Snabbare handläggning av havsbaserade vindkraftsprojekt?

För att möta behovet av ökad elproduktion från förnybara energikällor lade regeringen den 21 mars 2022 fram ett förslag på ändringar i kontinentalsockelförordningen vilket syftar till att förenkla ansökningsprocessen för havsbaserade vindkraftsprojekt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och är nu ute på remiss. Våra miljöjurister Pia Pehrson, Johanna Lenell och Ingeborg Forkman redogör för ändringarna och deras konsekvenser.

Publicerat: 6 april, 2022

Elektrifieringen av samhället anses vara en nyckel i den omfattande klimatomställning som pågår och vinterns skyhöga elpriser har ytterligare tydliggjort behovet av ökad elproduktion. Det står även klart att framtidens energiutvinning måste ske från förnybara energikällor. Trots detta så är ansökningsprocessen för vindkraftsprojekt fortsatt snårig och utdragen.

I en promemoria av den 21 mars 2022 lämnar regeringen dock förslag på ändringar i kontinentalsockelförordningen med syftet att förenkla ansökningsprocessen för att utforska kontinentalsockeln. Utforskande av kontinentalsockeln är en viktig del i processen vid anläggande av havsbaserade vindkraftsparker. I promemorian föreslås att beslutsordningen för tillstånd att utforska kontinentalsockeln ändras något. Det är dock bara tillstånd att utforska kontinentalsockeln som påverkas av förslaget, övriga ärenden ska bibehålla tidigare beslutsordning.

Regeringens förslag går kortfattat ut på att frågor om tillstånd att utforska kontinentalsockeln som huvudregel ska prövas av Sveriges geologiska undersökning (SGU), i stället för som i dag av regeringen. Anledningen till att regeringen vill ändra beslutsordningen är att det har skett en stor ökning av antalet ansökningar om att utforska kontinentalsockeln samt att regeringen i huvudsak ändå följer de förslag till beslut som lämnas av SGU. Man vill helt enkelt förenkla processen och snabba på handläggningen. De beslut som SGU fattar kan sedan överklagas till regeringen.

Enligt förslaget ska dock enbart ärenden av ”löpande” karaktär prövas av SGU. Om den verksamhet som avses med ansökan berör en annan stat, är av större omfattning eller kan medföra betydande skadeverkningar, eller om Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen eller Försvarsmakten begär det, ska SGU istället överlämna ärendet till regeringen för prövning. Förslaget innebär även att kravet i kontinentalsockelförordningen att ansökningshandlingar ska ges in i minst sex (6) exemplar slopas.

Regeringens förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och det anges också att när den föreslagna nya beslutsordningen genomförs bör SGU ta över alla ärenden som har inletts hos regeringen innan ändringen trädde i kraft men som ännu inte avgjorts. Regeringen ska överlämna handlingarna i dessa ärenden till SGU för vidare handläggning.  Förslaget är just nu ute på remiss och remissvaren ska ha kommit in till regeringen senast den 22 april 2022.

Det är ett steg i rätt riktning att regeringen försöker korta ner handläggningstiderna för undersökningstillstånd enligt kontinentalsockellagen. För att förslaget ska få någon reell effekt så krävs det dock att SGU tillförs mer resurser så att det finns kapacitet att möta det ökande antalet ansökningar.

Artikeln är författad av advokat och delägare Pia Pehrson och biträdande juristerna Johanna Lenell och Ingeborg Forkman.

Liknande artiklar

Mark och miljö2022.05.23

Tryckförändring vid borrning för bergvärme ledde till miljöskadestånd

Nyligen kom Högsta domstolen med ett välkommet förtydligande och lät meddela att tryckförändringar vid borrning kan vara grund för miljöskadestånd. Eftersom borrning i mark, och då inte enbart för bergvärme, hör till vanligheten kommer rättsfallet sannolikt att åberopas flitigt framöver när tryckförändringar har lett till skador. Foyens experter på miljörätt Pia Pehrson och Mikael Jonasson analyserar domen och ser gärna att bestämmelserna i 32 kap. miljöbalken (MB) avseende ”annan liknande störning” prövades oftare.

Mark och miljö, Miljö2022.03.31

Påverkar strandskyddet fastighetsbildningen?

Nyligen har Högsta domstolen meddelat dom i ett mål där den centrala frågeställningen var om ett strandskyddsområde utgör hinder för avstyckning när syftet är att bilda en bostadsfastighet med jordbruksmark för mindre djurhållningen en s.k. kombinationsfastighet. Foyens jurister Pia Pehrson, Caterina Carreman och Emma Skarin redogör för Högsta domstolens avgörande.

Energi och innovation, Mark och miljö, Miljö2022.03.24

Ny lagrådsremiss avseende det kommunala vetot – några steg framåt för vindkraften

Regeringen har den 24 februari 2022 överlämnat en lagrådsremiss som bl.a. föreslår att en kommun på begäran ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte. Ställningstagandet är giltigt i 5 år. Våra experter Pia Pehrson och Sanna Tonemar kommenterar förslaget som är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att underlätta för vindkraften och dess klimatnytta.

Fler nyheter