Flera mängdförteckningar kan läsas ihop och därigenom tillsammans uppfylla kompletthetskravet

Publicerat:30 november, 2020
En mängdförteckning syftar till att redovisa mängd av visst arbete i en entreprenad och utgör en del av det förfrågningsunderlag som sedermera blir kontraktshandling. MER Anläggning innehåller regler för hur en mängdförteckning ska vara utformad. För mängdförteckningar som upprättas i anslutning till MER gäller det så kallade kompletthetskravet.

Kompletthetskravet i MER Anläggning innebär att en mängdförteckning förutsätts vara komplett och baserad på fastställda koder och rubriker och att de arbeten som framgår av ritningar, tekniska beskrivningar och andra tekniska dokument måste vara förtecknade i mängdförteckningen för att entreprenören ska kalkylera med arbetena i sitt anbud och för att de ska ingå i de blivande kontraktsarbetena. I de fall mängd är utelämnad, för arbete där mängd enligt regelsystemet ska vara angiven och detta inte uttryckligen är angivet i mängdförteckningen, regleras ersättningen för den uppkomna mängden från noll.

Ett entreprenadkontrakt kan innehålla fler än en mängdförteckning. Men måste då varje mängdförteckning vara utformad i enlighet med de regler som uppställs i MER Anläggning för att vara komplett eller kan flera mängdförteckningar läsas ihop och därigenom tillsammans uppfylla kompletthetskravet i MER Anläggning? Svea hovrätt har nyligen haft att ta ställning till denna fråga i en tvist rörande en utförandeentreprenad som bestod av nyanläggning av en kortare järnvägssträcka inom ramen för ett arbete med renovering av en driftsplats i nedre Norrland.[1]

Den aktuella tvisten uppkom på grund av att beställaren i förfrågningsunderlaget hade bifogat flera mängdförteckningar som var sorterade efter olika teknikgrenar och som skulle prissättas. Utöver dessa mängdförteckningar fanns det också en mängdförteckning som enbart innehöll koder för geodetiska mätningsarbeten (BJ-koder). Arbetena i denna mängdförteckning hade ”femstreckats” vilket betyder att arbetena inte skulle prissättas utan istället att ersättning för de arbetena skulle räknas in i allmänna kostnader eller i ersättningen för annat arbete i enlighet med övriga mängdförtecknade arbeten. De aktuella BJ-koderna kom inte att upprepas i de övriga prissatta mängdförteckningarna. Den fråga som hovrätten hade att pröva var om det förhållandet att de koder som angetts i den särskilda mängdförteckningen för mätningsarbetena inte upprepats i de prissatta mängdförteckningarna för det övriga anläggningsarbetet medförde att dessa prissatta mängdförteckningar inte var kompletta och att ersättningen för de geodetiska mätningsarbetena därför skulle regleras från noll med rätt för entreprenören till påslag på kontraktssumman.

Entreprenören gjorde i målet gällande att kompletthetskravet i MER Anläggning 10 innebär att varje mängdförteckning ska vara komplett och att koder och rubriker avseende geodetiska mätningsarbeten skulle ha funnits i samtliga mängdförteckningar och där varit femstreckade om beställarens avsikt varit att arbetena skulle ha inkalkylerats i de prissatta mängdförteckningarna. Beställaren invände och gjorde gällande att geodetiska mätningsarbeten utförs integrerat med andra kontraktsarbeten och att det därför är ovanligt att geodetiska mätningsarbeten åsätts särskilda à-priser och att huvudregeln i MER Anläggning 10 var att ersättning för sådana arbeten ingår i ersättningen för övrigt arbete. Vidare gjorde beställaren gällande att den omständigheten att kontraktsarbetena hade delats upp i olika mängdförteckningar medan de geodetiska mätningsarbetena redovisats i en egen mängdförteckning och femstreckats tydligt visade att de geodetiska mätningsarbetena ingick som kontraktsarbeten och utgjorde allmänna arbeten som prissätts genom att ingå i priset för övriga arbeten som finns förtecknade i de övriga mängdförteckningarna. Till stöd för denna ståndpunkt framhöll beställaren att kompletthetskravet i MER inte innebär att varje enskild mängdförteckning måste innehålla information om att aktuella geodetiska mätningsarbeten ska ingå i prissättning för andra arbeten, utan istället tar sikte på att alla arbeten ska vara förtecknade i mängdförteckning i obestämd form för att ingå i kontraktsåtagandet. Beställaren åberopade också kompletteringsregeln i AB 04 kap 1 § 2 som föreskriver att kontraktshandlingarna kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat och innebär att arbeten endast behöver vara förtecknade på ett ställe i förfrågningsunderlaget för att omfattas av kontraktsarbetena och därmed även kontraktssumman. Eftersom mätningsarbetet var förtecknat i en mängdförteckning och mängdförteckningarna angav kontaktarbetets totala omfattning menade beställaren att mätningsarbetet ingick i kontraktsarbetena mot bakgrund av kompletteringsregeln då kontraktshandlingarna eller i det här fallet mängdförteckningarna (i plural) kompletterade varandra.

Prövningen i hovrätten tog avstamp i de tolkningsprinciper som Högsta domstolen slagit fast rörande tolkning av entreprenadavtal. Dessa tolkningsprinciper innebär att innehållet i ett avtal ska fastställas med utgångspunkt i den gemensamma partsavsikten. Om någon gemensam partsavsikt inte kan anses föreligga och det heller inte finns några omständigheter vid sidan av avtalstexten som kan klargöra hur parterna uppfattat avtalsinnehållet, bör tolkningen inriktas på avtalets ordalydelse och ledning hämtas från systematiken i avtalet. Om inte heller detta ger någon ledning kan tolkning ske i ljuset av dispositiv rätt som annars skulle ha tillämpats. Ytterst och sist måste en mer övergripande rimlighetsbedömning göras. Hovrätten gjorde bedömningen att det inte kunde anses visat att det funnits någon gemensam partsavsikt och konstaterade att avtalstolkningen därför fick göras på objektiva grunder och i första hand utifrån det aktuella villkorets ordalydelse, dvs. kompletthetskravet. Enligt hovrätten ger ordalydelsen inget klart besked i frågan om varje enskild mängdförteckning måste vara komplett eller om flera mängdförteckningar kan läsas ihop och därigenom tillsammans uppfylla kompletthetskravet. Hovrätten landade i bedömningen att såväl avtalets systematik som rimlighetsskäl talade för att de geodetiska mätningsarbetena ingick i kontraktsarbetena då samtliga kontraktsarbeten, inklusive mätningsarbetena, var upptagna i någon av mängdförteckningarna.

Hovrätten betonade att syftet med kompletthetskravet är att skapa tydlighet för anbudsgivare när det gäller vilka arbeten som ska prissättas i anbudet. I förevarande fall ingick samtliga mängdförteckningar i förfrågningsunderlaget och entreprenören hade tagit del av dessa under anbudskedet. Enligt hovrätten borde det då med all tydlighet ha framgått för entreprenören att de geodetiska mätningsarbetena skulle prissättas inom ramen för de övriga mängdförtecknade arbetena. Hovrätten lade även kompletteringsregeln i AB 04 kap 1 § 2 till grund för sin bedömning och uttalade att den regeln ger stöd för att mängdförteckningarna i detta fall bör läsas tillsammans och att undantaget i kompletteringsregeln –”om inte omständigheterna föranleder annat” – syftar på sådana fall där man inte rimligen kan begära av entreprenören att han i anbudsskedet borde ha insett viss förpliktelse. Enligt hovrätten borde alltså entreprenören ha insett att ersättning för de geodetiska mätningsarbetena skulle ingå i anbudssumman och att entreprenören därmed inte hade rätt till någon ytterligare ersättning. Hovrätten konstaterade således att övervägande skäl talade för att de geodetiska mätningsarbetena ingick i kontraktssumman och att mängdförteckningarna kan läsas ihop och därigenom tillsammans uppfylla kompletthetskravet.

Hovrätten klargör i sitt avgörande omfattningen av kompletthetskravet i MER Anläggning i förhållande till kompletteringsregeln i AB 04. Det följer av AB 04 kap 1 § 1 att omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna och kompletteringsregeln i AB 04 kap 1 § 2 innebär att kontraktshandlingarna kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat. Denna regel är ett uttryck för principen att arbete som ska omfattas av entreprenörens åtagande enbart behöver redovisas på ett ställe i kontraktshandlingarna. Skulle motstridiga uppgifter förekomma i kontraktshandlingarna så gäller de i den ordning som föreskrivs i AB 04 kap 1 § 3. I kommentaren till denna bestämmelse förklaras att för det fall en mängduppgift för viss post i mängdförteckningen utelämnats och tydlig hänvisning inte gjorts till annat ställe i förfrågningsunderlaget, skall mängden normalt anses vara noll. Om mängduppgift beträffande en väsentlig del av åtagandet saknas i mängdförteckningen, exempelvis pannan i ett värmeverk, kan dock bestämmelsen i AB 04 1 kap § 2 om att kontraktshandlingarna kompletterar varandra vara tillämplig. I AB 04 framgår det alltså att kompletteringsregeln kan tillämpas även i fall då en mängdförteckning används. Kompletteringsregeln har med andra ord företräde framför kompletthetskravet i MER och en mängdförteckning ska inte läsas isolerad från övriga kontraktshandlingar. Det innebär att kontraktshandlingarna kompletterar varandra och ett åtagande behöver därigenom endast redovisas på ett ställe för att det ska ingå i entreprenörens åtagande. Det sagda förutsätter att handlingarna är upprättade enligt god sed och att entreprenören i vart fall inte ska behöva missta sig på vad som ingår i åtagandet. I förevarande fall stod det klart att kontraktshandlingarna kompletterade varandra. En entreprenör som räknar på ett anbud där flera mängdförteckningar finns med i förfrågningsunderlaget har alltså att läsa dessa mängdförteckningar tillsammans för att skaffa sig en uppfattning om vad entreprenören ska lägga in i sin kalkyl, dvs. vad som ingår i kontaktarbetena. Den entreprenör som missar detta riskerar annars att inte få betalt för utfört arbete.

 

Johanna Hellström, advokat på Foyen Advokatfirma
johanna.hellstrom@foyen.se

 

[1] Svea hovrätts dom meddelad den 22 oktober 2020 i mål nr T-7981-19 mellan Trafikverket och Nordic Railway Construction Sverige AB (NRC) där Trafikverket företräddes av Foyen Advokatfirma genom John Hane och NRC av Johan K Nilsson

 

Artikeln är även publicerad i SBR Nyhetsbrev 18 november 2020