Få koll på grundläggande skillnader i ABT 06 och NLM 19

Publicerat:2 februari, 2020
Både ABT 06 och NLM-villkoren är avsedd att användas på bl.a. anläggnings- och installationsarbeten, men anläggningsbegreppet skiljer sig åt och avtalen har också olika tillämpningsområden. I ABT 06 finns inte ”anläggning” som begrepp utan motsvarande begrepp är ”entreprenad” eller ”kontraktsarbete”, vilket inte är avgränsat i något tekniskt avseende.

Anläggningar under ABT 06 kan lämpligen vara broar, järnvägar, flygplatser etc. Anläggningar i NLM-villkoren avser istället vanligen produktionsanläggningar för värme, kraft och varor. De skilda tillämpningsområdena innebär att avtalen avviker ifrån varandra på flera essentiella plan. Det kan därmed lätt uppstå problem för en entreprenör om beställaren kräver att ABT 06 ska tillämpas på en industriellanläggnings leverans för vilken NLM-villkoren varit mer passande. Inte minst om entreprenören även köper material enligt NL 17, som är framtagen i linje med NLM-villkoren.

Eftersom NLM-villkoren reviderades i år, vilket resulterade i NLM 19, är det av intresse att i korthet belysa de största skillnaderna mellan avtalsformerna och vad entreprenören/leverantören bör tänka på när ABT 06 används vid leverans och montering av en industriell anläggning i stället för de nya NLM-villkoren. Dispositionen nedan följer i stort ABT 06 kapitelindelning.

Omfattning

1. ABT 06 kap 1 § 3 föreskriver att vid motstridighet mellan funktionskrav i förfrågningsunderlaget och teknisk lösning i anbudshandlingarna ska funktionskravet ha företräde framför anbudshandlingarna trots att anbudshandlingarna annars har högre prioritet. Detta innebär att Entreprenören, om denne är osäker på om dennes tekniska lösningar motsvarar funktionskravet, uttryckligen bör reserverar sig mot detta. Denna ordning återfinns inte i NLM 19.

ÄTA-arbeten

2. Enligt ABT 06 kap 2 § 3 är entreprenören under entreprenadtiden skyldig att utföra sådana ÄTA-arbeten som föreskrivs av beställaren. Enligt NLM 19 har dock inte beställaren någon ensidig rätt att beordra ändringar. Entreprenören är enligt NLM 19 endast skyldig att utföra ändringar påkallade av lagstiftning eller praxis.

3. Enligt ABT 06 kap 2 §§ 6–8 måste entreprenören omgående skriftligen underrätta beställaren om att entreprenören anser sig ha rätt till tilläggsersättning för ÄTA-arbeten som uppkommer till följd av fel i beställarens uppgifter, avvikande förutsättningar eller annars till följd av att beställaren justerat sina funktionskrav. Någon sådan fataliefrist återfinns inte i NLM 19.

Ombud

4. I ABT 06 kap 3 § 1 framgår att vardera part ska ute ett ombud som är behörig att företräda sin huvudman i alla frågor som rör entreprenaden, tex att ingå bindande avtal om ÄTA-arbeten eller träffa ekonomiska uppgörelser m.m. Detta innebär en betydligt större behörighet än vad de representanter har som ska utses enligt NLM 19 att fatta beslut om montagearbetet på anläggningsplatsen samt motta meddelande från den andre parten.

Ansvar, garanti och avhjälpande

5. Störst är skillnaderna i fråga om ansvar och garanti. I ABT 06 kap 4 § 7 och kap 5 §§ 5–6 anges att ansvarstiden är 10 år från entreprenadens godkännande. Ansvarstiden inleds med en garantitid om 5 år för såväl arbete som material. Har däremot beställaren föreskrivit visst material eller vara är garantitiden för detta endast 2 år.

Enligt NLM 19 är garantitiden 1 år med förlängd garantitid upp till 1 år på utbytta eller reparerade delar. Det finns dock en stupstocksregel som klargör att entreprenören inte har något ansvar för någon del i anläggningen i mer än 2 år från övertagandet. Denna kortare garantitid återfinns även i leveransvillkoren NL 17. Entreprenör under ABT 06 som upphandlat varor eller material med NL 17 bör därför se över frågan om ansvars- och garantitid för möjlighet att vända sig till sin leverantör vid eventuella fel som uppkommer senare än 1 år efter leverans.

6. I ABT 06 kap 5 § 2 (förtida ibruktagande) kan beställaren efter samråd med entreprenören ta entreprenaden i bruk innan den är helt klar för avlämnande. I dessa fall ska beställaren svara för skada på entreprenaden till följd av brukandet, men det är inte ovanligt att meningsskiljaktigheter uppstår mellan parterna om skadors orsak och verkan.

Enligt NLM 19 leder i stället ett förtida ibruktagande utan skriftligt medgivande från entreprenören att hela anläggningen omedelbart anses övertagen av beställaren och därmed också används på beställarens risk.

7. Vid felavhjälpande kan nämnas att äldre NLM-villkor stadgade att beställaren skulle svara för kostnader som uppstod när denne skulle lämna entreprenören tillträde för att avhjälpa fel, s.k. åtkomstkostnader. Dessa villkor har ändrats i NLM 19 vilket öppnat upp för ett utvidgat leverantörsansvar, mer liknande de som återfinns i ABT 06 kap 5 § 19 och 11 och senare praxis.

8. ABT 06 kap 5 § 22 innehåller även krav på att entreprenören ska ha allrisk- och ansvarsförsäkring för entreprenaden, ett krav som inte återfinns i NLM 19.

Försening

9. ABT 06 kap 5 § 3 anger att vite ska utgå för varje vecka entreprenören överskrider kontraktstiden men till skillnad från NLM-villkoren framgår inte något vitesbelopp eller procentsats. Inte heller anges något vitestak. Det har lämnats till parterna att förhandla särskilt om. Enligt ABT 06 ersätts inte skada pga. försening i kommersiell verksamhet alls varför det är viktigt att föra in vite i avtalet.

Tredjemansskada

10. Av ABT 06 kap 5 § 13 framgår att entreprenören är ansvarig för tredjemansskada till följd av entreprenaden. Detta ger exempelvis beställaren rätt att regressa krav från tredje man till entreprenören. Något sådant ansvar återfinns inte i NLM 19. Enligt NLM 19 är det i stället beställaren som efter övertagandet av anläggningen bär ansvaret för eventuell skada som anläggningen orsakar tredje man. Beställaren ska också hålla entreprenören skadelös i den utsträckning entreprenören skulle åläggas sådant ansvar gentemot tredje man.

Besiktning/avlämnande av entreprenaden

11. Villkoren om hur en entreprenad respektive anläggning ska avlämnas är i grunden olika. I ABT 06 kap 7 återfinns villkoren för besiktning. Enligt dessa villkor ska entreprenaden före avlämnande genomgå en slutbesiktning för att avgöra om entreprenaden är avtalsenlig. Besiktningen utförs av en besiktningsman som beställaren utser.

Enligt NLM 19 ska i stället entreprenören i beställarens närvara och med dennes medverkan genomföra ett s.k. övertagandeprov som ska visa att anläggningen uppfyller avtalade krav. I förhållande till äldre NLM-villkor är det entreprenören självt som, med hänsyn till beställaren, bestämmer tid för genomförande av övertagandeprov. Beställaren har inte heller längre rätt till att påkalla en ett andra prov om denne skulle utebli vid första provet. Övertagandet anses ändå ha genomförts.

Enligt ABT 06 kap 2 § 15 kan beställaren införa krav på provning i entreprenadhandlingarna. Avtalar parterna inte om provning av hela eller delar av entreprenaden har entreprenören ingen skyldighet att utföra provning, om det inte föreskrivs av lag d.v.s. Om provning har avtalats blir det viktigt för entreprenören att entreprenören självt är med och påverkar när, var och hur denna ska genomföras. Annars blir det upp till den av beställaren valda besiktningsmannen att fata beslut om detta. I regel kan nämnas att provning föreligger i form av egenkontroller vid slutbesiktning.

Immaterialrättsliga fel

12. Det ska även noteras att ABT 06 saknar reglering om ansvar för immaterialrättsintrång. I NLM 19 har förts in nya villkor för att reglera vad som gäller i för immaterialrättsliga fel. Detta är därför något som kan behöva särskilt regleras vid användandet av ABT 06 för industriella anläggningar.

 

Uppräkningen ovan är inte på något sätt uttömmande. Det finns alltså en hel del för entreprenören att tänka på om ABT 06, istället för NLM 19, ska tillämpas vid leverans av en industriell anläggning. Ett råd är därför att i god tid innan entreprenaden se över skillnaderna i regelverken och notera vilket ansvar du som entreprenör har under ABT 06 i förhållande till NLM 19. Förhoppningsvis kan ovan ge viss vägledning.

 

Per Vestman, advokat och delägare
per.vestman@foyen.se

Ida M Ulfsdotter, advokat
ida.m.ulfsdotter@foyen.se