Rättslig ändring riskerar att försena byggen

Publicerat: 11 oktober, 2015

De rättsliga förändringarna när det gäller bostadsbyggande riskerar att bli ett slag i luften. Det skriver de båda juristerna Pia Pehrson och Anna Bernhardsson, som varnar för ännu längre handläggningstider.

Bostadsbristen

Regeringen gör reklam för sin lagrådsremiss från den 1 oktober 2015 med att byggandet enligt förslaget kan påbörjas tre–fyra måna­der tidigare genom att ­slopa länsstyrelsen som över­klagandeinstans för detaljplaner.

Enligt lagrådsremissen ska detaljplaner prövas direkt av mark- och miljödomstol, vilket regeringen tror ska effektivisera prövningen och gynna bostadsbyggandet. Frågan är då bara om regeringen har tittat på hur verklig­heten ser ut för de domstolar som man nu vill ska göra hela detaljplaneprövningen från början. Och om regeringen ens försökt värna om rättssäkerheten.

Plan- och bygglagen har ändrats i mycket snabb takt sedan 2011, då lagen gjordes om i sin helhet och var helt ny. Vid det här laget har sex olika större propositioner/lagändringspaket i varierande mån ändrat spel­planen för byggprocessens olika aktörer. Ändringarna av detaljplanereglerna från den 1 januari i år skulle förenkla handläggningen. Kriterierna är dock så svåra att tillämpa att det bäddar för att kommunerna ­antingen väljer den längre detalj­plane­processen, som skulle undvikas genom lagändringarna, ­eller lätt begår formella fel vid val av hand­läggningsväg. Vi kan därför räkna med att det blir ännu fler överklaganden av detalj­plane­besluten framgent.

Många av våra mark- och miljö­domstolar har redan i dag långa handläggningstider. Vindkraft och andra energiprojekt liksom gruvor och infrastrukturutbyggnad lider av detta. Nyligen kom regeringen med förslaget att avskaffa den statliga VA-nämnden och att VA-målen flyttas över till mark- och miljö­domstolarna. Även detta skulle medföra en ökad arbetsbelastning för domstolarna.

Fördelen med den nuvarande ordningen där länsstyrelsen är överklagandeinstans är att den rent fysiskt befinner sig närmare detaljplaneområdet som överklagandet gäller och att läns­styrelsen sedan tidigare är insatt i detaljplaneärendet (även om den då varit remissinstans). Mark- och miljödomstolarna, å andra sidan, måste lägga ett antal arbetsdagar på att resa till platsen och har ingen kunskap om området eller den aktuella planen sedan tidigare. Vidare kommer domstolarna att få göra ytterligare nya moment i detaljplaneprövningen, sådana för­beredande åtgärder som jurist­enheterna vid länsstyrelsen ­utfört tidigare. Det är högst sanno­likt att vi får se ytterligare förlängning av handläggnings­tiderna på grund av detta.

Sedan kan man förundras över regeringens satsning på en punktinsats i överklagande­processen när otaliga ändringar i lagstiftningen redan skapat en osäker och oöverblickbar situation för såväl kommuner som byggherrar och enskilda. Att då tro att rättssäkerheten behålls och att handläggningen går snabbare genom att länsstyrelsen inte längre prövar över­klaganden är att bortse från ett antal faktorer i verkligheten som byggbranschen och andra aktörer tampas med dagligen.

Det hade varit bättre att satsa ytter­ligare resurser på befintlig myndighetsstruktur.

__________________

Pia Pehrson, Advokat och Partner
Anna Bernhardsson, jur kand

Artikeln är publicerad i Svenska Dagbladet.

Liknande artiklar

Entreprenad2024.05.02

Vem tar hem effektivitetsvinsterna av AI-stödda byggprocesser?

”Fullständig kontroll”, ”Full insyn” och ”Tvistlösa entreprenader”. Detta är knappast uttryck som förknippas med dagens byggentreprenader. Däremot är det den typen av förväntningar som finns inför den förestående implementeringen av AI-stödda arbetssätt i entreprenader och fastighetsförvaltning.

Flygbild över grönskande skog
Mark och miljö2024.05.02

Reglerna om företags hållbarhetsrapportering utökas

Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

Fler nyheter