär detta ett ansvar för att avtalad funktion uppnås. I den mån beställaren har föreskrivit funktionskrav i ett förfrågningsunderlag ska entreprenörens anbud omfatta det arbete som krävs för att uppnå funktionskravet, oavsett om samtliga arbeten för att uppnå funktionen finns angivna i förfrågningsunderlaget eller inte. Att entreprenören åläggs ett funktionsansvar innebär inte någon ändring av bestämmelsen i 1 kap 1 § ABT 06 utan entreprenören ska kunna förlita sig på att det beställaren föreskrivit i förfrågningsunderlaget speglar omfattningen av arbetet som entreprenören lämnar anbud på, men entreprenören ska däri också räkna in sådant arbete som krävs för att uppnå avtalad funktion.

Enligt ABT 06 bestäms kontraktsarbetenas omfattning dock än vidare, och i avsaknad av krav och utfästelser innefattas även i kontraktsarbetena sådant arbete som kan fordras med hänsyn till den av beställaren redovisade planerade användningen. Bestämmelsen medför att kontraktsarbetena också omfattar arbeten som inte framgår av i kontraktshandlingarna redovisade krav, men som följer av den av beställaren (före anbudstidens utgång) för entreprenören skriftligen eller muntligen redovisade planerade användningen.

Vad kan detta då innebära i praktiken? Om kontraktsarbetena omfattar anläggning utomhus av en fotbollsplan av konstgräs och beställaren för entreprenören har redovisat att fotbollsplanen ska användas i lika stor omfattning året om så bör detta medföra att kontraktsarbetena omfattar sådana arbeten som erfordras för att gräsmattan just ska kunna användas året om. Arbeten som då kan omfattas av kontraktsarbetena kan vara sådana arbeten som krävs för att säkerställa att planen enkelt kan skottas fri från snö. Likaså får enligt vår uppfattning en redovisad planerad användning av en byggnad som sporthall anses innebära att byggnaden måste ha ett visst antal omklädningsrum oavsett vilka krav som ställts i förfrågningsunderlaget. Detsamma gäller en redovisad planerad användning av byggnad som sjukhus med operationssalar. En sådan redovisad planerad användning får t.ex. anses innebära att byggnaden måste ha ett visst antal sänghissar oavsett vilka krav som finns i förfrågningsunderlaget.

När det gäller att bedöma funktionsansvaret och den redovisade planerade användningen kan jämförelse göras med köplagens bestämmelse om en varas beskaffenhet. Det är då tänkbart att viss ledning för tillämpligheten av 1 kap 1 § 3 st ABT 06 kan hämtas från 17 § köplagen vad avser ändamålsenlighet och den förväntning hos köparen som följer av att ett sådant ändamål som en vara i allmänhet används för, eller det särskilda ändamål som säljaren måste insett att varan var avsedd att användas för. Bestämmelsens andra stycke första punkt tar sikte på marknadsmässigheten i en vara med avseende på varans ändamålsenlighet. Som utgångspunkt kan då gälla hur varor av motsvarande beskaffenhet i allmänhet används. Härtill ska en köpare inte behöva nöja sig med en vara som inte har samma brukbarhet som motsvarande varor i allmänhet. Detta kan jämföras med den premiss som råder enligt ABT 06, enligt vilken beställaren ska kunna räkna med att entreprenörens arbete utmynnar i en ändamålsenlig produkt. Därutöver kan paralleller dras till bestämmelsens andra stycke tredje punkt vid en bedömning av planerad användning. Denna punkt tar sikte på den situation att köparen talar om för säljaren vad denne ska använda varan till och förlitar sig på att säljaren tillhandahåller lämplig vara. Tillämpligheten av bestämmelsen i köplagen förutsätter således insikt hos säljaren om det särskilda ändamålet. Precis som för en beställare gentemot en entreprenör blir det avgörande hur köparen gett uttryck för ändamålet. ABT 06 uppställer till skillnad från köplagen uttryckligen krav på att sådan planerad användning ska redovisas för entreprenören. Den förväntning som därigenom uppstår hos beställaren framstår oaktat som ett sådant krav som är närbesläktad med de förväntningar som uppstår hos köparen när denne gett uttryck för ändamålet. En entreprenör kan därför i anbudsskedet behöva ställa sig frågan vilka förväntningar som uppstått genom den av beställaren redovisade planerade användningen.

För parterna kan frågan uppkomma om använt standardavtal definierar kontraktsarbetenas omfattning på så vis att ett funktionsansvar är uteslutet i en utförandeentreprenad. Någon skiljelinje av sådant slag finns inte. Även vid utförandeentreprenader enligt AB 04 kan förekomma att entreprenören har funktionsansvar för viss del som denne åtagit sig att projektera eller faktiskt har projekterat för. I den numera välkända domen från 2009 gällande läckande takkupor, det s.k. takkupemålet, konstaterade Högsta domstolen att ansvaret i en entreprenad inte enbart kan bestämmas av vilket standardavtal som valts eller av entreprenadens benämning. I stället ska hänsyn tas till vad som i övrigt framgår av kontraktshandlingarna. Parterna kan alltså modifiera en utförandeentreprenad enligt AB mot en totalentreprenad. I nämnda dom fann Högsta domstolen att entreprenören påtagit sig ett ansvar för såväl konstruktion som funktion i en utförandeentreprenad. Detta berodde dels på att entreprenören genom individuellt avtalade villkor i entreprenadkontraktet fick anses ha ett strikt ansvar för takkupornas funktion, dels på grund av att entreprenören hade föreslagit en ändring av takkupornas konstruktion och tillhandahållit konstruktionsritningar för dessa. Entreprenören hade därigenom påtagit sig ett ansvar för takkupornas ändamålsenliga funktion.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är det kontraktshandlingarna som visar vilka arbeten som ska läggas till grund för anbudet. Anbud lämnas således endast på det som utvisas av kontraktshandlingarna, med undantag för detaljarbeten vid en utförandeentreprenad. Vid funktionskrav, såsom ofta är fallet i en totalentreprenad, inbegrips vanligtvis samtliga arbeten som krävs för att åstadkomma avtalad funktion i funktionskravet. Någon särskild reglering om detaljarbeten går därför inte att finna i ABT 06. Det är för beställaren viktigt att för entreprenören tydligt redovisa den planerade användningen och för entreprenören att sätta sig in i vad det som beställaren har redovisat innebär för kontraktsarbetenas omfattning. Detta eftersom krav som följer av den av beställaren redovisade planerade användningen antingen innehållsmässigt kan påverka redan redovisade funktionskrav eller fylla ut redovisade krav med fler krav. Lämpligen sker därför en redovisning av planerad användning redan i förfrågningsunderlaget. För beställarens del är det även viktigt att vara medveten om att arbeten som inte följer av krav i kontraktshandlingarna åtminstone ska utföras i klass med övriga arbeten och till lägsta godtagbara fackmässiga nivå. Om beställaren önskar säkerställa annan nivå för arbetenas utförande måste detta därför anges i kontraktshandlingarna.

 

Pernilla Samuelsson, advokat på Foyen Advokatfirma
pernilla.samuelsson@foyen.se

Esmeralda Eberhardson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
esmeralda.eberhardson@foyen.se

 

Artikeln är även publicerad i Husbyggaren nr. 1, 2021