Tjänar du på en tvist i domstol?

Publicerat:23 april, 2020
En av de vanligaste frågorna från klient till advokat är om klienten borde gå till domstol.

Du har arbetat för tre miljoner kronor. Du fakturerar men kunden betalar inte. Om du stämmer kunden och vinner kan du få dina miljoner – men du kan såklart förlora också. Din advokat ger dig goda vinstchanser. Du går till domstol. Eller, gör du verkligen det?

Det affärsmässiga är att låta en ekonomisk kalkyl avgöra saken. Man beaktar hur mycket pengar som står på spel och sannolikheten att man vinner. Dessutom får man väga in kostnader för juridiskt ombud och kanske en teknisk expert. Man får också räkna med att lägga tid på möten, bevisinsamling med mera.

Det är rejäla kostnader. Men du har kanske försäkring? Och om du vinner målet ska motparten normalt ersätta dina rättegångskostnader – fast tvärtom ifall du förlorar. Den ekonomiska kalkylen blir snabbt komplicerad. Som lök på laxen måste man dessutom beakta saker som inte har med tvisten att göra, såsom konkursrisk, möjligheterna att förhandla, ens rykte, vikten av att stävja illojalt beteende med mera. Sådana faktorer är svåra både att förutspå och värdera i kronor och ören.

Man får alltså tillåta sig lite svängrum när man kalkylerar. Vad som dock är säkert är att alla slags tvister kostar viss mängd tid och pengar. Om tvisten gäller ett litet belopp väger kostnaderna ofta över. Tyvärr.

Samtidigt styrs mänskliga beslut ytterst av känslor. Vissa av oss har ett brinnande rättvisepatos och är måna om att en domare får pröva vår sak – om kanske en partner svikit. Då spelar det ingen roll att det handlar om småsummor. Andra människor skyr domstolsmiljöer och kan svälja rejäla intäktsbortfall eller kostnader för att undvika sådana. Kynnet är individuellt och det ena är inte mer rätt än det andra.

Svaret på själva frågan blir därför lite banalt: det finns skäl att gå till domstol om du bedömer att din ekonomiska och psykologiska nytta av en rättegång kommer överträffa kostnaderna.

Det svåra är att bedöma detta, som sagt. En skicklig advokat kan granska rättsläget och dra slutsatser av det. Men även klientens (och motpartens) ekonomiska och personliga tillstånd har stor betydelse för vad utfallet blir. I den dialog som klient och advokat då behöver ha med varandra samspelar juridiken, affärsmässigheten och personliga förhållanden.

För att vrida upp svårighetsgraden lite till påpekar vi också att alla vi som är pjäser i dessa rättegångsspel – parter, advokater, vittnen, domare – beter oss mänskligt irrationellt ibland. Även forskning ger stöd åt detta. Det kan handla om allt från en tendens att överskatta sina egna bevis till en tendens att vilja eliminera en sorts risk men strunta i en annan. (Vad gäller domare har en för kåren kanske mindre smickrande studie upptäckt att de dömer ut hårdare straff strax före lunch.) Detta gör det viktigt med ett förhandlingserfaret ombud med huvudet kallt som kan betrakta saken ”utifrån” på ett mer objektivt sätt.

Slutklämmen. För att få svar på om du bör gå till domstol krävs kunskaper i juridik, affärsförhållanden och förhandlingspsykologi. Klient och advokat får hjälpas åt – mer information ger bättre beslut. När du fattat beslutet, sätt det på pränt tillsammans med den bakomliggande motiveringen. Men alltmedan tiden går och saker ändrar sig, var också du beredd att ändra dig. Vad som var rätt bedömning igår måste inte vara det idag.

Har du en kund som håller inne betalning eller har du andra tvistefunderingar? Kontakta oss för råd.

(Eller inte? Att avgöra om man behöver advokat är ju också en del av affärskalkylen. Inför det valet kan man minnas att studier funnit att de som anlitar juridiskt biträde ökar sina chanser till framgång i process med i snitt femhundra procent jämfört med dem som låter bli.)

_____________

Dan Johansson, advokat på Foyen Advokatfirma
dan.johansson@foyen.se

 

Uppgifter från: Daniel Kahneman, Thinking Fast and Slow, 2011; Eyal Zamir & Doron Teichman, Behavioural Law and Economics, uppl. 1, 2018; Sebastian Wejedals doktorsavhandling Rätten till Biträde – Om biträdeskostnaders hantering vid svenska domstolar.