Hem > Senaste nytt > Hårdare krav på offentliga upphandlare när IPI-förordningen uppdateras EU-flaggor som vajar

Hårdare krav på offentliga upphandlare när IPI-förordningen uppdateras

Publicerat: 14 maj, 2025
Offentliga affärer och upphandlingsrätt

Den 7 maj 2025 beslutade riksdagen, i enlighet med proposition 2024/25:116, att genomföra lagändringar för att anpassa svensk upphandlingslagstiftning till EU:s instrument för internationell upphandling (”IPI-förordningen”). IPI-förordningen är ett regelverk som syftar till att förbättra möjligheterna för EU-leverantörer att sälja varor och tjänster på marknader utanför EU. IPI-förordningen har som mål att skapa ömsesidigt marknadstillträde inom offentlig upphandling mellan EU och tredjeländer. IPI-förordningen ger Europeiska kommissionen befogenhet att undersöka om tredjeländer diskriminerar EU-leverantörer på sina upphandlingsmarknader och att vid behov vidta åtgärder mot tredjeländer. Åtgärderna kan exempelvis innebära att leverantörer, varor eller tjänster från berörda tredjeländer får begränsad eller ingen tillgång till EU:s upphandlingsmarknader.

Lagändringarna innebär bland annat att det nu tydliggörs att leverantörer har rätt till rättslig prövning om en upphandlande myndighet bryter mot EU:s upphandlingsbestämmelser, inklusive bestämmelserna i IPI-förordningen. Vidare klargörs att de bestämmelser som följer av IPI-förordningen omfattas av Konkurrensverkets tillsynsområde. Det betyder att Konkurrensverket i sin roll som tillsynsmyndighet kan granska hur upphandlande myndigheter och enheter tillämpar förordningen och vid behov vidta åtgärder.

För offentliga upphandlare innebär lagändringen att det tillkommer nya krav och processer. Upphandlande myndigheter måste bland annat kontrollera leverantörers ursprung och säkerställa efterlevnad av eventuella begränsningar eller åtgärder som kommissionen kan ha beslutat om enligt IPI-förordningen. För leverantörer med koppling till tredjeländer innebär lagändringen att förutsättningarna för att delta i svenska och övriga EU-upphandlingar kan påverkas. Tredjelandsaktörers möjlighet att delta i EU-upphandlingar beror dels på hur deras hemland agerar när det gäller tillträde för EU-leverantörer på sina upphandlingsmarknader och dels på hur Europeiska kommissionen väljer att tillämpa förordningen.

De nya lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.

Läs mer här: EUs IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen 

 

Liknande artiklar

Offentliga affärer och upphandlingsrätt2025.08.25

Dolt i det finstilta? EU-domstolen skärper kraven på tydliga avtalsvillkor i offentlig upphandling

I en ny och vägledande dom från den 5 juni 2025 (mål C-82/24) behandlar EU-domstolen vilka krav unionsrätten ställer på tydlighet, transparens och förutsebarhet vid fastställande och tolkning av villkor i offentliga upphandlingskontrakt. Det förekommer frekvent en juridisk diskussion huruvida de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna i 4 kap. 1 § LOU/LUF är tillämpliga även vid utförandet av ett kontrakt

Offentliga affärer och upphandlingsrätt2025.06.18

Dom aktualiserar fri rörlighet

Utgångspunkten är att tekniska krav inte får utformas så att konkurrensen begränsas. Bakgrunden till detta är att det ska råda fri rörlighet för varor och tjänster inom EU. EU-domstolens dom i mål C-424/23 ”DYKA Plastics” aktualiserar hur långtgående denna grundläggande princip är. Denna artikel analyserar domen, och tar med anledning av detta sin utgångspunkt i regelverket av tekniska krav och tidigare praxis.

Offentliga affärer och upphandlingsrätt, Säkerhet och försvar2025.06.17

Försvarsupphandling i förändring – krav, möjligheter och juridiska vägval

Sveriges försvars- och säkerhetsupphandlingar präglas idag av en kraftigt förändrad omvärldsbild där ett ökat säkerhetspolitiskt tryck, Sveriges inträde i Nato och ett intensifierat samarbete inom EU och med andra internationella partners har skapat ett nytt och betydligt mer komplext upphandlingslandskap.

Fler nyheter