Havsbaserade vindkraftverk

Snabbare handläggning av havsbaserade vindkraftsprojekt?

För att möta behovet av ökad elproduktion från förnybara energikällor lade regeringen den 21 mars 2022 fram ett förslag på ändringar i kontinentalsockelförordningen vilket syftar till att förenkla ansökningsprocessen för havsbaserade vindkraftsprojekt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och är nu ute på remiss. Våra miljöjurister Pia Pehrson, Johanna Lenell och Ingeborg Forkman redogör för ändringarna och deras konsekvenser.

Publicerat: 6 april, 2022

Kompletterande tillägg publicerat 2022-06-10

Ny beslutsordning för tillstånd att utforska kontinentalsockeln

Nu har regeringen fattat beslut om ändring i kontinentalsockelförordningen vilket har betydelse för planerad havsbaserad vindkraft. De beslutade ändringarna som träder i kraft 1 juli 2022 skiljer sig marginellt  från det förslag som regeringen lade fram den 21 mars 2022 och som vi på Foyen redan tidigare berättat om här. Ändringarna i förordningen innebär i korthet att det fortsättningsvis huvudsakligen kommer att vara Sveriges geologiska undersökning (SGU), i stället för som i dag, regeringen, som prövar frågor om tillstånd att utforska kontinentalsockeln. De nya reglerna påverkar inte befintlig praxis på området utan är enbart en förändring av beslutsordningen för tillstånd att utforska kontinentalsockeln. Inom kort påbörjas ett arbete med att överföra de ärenden som har inletts hos regeringen innan ändringen träder i kraft men som ännu inte har avgjorts och i stället ska lämnas till SGU för beslut.

Artikel publicerad 2022-04-06

Elektrifieringen av samhället anses vara en nyckel i den omfattande klimatomställning som pågår och vinterns skyhöga elpriser har ytterligare tydliggjort behovet av ökad elproduktion. Det står även klart att framtidens energiutvinning måste ske från förnybara energikällor. Trots detta så är ansökningsprocessen för vindkraftsprojekt fortsatt snårig och utdragen.

I en promemoria av den 21 mars 2022 lämnar regeringen dock förslag på ändringar i kontinentalsockelförordningen med syftet att förenkla ansökningsprocessen för att utforska kontinentalsockeln. Utforskande av kontinentalsockeln är en viktig del i processen vid anläggande av havsbaserade vindkraftsparker. I promemorian föreslås att beslutsordningen för tillstånd att utforska kontinentalsockeln ändras något. Det är dock bara tillstånd att utforska kontinentalsockeln som påverkas av förslaget, övriga ärenden ska bibehålla tidigare beslutsordning.

Regeringens förslag går kortfattat ut på att frågor om tillstånd att utforska kontinentalsockeln som huvudregel ska prövas av Sveriges geologiska undersökning (SGU), i stället för som i dag av regeringen. Anledningen till att regeringen vill ändra beslutsordningen är att det har skett en stor ökning av antalet ansökningar om att utforska kontinentalsockeln samt att regeringen i huvudsak ändå följer de förslag till beslut som lämnas av SGU. Man vill helt enkelt förenkla processen och snabba på handläggningen. De beslut som SGU fattar kan sedan överklagas till regeringen.

Enligt förslaget ska dock enbart ärenden av ”löpande” karaktär prövas av SGU. Om den verksamhet som avses med ansökan berör en annan stat, är av större omfattning eller kan medföra betydande skadeverkningar, eller om Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen eller Försvarsmakten begär det, ska SGU istället överlämna ärendet till regeringen för prövning. Förslaget innebär även att kravet i kontinentalsockelförordningen att ansökningshandlingar ska ges in i minst sex (6) exemplar slopas.

Regeringens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och det anges också att när den föreslagna nya beslutsordningen genomförs bör SGU ta över alla ärenden som har inletts hos regeringen innan ändringen trädde i kraft men som ännu inte avgjorts. Regeringen ska överlämna handlingarna i dessa ärenden till SGU för vidare handläggning.  Förslaget är just nu ute på remiss och remissvaren ska ha kommit in till regeringen senast den 22 april 2022.

Det är ett steg i rätt riktning att regeringen försöker korta ner handläggningstiderna för undersökningstillstånd enligt kontinentalsockellagen. För att förslaget ska få någon reell effekt så krävs det dock att SGU tillförs mer resurser så att det finns kapacitet att möta det ökande antalet ansökningar.

Artikeln är författad av advokat och delägare Pia Pehrson och biträdande juristerna Johanna Lenell och Ingeborg Forkman.

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter