Nytt förslag till EU-förordning om kritiska råmaterial ska säkra hållbar försörjning

Den 16 mars 2023 publicerade EU Kommissionen ett förslag till förordning avseende upprättandet av ett ramverk för säkerställandet av en säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial (”Förordningsförslaget”).

Publicerat: 4 april, 2023

Den gröna omställningen och det alltmer digitaliserade samhället med fokus på förnybar energi har föranlett en högre efterfrågan av viss typ av råmaterial så kallade kritiska råmaterial (CRM). CRM är ett antal råmaterial vilka är nödvändiga för flertalet strategiska sektorer, exempelvis den digitala industrin, hälso- och sjukvårdssektorn samt rymd- och försvarssektorn. Några exempel på CRM är litium, kobolt, koppar, nickel, aluminium och fosfor. I dagsläget importeras majoriteten av CRM från tredjepartländer, till exempel Kina och Demokratiska Republiken Kongo. Genom ett sådant beroende till ett fåtal länder kommer de geopolitiska riskerna öka. Under Covid-19, men till följd av den rådande energikrisen i Europa, som en följd av Rysslands invasion av Ukraina, har det strukturella beroendet och de potentiella skadliga effekterna synliggjorts ytterligare. Syftet med Förordningsförslaget är att stärka de olika momenten av de värdekedjor som är beroende av CRM i EU samt minska beroendet av råmaterial från tredjepartsländer.

Eftersom dessa råmaterial är av stor vikt för EU och den interna marknaden har Kommissionen i syfte att säkra dessa råvaror och säkerställa en mer hållbar försörjning för dessa, tagit fram Förordningsförslaget. Nedan följer några exempel från förslaget:

  • Förordningsförslaget innehåller en lista på trettiofyra (34) CRM och sexton (16) av dessa är så kallade ”strategiska råmaterial” (SRM).
  • Kommissionen har föreslagit att minst tio (10) % av den årliga förbrukningen av SRM i EU till 2030 ska härröra från de geologiska tillgångarna inom unionen.
  • Dessutom, framhåller Kommissionen i Förordningsförslaget en målsättning om att minst fyrtio (40) % av den årliga förbrukningen av SRM ska bearbetas inom unionen, inklusive alla steg för upparbetning.
  • Förordningsförslaget anger även ett mål om att minst femton (15) % av den årliga förbrukningen av SRM inom unionen ska återvinnas där, medräknat alla mellanliggande återvinningssteg.
  • Det finns också förslag om ”One-stop-shop” för tillstånd och ett system för utseende av Strategiska Projekt på EU-nivå.
  • Vidare finns förslag för en ny tillståndsprocess, ett snabbspår (Fast track), som ska användas för strategiska projekt, vilket avser projekt som involverar SRM. Tillståndsprocessen för strategiska projekt som involverar utvinning av strategiska råmaterial inte ska överstiga tjugofyra (24) månader, och tolv (12) månader för strategiska projekt som avser bearbetning eller återvinning av dessa material. Dessa påskyndade tillståndsprocesser har varit efterfrågade av många aktörer i gruvindustrin, inte minst gruvbolagen.

Sammanfattningsvis är det mycket välkommet att EU Kommissionen lägger fokus på gruvindustrin och snabbare tillståndsprocesser för att minska beroendet av tredjepartsländer. Detta är sannolikt inte tillräckligt, men det är en god början. Förhoppningsvis kommer den svenska regeringen fortsätta fokusera på gruvindustrin och möjliggöra för fler gruvbolag och andra aktörer i gruvsektorn att verka i Sverige för att möta det ständigt ökade behovet av CRM.

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter