Enligt artskyddsförordningen (2007:845) är det bland annat förbjudet att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar samt avsiktligt störa vilda fåglar under deras häcknings- och uppfödningsperiod. Dessutom är flera däggdjur och andra arter skyddade på individnivå enligt EU-rättslig praxis, till exempel fladdermöss, vissa groddjur och skalbaggar. Artskyddet bidrar till naturvärden och har således en viktig roll att spela ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Samtidigt finns en konflikt mellan EU-rätten – där flertalet artskyddsregler har sitt ursprung – och den nationella lagstiftningen, som inte endast bromsar samhällsutvecklingen utan även drabbar enskilda markägare.
Foyens Pia Pehrson, partner och advokat, kommenterar tillsammans med biträdande jurist Björn Eriksson konsekvenserna av nuvarande lagstiftning i tidskriften Aktuell Hållbarhet. Författarna menar att det finns en risk för att lagen i sin nuvarande form blir ett hinder för bland annat utveckling av förnybara energikällor och hållbara bostadssituationer i Sverige.
– Vi kan konstatera att artskyddet innebär en rejäl stoppkloss för bostadsbyggande, skogsbruk, förnybar energi, gruvor och andra samhällsnyttiga projekt. Skyddet för arter och livsmiljöer är viktigt, men det måste finnas en bättre balans i förhållande till samhällsutvecklingen, säger Pia Pehrson.
Artikeln går att läsa i sin helhet på Aktuell Hållbarhet.
