Innebär förslaget om privat initiativrätt vid detaljplanearbete verkligen någon privat rätt till initiativ?

Publicerat:13 april, 2021
Regeringen överlämnade nyligen propositionen ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” till riksdagen. Foyens experter Pia Pehrson och Mikael Jonasson sammanfattar och kommenterar kort lagförslaget som är tänkt att ge privata aktörer möjlighet att hjälpa kommuner att få fram nya detaljplaner snabbare och därmed möjliggöra förenkling av byggandet i Sverige.

Regeringen överlämnade nyligen propositionen ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” (prop. 2020/21:131) till riksdagen. Lagförslaget är en del av den så kallade Januariöverenskommelsen där en av punkterna är att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. Regeringen föreslår att kommunen i ett positivt planbesked enligt plan- och bygglagen (PBL) (2010:900) ska redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid en detaljplaneläggning, om en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning (planintressent) har begärt det. Syftet med lagförslagen är att skynda på processen med att ta fram nya detaljplaner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

Ett planbesked innebär att alla som har för avsikt att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs ska kunna få ett snabbt och tydligt besked om huruvida kommunen avser inleda ett planläggningsarbete eller inte. Det kommunala planbeskedet är dock varken bindande eller kan överklagas. Det ska inte heller uppfattas som ett slutligt ställningstagande från kommunens sida, vilket innebär att det står kommunen fritt att ändra sin ståndpunkt även efter ett planbesked meddelats.

Regeringen föreslår nu att 5 kap. 8 § PBL ska utformas som så att kommunen eller annan får ta fram det planeringsunderlag som behövs vid arbetet med att ta fram en detaljplan. Privata aktörer kommer med andra ord enbart inneha en möjlighet att påverka och skynda på arbetet med att ta fram en detaljplan genom att göra själva förarbetet. Det finns dock inga garantier att den enskildes planeringsunderlag leder till en ny detaljplan, vilket innebär att enskilda initiativtagare kommer att stå en betydande ekonomisk risk. Vidare kommer kommunen även fortsättningsvis inneha monopol på att antaga nya detaljplaner samt fortsatt fullt ansvar för planprocessen och ansvar för att planunderlaget som en enskild tar fram håller den kvalitet som krävs. Kommunens utredningsansvar är således oförändrat.

Det föreslås även att nya 5 a § och 5 b § införs i 5 kap. PBL. Enligt dessa ska planintressenten få möjlighet att begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur den planläggning som planbeskedet avser förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har att bevaka i egenskap av tillsynsmyndighet, bl.a. riksintressen, strandskydd jämte hälsa och säkerhet. För att planintressenten ska få möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen, ska det krävas att kommunen medger det i planbeskedet. Detta bl.a. för att kommunen i linje med det kommunala planmonopolet bör ha inflytande över hur planläggningen genomförs. Länsstyrelsen ska enligt 11 kap. 10 § PBL besluta om ett antagande, ändring eller upphävande av en detaljplan ska överprövas om det visar sig att kommunens beslut inte tillgodoser de intressen som följer av länsstyrelsens tillsynsuppdrag.

Redan idag har kommunen möjligheten att begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen enligt 5 kap. 10 f § PBL. Planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en fullständig begäran kommit in till länsstyrelsen, om inte längre tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Fördelen med att begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen är att det enligt 11 kap. 10 a § PBL innebär att länsstyrelsen inte får överpröva eller upphäva en antagen detaljplan avseende sådana frågor som planeringsbeskedet gäller. Regeringen öppnar alltså upp denna möjlighet även för privata aktörer.

Även om lagförslaget om ”Privat initiativrätt” är något som förhoppningsvis kommer att gynna samhällsutvecklingen genom snabbare och smidigare detaljplaneprocesser ser vi på Foyen vissa utmaningar. De privata aktörernas möjlighet att bidra med planeringsunderlag kommer förvisso att underlätta arbetet för kommunen att ta fram nya detaljplaner. Men samtidigt kommer de privata aktörerna att stå en betydande ekonomisk risk. Det kommer även fortsättningsvis vara upp till kommunen att formellt initiera ett detaljplanearbete, vilket innebär att propositionens namn är något missvisande då någon privat initiativrätt för ett planarbetes påbörjande inte kommer att införas. Vidare är det även kommunen som har sista ordet om en detaljplan ska antas eller inte. Således riskerar privata aktörer att inte få någon utdelning i form av en ny detaljplan trots stora nedlagda utredningskostnader vid framtagande av planeringsunderlag.

 

Har Du frågor kring detaljplaner/bygglov eller vill veta mer om hur lagförslaget kan påverka just Din verksamhet?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och partner på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

Mikael Jonasson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
mikael.jonasson@foyen.se