Ny EU-förordning beslutad – en säker och hållbar försörjning av kritiska och strategiska råmaterial

Den 12 december 2023 röstade Europaparlamentet igenom en ny EU-förordning, The Critical Raw Materials Act, vars syfte är att säkerställa en hållbar och säker försörjning av kritiska råmaterial (CRM) inom EU. Rättsakten kommer träda i kraft i början av år 2024.

Publicerat: 13 februari, 2024

Det osäkra och oförutsägbara omvärldsläget i kombination med behovet av förnybar energi har tydliggjort behovet av att säkra tillgången till de eftertraktade kritiska råmaterialen som den gröna omställningen kräver. Materialen i fråga används inom olika verksamhetsområden som exempelvis försvaret, sjukvården, vid batteritillverkning och vid tillverkningen av komponenter inom den förnybara energin, såsom biobränsle, solcellsanläggning och vindkraftverk. Ökad efterfrågan och tilltagande konkurrens har stärkt behovet av att upprätthålla EU:s oberoende samtidigt som ett mer diversifierat samarbete länder emellan ska bibehållas och förstärkas.

Som vi tidigare skrivit, se vår artikel från våren 2023 Nytt förslag till EU-förordning om kritiska råmaterial ska säkra hållbar försörjning – Foyen, lade EU- kommissionen i mars 2023 fram ett förslag till förordning för upprättandet av ett ramverk för säkerställandet av kritiska råmaterial. Förslaget som nu röstats igenom i Europaparlamentet syftar inte bara till att förenkla för företag som tyngs av byråkratiska hinder. Förordningen tar även sikte på att forskning och innovation, som ska leda till att produktion av material vilka kan ersätta strategiska råvaror genom exempelvis utvinning ur avfallsprodukter, ska öka och att användandet av alternativa material ska främjas. Målet är att på så vis begränsa EU:s ökade efterfrågan av kritiska råmaterial för att i stället och i större omfattning använda sekundära råvaror jämte råvaror som återvunnits för förbrukning inom EU. Av det skälet ska man inom EU framgent och i ökad grad återvinna de metaller och mineral som efterfrågas.

Förslaget som nu antagits av Europaparlamentet överensstämmer i huvudsak med det förslag som lades fram av Kommissionen i mars 2023. Några tillägg har dock tillkommit, som exempelvis att aluminium har lagts till i listan över strategiska råmaterial (SRM) och att den procentandel av den årliga förbrukningen av SRM som ska återvinnas inom unionen har ökat från 15 procent till 25 procent. Medlemsstaterna ska även fokusera på resurseffektivitet för att på så vis begränsa efterfrågan av kritiska råmaterial. En effektivisering av tillståndsprocesserna är en del av förslaget som är eftertraktat inom exempelvis gruvnäringen. Aktörer på marknaden ska enligt förslaget endast ha kontakt med en myndighet ”One-stop shop” som ska guida företagen genom tillståndsprocessen. Effektiviseringen av tillståndsprocesserna ska i enlighet med förslaget inte inverka på de miljö- och ansvarskrav som åläggs företagen.

Begränsningar som uppställts i förordningen gällande effektiviseringen av tillståndsprocesserna är att endast de strategiska projekten berörs. Ett strategiskt projekt innebär att minst ett av de 17 utpekade strategiska råmaterialen omfattas. Projektägaren kan ansöka om att få sitt projekt klassat som ett strategiskt projekt och idag finns det ett flertal projekt i Sverige som skulle kunna klassas som just sådana strategiska projekt.

EU-förordningen, The Critical Raw Materials Act, är ett av flera välkomna initiativ för att förenkla tillståndsprocesser och i detta fall möjliggöra åtkomst av naturresurser och förnybar teknik inom EU. Dessvärre finns det tydliga begränsningar i förordningen då man exempelvis delar upp projekten som ska omfattas av mer effektiva tillståndsprocesser. Sverige är en ledande gruvnation ur ett europeiskt perspektiv och det finns goda förutsättningar för en positiv utveckling av gruvnäringen.

För att en positiv utveckling ska kunna ske måste dock många av de krångliga reglerna om tillstånd förenklas och effektiviseras. En hel del av detta arbete behöver ske i Sverige genom ändringar i den inhemska lagstiftningen. Vi får hoppas att den nya EU-förordningen ger lite fart åt det nödvändiga omställningsarbetet.

Liknande artiklar

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Mark och miljö2024.02.15

Foyen har framgångsrikt biträtt Zephyr Renewable AB avseende en ansökan om tillstånd till vindkraftpark Bergaskogen

Foyen har framgångsrikt biträtt Zephyr Renewable AB avseende en ansökan om tillstånd till vindkraftpark Bergaskogen i Vårgårda kommun, Västra Götalands län.

Fler nyheter