Den nya föreskriften syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen och förebygga risker i ett tidigt skede i bygg- och anläggningsprojekt. Föreskriften innehåller specifika regler som gäller för de olika aktörerna i byggprojekt där varje aktör tilldelats ett eget kapitel, alltså byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Utöver det specifika ansvaret för varje aktör innehåller föreskriften även en rad regler som gäller för samtliga aktörer.
Bland reglerna som riktar sig till samtliga aktörer finns de så kallade ”grundprinciperna”. Dessa ”grundprinciper” återkommer på flera ställen i AFS 2023:3 och alla aktörer ska beakta dessa principer och mycket av arbetsmiljöarbetet ska utgå från dem. Grundprinciperna definieras i 8 kap. 2 § AFS 2023:3 och de handlar om att identifiera och undvika risker samt att hantera risker. Paragrafen radar även upp ett antal åtgärder som kan vidtas för att hantera risker, exempelvis ersätta farliga ämnen med ofarliga, ta hänsyn till den tekniska utvecklingen samt att ge klara och tillräckliga instruktioner.
När det gäller det specifika ansvar som åläggs de enskilda aktörerna så är det byggherren som har det mest omfattande och övergripande ansvaret. I den nuvarande föreskriften, AFS 1999:3, så har byggherren ett övergripande ansvar för att förebygga olyckor i byggskedet och ge förutsättningar för en bra arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Den nya föreskriften innehåller tydligare regler kring hur byggherren ska utöva arbetsmiljöarbetet rent konkret och det blir tydligt att det krävs aktivt arbete med arbetsmiljöfrågor under hela byggprocessen.
Den nya föreskriften ålägger byggherren att se till att det finns den organisation och de resurser som krävs för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet från starten av planering och projektering fram till att byggnaden är färdigställd. Exempel på resurser som krävs är tid, pengar, personal och kunskap för att kunna bedriva arbetsmiljöarbete. Byggherren åläggs även en skyldighet att ta fram en realistisk tidsplan för byggprojektet och att följa upp samt justera tidsplanen om det finns skäl ur arbetsmiljösynpunkt.
En annan aktör som åläggs mer konkret ansvar för arbetsmiljön i byggprojekt är projektörerna, alltså arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid planering och projektering. Begreppet projektör används inte i den nuvarande AFS:en men projektörer har även nu ett arbetsmiljöansvar som bland annat framgår av 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen där det står att arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar under planering och projektering, inom ramen för sina uppdrag, ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.
I det kapitel som tillägnats projektörerna i den nya föreskriften åläggs projektörerna bland annat att följa anvisningar från Bas-P och att samråda med Bas-P. Projektören ska även utreda eventuella arbetsmiljörisker om man i byggprojektet ska använda nya metoder, tekniker eller material. Vidare ska projektören undersöka om det finns hälsofarliga material inför att rivning, ombyggnation eller renovering ska genomföras.
När det gäller byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U) så förtydligas kraven på utbildning, kompetens och erfarenhet för utsedd Bas-P och Bas-U i den nya föreskriften. Vidare förtydligas och utvecklas reglerna i den nya föreskriften vad gäller byggarbetsmiljösamordnarens ansvar för samarbete och samordning samt ansvaret för arbetsmiljöplanen. Ansvaret för arbetsmiljöplanen innefattar bland annat att BAS-P ska se till att det finns en färdig arbetsmiljöplan innan arbetet påbörjas samt att se till att planen överlämnas till efterträdande byggarbetsmiljösamordnare.
BAS-P ska vidare kontrollera att projektörer har rutiner för sitt arbetsmiljöarbete samt följa upp och kontrollera hur projektörerna förebygger arbetsmiljörisker som kan uppstå i byggprojektet. BAS-U ska på motsvarande vis på ett systematiskt sätt kontrollera och följa upp entreprenörernas arbetsmiljöarbete i byggprojektet. Både BAS-P och BAS-U ska informera och meddela byggherren om det finns brister i projekteringsarbetet respektive brister som inte kan avhjälpas på plats under entreprenaden.
De nya föreskrifterna innebär delvis nya förutsättningar i byggprojekt och i samband med att föreskrifterna träder i kraft i januari 2025 uppstår ett behov av att införa kompletterande bestämmelser i kontraktshandlingar mellan de olika aktörerna i byggprojekt. De omständigheter som kan komma behöva regleras är exempelvis tidplaner och kostnader för förlängd etablering samt krav på utbildning, kompetens och erfarenhet för BAS-P och BAS-U samt motsvarande för projektörer.
Om du missade vårt seminarium där vi utvecklar dessa frågeställningar så kommer ett nytt tillfälle den 12 september 2024.
