Byggbolagen hade initialt framgång i Förvaltningsrätten och fick där den av Arbetsmiljöverket yrkade sanktionsavgiften nedsatt helt eller till hälften, men Kammarrätten gör alltså en striktare bedömning.
I enlighet med 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen (AML) har arbetsgivaren en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.
Sanktionsavgift enligt AML ska tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Sanktionsavgiften kan dock sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut sanktionsavgiften.
I Förvaltningsrätten, där samtliga sanktionsavgifter sattes ned, gör domstolen följande bedömning som grund för hel nedsättning.
Det är i målen ostridigt att bolagen utfört arbete där det inte funnits fallskydd. Det måste dock i varje enskilt fall finnas utrymme för en nyanserad och inte allt för restriktiv prövning av förutsättningarna för att undgå avgift. Den avgörande frågan är om bolaget kan anses ansvara för att arbetstagarna inte använder tillgängliga fallskydd och att bolaget därmed ska ådömas sanktionsavgift. I det ena målet ansåg Förvaltningsrätten att överträdelsen inte var att se som ringa men då överträdelsen endast skett vid ett (1) tillfälle, utan bolagens vetskap, i strid med bolagens uttryckliga instruktioner och på en enskild arbetstagares eget initiativ ansågs överträdelsen ligga utanför bolagens kontroll varför sanktionsavgiften sattes ned helt.
För nedsättning till hälften görs av förvaltningsrätten en likalydande bedömning. Det var även i detta målet ostridigt att bolaget utfört arbete där det inte funnits fallskydd. Skillnaden gentemot de två andra målen bestod i att det framkommit att personalen framfört att de inte önskade nyttja fallskydden samt att arbetsgivaren behövt uppmana arbetstagarna att följa bolagets instruktioner. Mot bakgrund av dessa tydliga indikationer borde bolaget vidtagit ytterligare åtgärder för att säkerställa att bolagets instruktioner följdes. Frånvaron av detta anses ha bidragit till att överträdelsen ägt rum. Med hänsyn till bolagets väl utarbetade säkerhetskultur och säkerhetsrutiner var det dock skäligt att sätta ned avgiften till hälften.
Kammarrätten gör en striktare bedömning i samtliga tre fall och ålägger bolagen att betala den av Arbetsmiljöverket yrkade sanktionsavgiften fullt ut.
Kammarrätten tydliggör, likt Förvaltningsrätten, att överträdelsen inte kan betraktas som ringa.
Kammarrätten fortsätter sedan med att konstatera att en enskild arbetstagares åsidosättande av vad som gäller för skyddet för arbetsmiljön kan utgöra en ursäktlig överträdelse i princip endast om överträdelsen har föranletts av en situation som hart inneburit ett allvarligt hot mot person eller egendom.
Omständigheterna i fallen har inte heller varit sådana att det kan anses oskäligt att ta ut sanktionsavgiften. Här utvecklar Kammarrätten inte mer än att jämkning bör tillämpas varsamt för att inte den förebyggande effekten av bestämmelsen ska gå förlorad. Vilka omständigheter som skulle kunna föranleda jämkning enligt Kammarrättens mening framgår dock inte.
Analys
Det är mycket viktigt för en arbetsgivare att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att arbeta med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Vad som kan konstateras från de tre kammarrättsavgörandena och även av tidigare praxis (t.ex. Kammarrätten i Stockholm 4506-16) är att det inte är tillräckligt att bara utföra den undersökande och genomförande delen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är även avgörande att arbetsgivaren ser till och följer upp efterlevnaden av säkerhetsföreskrifter och säkerhetsinstruktioner för att säkerställa att dessa verkligen följs av arbetstagarna. Om inte detta sker är det arbetsgivaren som ansvarar. Det spelar då ingen roll hur exemplariskt arbetsmiljöarbetet varit i övriga faser. Det gäller att ständigt påminna och skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö på ett företag.
Har Du frågor om arbetsmiljöansvar?
Kontakta:
Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se
Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma
caterina.carreman@foyen.se
Björn Eriksson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
bjorn.eriksson@foyen.se
