Hösten 2017 började det gå utför för CashCom, ett företag som sålde presentkort för köpcentrum. Det egna kapitalet var slut – men trots det var styrelsen passiv.
Som många vet är passiv något en styrelse inte får vara i ett sådant läge. När ett aktiebolags egna kapital sjunker under halva aktiekapitalet ska styrelsen genast upprätta en ”kontrollbalansräkning”. Om den uteblir, får ledamöterna börja betala bolagets skulder ur egen ficka.
I CashComs fall fanns det bara en styrelseledamot – men han var inte ensam om att fatta besluten. I bakgrunden fanns en annan person som styrde koncernen utan att ha någon formell roll i styrelsen
När fordringsägare sedan stämde CashCom på obetalda skulder riktades kravet inte bara mot den formelle ledamoten, utan också mot den utomstående. Fordringsägaren hävdade att denne agerat som en skuggledare – någon som styr bakom kulisserna – och därför skulle bära samma ansvar som en styrelseledamot.
När det verkliga inflytandet avgör
Aktiebolagslagen öppnar för att även utomstående kan hållas ansvariga om de vet att kontrollbalansräkning borde ha upprättats, men ändå agerar på bolagets vägnar. Detta ansvar är dock mer begränsat än det som gäller för styrelseledamöter.
Men förutom det anser Högsta domstolen att det finns ett strängare ansvar – som inte står i lagen – för högre uppsatta utomstående, som leder företag utan att sitta i ledningen. Det handlar alltså om skuggledare, eller ”faktiska företrädare” som jurister kallar dem.
CashCom-tvisten hamnade i Högsta domstolen (mål T 8723-23). I domen inledde Högsta domstolen med att lyfta fram kapitalreglernas syfte: att skydda borgenärer. Det skyddet urholkas om den som faktiskt styr bolaget kan gömma sig bakom en passiv bulvanstyrelse.
I detta fall fann domstolen att den utomstående haft ett avgörande inflytande i CashCom: han hade varit firmatecknare, styrelsesuppleant och delaktig i nyckelbeslut och koncerninterna transaktioner. Tillsammans med styrelseledamoten hade han lagt upp en gemensam handlingsplan för företaget.
Det räckte. Högsta domstolen slog fast att han varit en faktisk företrädare – och förpliktade honom att betala företagets skulder personligen.
Vad betyder domen
Domen stärker borgenärernas skydd: det strikta betalningsansvaret gäller fler än enbart styrelseledamöter. Samtidigt följer Högsta domstolens dom tidigare praxis; faktum är att den bekräftar det många redan ansett var rättsläget (se NJA 1997 s. 418).
För att en utomstående ska ansvara som en styrelseledamot måste hen alltså haft ”avgörande inflytande” i företaget. Det är upp till domstolarna att dra upp gränsen för när ett inflytande blir ”avgörande”. Och det är upp till borgenärer att bevisa att denna gräns är passerad. Framtida domar får hjälpa till att besvara dessa gräns- och bevisfrågor.
