Ett hus under stjärnhimmel

Tvist om meteorit – Tingsrätten avslår markägares talan

Den 7 november 2020 föll en ca 14 kg tung meteorit ned i ett skogsområde i Enköpingstrakten. Fallet hade skapat ett unikt ljusfenomen som uppmärksammats i stora delar av södra och mellersta Sverige varför det inte tog inte lång tid innan människor började leta efter fallna meteoriter i skog och mark.

Publicerat: 14 februari, 2023

Hur uppkom meteorittvisten?

Två geologer med erfarenhet av meteoritsökande hittade – efter fysiskt letande såväl som med hjälp av avancerade beräkningar – den 5 december 2020 meteoriten. Den låg i ett mosstäckt parti uppe på en berghäll. Upphittarna plockade upp stenen med handkraft, utan att gräva eller på annat sätt skada marken där den låg. Upphittarna lämnade in meteoriten till Naturhistoriska riksmuseet (genom ingående av låneavtal/dispositionsavtal) i syfte att främja forskningen. I samband med detta informerades markägaren om fyndet varpå han hävdade bättre rätt till meteoriten och, genom sitt helägda bolag Refvelsta Godsförvaltning AB, ansökte om stämning i Uppsala tingsrätt.

Talan för äganderättsanspråk

Markägarens äganderättsanspråk grundades i första hand på att meteoriten utgör fast egendom och därmed tillhör fastighetsägaren. Om tingsrätten skulle komma fram till att meteoriten istället utgör lös egendom får talan uppfattas som att äganderätten ändå tillkommer fastighetsägaren. I det senare fallet utgör meteoriten en naturprodukt som fastighetsägaren genom sin besittning av fastigheten har äganderätt till.  Exempel på sådan egendom finns i 12 kap. 2 a § brottsbalken (åverkan). I sista hand grundades talan på en mer allmän besittning till meteoriten.

Upphittarnas talan däremot baserades kortfattat på att en nyss fallen meteorit inte blir en del av den fasta egendom den faller på. En nyss fallen meteorit är att betrakta som lös egendom och äganderätten tillkommer upphittaren. Oavsett om meteoriten bedöms vara fast eller lös egendom så följer det av allemansrätten att upphittaren får plocka upp och ta med sig meteoriten.

Tingsrätten avslår markägarens talan

Den 20 december 2022 meddelade tingsrätten dom i målet (mål nr M 4884–21). Tingsrätten gör bedömningen att en nyss fallen meteorit utgör lös egendom eftersom den inte har någon varaktig anknytning till jorden eller fastigheten. Inte heller kan den förväntas finnas kvar på fastigheten under en längre tid. Dessutom bedömer domstolen det som främmande att en från rymden nyss fallen meteorit skulle vara fast egendom.

Eftersom upphittarna förde argumentation kring att medtagandet av meteoriten omfattas av allemansrätten prövade domstolen frågan. Domstolen konstaterade att meteoriten inte är en sådan naturprodukt som omfattas av allemansrätten. Däremot omfattas själva meteoritletandet av allemansrätten då den ger rätt för var och en att leta efter en meteorit på annans mark.

Det tingsrätten slutligen grundar upphittarnas äganderätt på är så kallad ockupation. Egendom som inte ägs av någon kan som utgångspunkt tas om hand av vem som helst och blir genom besittningstagande upphittarens egendom.

Markägaren har inte placerat meteoriten på fastigheten och har inte heller känt till att den funnits på fastigheten och i så fall var. Att man har en ungefärlig uppfattning om var den har landat räcker inte för att uppfylla ett besittningstagande. Därför har meteoriten inte varit i markägarens, eller någon annans besittning, varför upphittarna genom att ta den i sin besittning blivit ägare till den.

Tingsrätten avslutar med att konstatera att det är rimligt och ändamålsenligt att en upphittare till en nyligen fallen meteorit blir ägare till den. Utifrån vad som framkommit i målet om svårigheten att beräkna var en meteorit landat och sedan hitta den kan ett sådant rättsläge förväntas ge klart ökade chanser att meteoriter hittas och tas om hand, än om en fastighetsägare skulle bli ägare till en fallen meteorit.

Det är intressant att domstolen väger in samhällsnyttan i sin bedömning. Meteoriter har ett högt vetenskapligt värde och det är därför viktigt att de hittas. Dessutom är det viktigt att de hittas så snart som möjligt efter nedslaget. Väl på jorden börjar nämligen meteoriter korrodera, intressanta isotoper falla sönder och dess radioaktivitet avta. Det vetenskapliga perspektivet uppmärksammades således av tingsrätten.

Vad händer i meteorittvisten nu?

Tingsrättens dom är överklagad och Svea hovrätt kommer nu att pröva tvisten. Meteoriten befinner sig fortfarande på Naturhistoriska riksmuseet i väntan på en lagakraftvunnen dom i frågan om äganderätten.

Läs mer om när Foyen företrädde meteoritupphittarna här

Liknande artiklar

Fler nyheter