Slopad tidsfrist för verkställbarhet av beslut om lov föreslås

Den 20 december 2018 publicerades ett delbetänkande (SOU 2018:86) från Översiktsplaneutredningen. Samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden ska uppnås har uppdraget från regeringen varit att utreda och lämna förslag på frågan om hur verkställbarhet av bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen.

Publicerat: 28 januari, 2019

Delbetänkandet har sin bakgrund i den nya förvaltningslagen (2017:900), nedan FL, som infördes den 1 juli 2018. Där finns en ny huvudregel (35§) som innebär att beslut inte får verkställas innan de vunnit laga kraft. Vad gäller lovbeslut som regleras i plan- och bygglagen, nedan PBL, har i praxis gällt att dessa får verkställas omedelbart, dock efter att startbesked getts. För att ge genomslag för den nya huvudregeln i FL infördes ett undantag i PBL 9 kap. 42 a § som innebär att ett lovbeslut inte får verkställas förrän fyra veckor efter att beslutet kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, även om startbesked givits. Syftet var att skapa möjlighet för enskilda att överklaga och framställa yrkande om inhibition av ett lovbeslut innan det får verkställas, och därigenom säkerställa att ett lovbeslut kan överprövas innan det verkställs. På detta sätt skulle man skapa ett ökat skydd för natur- och kulturvärden. Foyen har tidigare varit mycket kritiska till den nya regeln om verkställbarhet och debatterat om frågan i Svenska Dagbladet, se tidigare artikel.

Utredningen har analyserat resultatet av den nya regleringen om verkställbarhet och föreslår i sitt delbetänkande bland annat att den nuvarande regleringen med en fyraveckorsfrist slopas, och att verkställbarhet ska vara möjligt direkt från och med startbesked. Syftet är att effektivisera byggprocessen och underlätta för mindre verksamhetsutövare som saknar ekonomisk möjlighet att låta projekt bli väntande.

Efter att ha analyserat resultatet av den nya fyraveckorsfristen, genom bland annat kontakt med kommuner, länsstyrelser och bygglovschefer, har utredningen kommit fram till att den nya regleringen lett till effektivitetsförluster. Den i somras införda fyraveckorsfristen har fördröjt ungefär 100 000 lovgivna åtgärder, vilket har lett till ekonomiska förluster, och främst slagit mot mindre verksamhetsutövare. Av svaren från de tillfrågade kommunerna och övriga, kan man också se att den nya regleringen upplevts som svåröverskådlig eller missats helt. Utredningen konstaterar vidare att enbart ett fåtal ärenden per år inhiberas med hänsyn till natur- och kulturvärden, och att det därför är tveksamt om syftet med den nuvarande regleringen uppnås.

Utredningen redogör sedan för konsekvenserna av att istället låta lovbeslut verkställas omedelbart, och konstaterar att det skulle medföra en viss begränsad risk för att påverka enskildas rättssäkerhet negativt i en överklagandeprocess, men att vinsterna för det allmännas intresse av effektivitet bör väga tyngre.

Vad gäller natur- och kulturvärden slår utredningen fast att man nästan alltid i denna typ av ärenden påverkar främst naturvärden. Istället bör man enligt utredningen se till risken att natur- och kulturvärden påverkas genom felaktiga beslut av kommunen. Skyddet för natur- och kulturvärden menar man kan då upprätthållas genom enskildas överklagande och riskmomentet ligger istället i begränsningen av enskildas möjlighet att överklaga om man tar bort fyraveckorsfristen. Utredningen bedömer dock att enskildas möjlighet att överklaga påverkas endast marginellt genom den föreslagna regleringen och – som konstaterats ovan – att vinsterna för det allmännas intresse av effektivitet bör väga tyngre. Slutsatsen blir att natur- och kulturvärden skulle regleras bättre på ett annat sätt än genom fördröjning av verkställbarhet av lovbeslut.

Vi på Foyen konstaterar att det nya förslaget innebär att man – trots ett uttalat motiv att beakta natur- och kulturvärden – nu alltså har svängt och istället betonar vikten av effektivitet och överskådlighet.

Förslaget i sig innebär således att man nu ska gå tillbaka till den tidigare ordningen – att exempelvis bygglovsbeslut kan tas i anspråk direkt efter att startbesked givits. Ianspråktagandet sker dock på sökandens risk, och det är fortsatt möjligt att ett bygglovsbeslut inhiberas, och att redan utförda åtgärder måste återställas. Inhibition kan fortsatt ske exempelvis utifrån att naturvärden hotas. Det föreslås även att det skrivs in i lagtexten att anmälda åtgärder som godkänns av Byggnadsnämnden gäller omedelbart och att även beslut om slutbesked gäller omedelbart.

Vi kommer med spänning att följa det fortsatta arbetet med ett eventuellt lagförslag.

Har Du frågor om bygglov och byggprocesser?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma pia.pehrson@foyen.se

Isabel Andersson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma isabel.andersson@foyen.se

Liknande artiklar

Fler nyheter