Jämkning av vite när en försenad entreprenad tagits i bruk

Publicerat:1 december, 2020
Det finns flera skäl till att en entreprenad kan bli försenad och det är inte heller alltför ovanligt att så sker. Vid en försening har beställaren enligt standardavtalen AB 04 och ABT 06 rätt till vite, men vad gäller då entreprenaden tagits i bruk innan färdigställandet? Vår biträdande jurist Ingrid Blomqvist går här igenom förutsättningarna för jämkning av vite under sådana situationer.

I entreprenader där standardavtalen AB 04 eller ABT 06 är kontraktsvillkor kan parterna avtala om att entreprenören ska utge vite med en procentuell del av kontraktssumman för varje påbörjad vecka som entreprenadens färdigställande försenas. Standardavtalens förseningsvite har främst en preventiv funktion genom att utgöra ett incitament för, och påtryckningsmedel på, entreprenören att färdigställa entreprenaden i avtalad tid. Därutöver utgör även vitet en avtalad begränsning av entreprenörens skadeståndsskyldighet vid ett överskridande av kontraktstiden.

Enligt AB 05 och ABT 06 kap. 5 § 3 första stycket har beställaren som huvudregel rätt till vite om entreprenören inte färdigställer entreprenaden inom överenskommen tid. I paragrafens andra stycke har införts undantag från denna huvudregel genom att vitet ska jämkas om beställaren tagit entreprenaden eller del därav i avsett bruk. För att jämkning ska ske krävs enligt ordalydelsen att entreprenaden ska ha tagits i just avsett bruk, det vill säga på sådant sätt som arbetena i färdigställt skick är avsedda att användas. För exempelvis ett ibruktagande av en entreprenad som avser en skolbyggnad bör detta medföra att brukandet ska avse undervisningsverksamhet. Det bör därför inte vara tillräckligt att skolbyggnaden används för något annat, tillfälligt, ändamål. I paragrafens andra stycke anges dock att även annat ibruktagande än ett avsett sådant kan medföra jämkning. För att så ska ske krävs att beställaren haft en inte oväsentlig ekonomisk nytta av ibruktagandet av entreprenaden eller del av entreprenaden. Ett exempel på ett sådant ibruktagande som nämnts i praxis är att en skola kan tas i bruk för att användas för iordningställande inför terminens början.[1] Om detta medför att beställaren haft en inte oväsentlig ekonomisk nytta av ibruktagandet så skulle jämkning kunna ske, även om skolan inte direkt använts för sitt undervisningsändamål. För att jämkning ska ske krävs även att beställaren faktiskt tagit entreprenaden i bruk. Det är därför inte tillräckligt att beställaren haft en möjlighet att ta entreprenaden i bruk, men inte utnyttjat denna möjlighet.

Vid exempelvis en nybyggnation av en skola är det oftast tydligt när ett avsett ibruktagande sker, eftersom detta bör vara förknippat med skolans bedrivande av undervisning i lokalerna. Men vad gäller exempelvis vid ombyggnationer av fastigheter där verksamheten pågår under entreprenadtiden? I Göta hovrätts dom den 21 februari 2020 i mål nr T 504–19 prövades frågan om jämkning av förseningsvite när entreprenaden brukats under entreprenadtiden. Målet avsåg en totalentreprenad för utvändiga målningsarbeten på beställarens fastigheter med bebodda hyresbostäder. Entreprenadarbetena påbörjades under våren 2015 och skulle enligt parternas avtal vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning den 30 juni 2016. Beställaren medgav under entreprenadtiden en kortare tidsförlängning av färdigställandetiden till den 15 juni 2016. Entreprenaden godkändes vid slutbesiktning först den 16 maj 2017. En av frågorna som prövades i målet var om beställaren hade rätt till vite för förseningen.

Tingsrätten noterade i domskälen att entreprenadarbetena utfördes på byggnader med bebodda bostadslägenheter och att syftet inte var att de boende skulle flytta ut ur dessa lägenheter under entreprenadtiden. Enligt tingsrättens mening var det därför inte fråga om en entreprenad som skulle tas i bruk först efter färdigställandet, varför det inte var aktuellt att beakta om entreprenaden hade tagits i avsett bruk före färdigställandet enligt ABT 06 kap. 5 § 3. Tingsrätten ansåg därmed att vite inte kunde jämkas på grund av att entreprenaden skulle ha tagits i avsett bruk. Målet överklagades till hovrätten, som fastställde tingsrättens dom. Hovrätten konstaterade i sin prövning av målet att det var utrett att entreprenaden skulle genomföras med de boende kvar i byggnaden samt att stora delar av entreprenaden inte färdigställdes förrän i maj 2017, när entreprenaden slutligen godkändes vid slutbesiktning. Vidare konstaterade hovrätten att förseningen av entreprenaden måste ha inneburit stora störningar för de boende i området. Beställaren kunde därför inte ha ansetts ha tagit entreprenaden eller någon del därav i avsett bruk under de veckor som entreprenören var försenad med färdigställandet. Hovrätten ansåg inte heller att beställaren haft en väsentlig nytta av annat ibruktagande av entreprenaden. Hovrätten fann därför att det inte fanns skäl att jämka vitet.

Rättsfallet ger därmed stöd för att en jämkning av förseningsvitet inte bör ske om det är en tydlig förutsättning för arbetets utförande att exempelvis hyresgäster kommer att bruka entreprenaden under arbetets utförande. Hovrätten lägger dock därutöver vikt vid att stora delar av färdigställandet av entreprenaden inte skedde förrän till godkänd slutbesiktning och att entreprenaden bör ha medfört stora störningar för de boende. Rättsfallet talar därför för att en bedömning av om jämkning ska ske bör utgå från omständigheterna i varje enskilt fall.

I det refererade rättsfallet fann inte domstolen att vitet skulle jämkas, men för det fall så ska ske; hur mycket ska då ett vite jämkas? Av 5 kap. 3 § anges att vitet ska jämkas i ”skälig mån”. I praxis har lyfts fram att det vid bedömning ska beaktas den relativa storleken av den del av entreprenaden som tagits i bruk, men även andra faktorer som är sammanhängande med ibruktagandet.[2] Vid domstolarnas prövning av frågan har konstaterats att det inte enbart är ibruktagandet i sig som ska styra jämkningen. Ett ibruktagande i sig medför därför inte att jämkning som regel ska ske till noll kronor för det fall hela entreprenaden tagits i bruk. Beställarens ibruktagande är en förutsättning för att jämkning överhuvudtaget ska ske och är en av flera faktorer i den skälighetsbedömning som ska göras avseende storleken på jämkningen.[3] Sett till ett enskilt fall har exempelvis Svea hovrätt i dom daterad den 30 november 2016 i mål T 526–16 bedömt att ett vite skulle jämkas från cirka 9,5 miljoner kronor till cirka 1,9 miljoner kronor. Som skäl för den kraftiga jämkningen, ned till 20 procent av vitet, beaktades att beställaren efter ibruktagandet kunnat nyttja entreprenaden i huvudsak på ett ändamålsenligt sätt, även om det förekommit störningar i nyttjandet genom bland annat avhjälpandeåtgärder.

Sammanfattningsvis är bedömningen av hur mycket ett vite ska jämkas vid ett avsett ibruktagande beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Detta kan medföra såväl en mindre jämkning av ett vite som en kraftig jämkning, vilket exemplifieras av domen från Svea hovrätt.

 

 

Ingrid Blomqvist, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
ingrid.blomqvist@foyen.se

 

[1] Se Göta hovrätts dom 2020-02-21 i mål nr T 504–19.

[2] Se Svea hovrätts dom 2016-11-30 i mål nr T 526–16 och Svea hovrätts dom 2014-02-26 i mål nr T 725–13.

[3] Se Svea hovrätts dom 2016-11-30 i mål nr T 526–16.