Gran i skogen med lite snö på

Är det riskfritt att hugga sin egen gran ur ett artskyddsperspektiv?

Nu när det lackar mot jul så har vissa kanske redan tagit in en gran i sitt hem eller, om man har den förmånen, spanat in vilken gran man avser att gå ut och hämta på ägorna när det är dags. Vi lämnar äganderätten och rätten att hämta en gran till andra att utreda och funderar i stället på om det kan finnas någon artskyddsproblematik med att hämta in en egen gran. Vad händer om man likt Musse Pigg skulle få med sig några djur hem med granen?

Publicerat: 22 december, 2022

Om man letar efter egen gran att hugga ned och hittar en lämplig så är det första som bör kontrolleras att det i den fina granen inte finns något fågelbo. Det kanske inte är särskilt troligt att fågelbon faktiskt finns där, men eftersom det enligt artskyddsförordningens bestämmelser är förbjudet att ”avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon” kan det ändå vara en klok idé att kontrollera detta. Om inspektionen av granen visar att inga fåglar eller bon finns  är det dags att gå vidare till nästa kontroll; växer det någon svamp eller lav på granen? Det kanske kan se vackert ut med lite extra hängande lav likt naturligt glitter, eller lite mossa inne på stammen, men beroende på art av lav eller mossa kan den aktuella arten vara fridlyst. Detta innebär att det kan vara förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten. Beroende på art och var i landet granen befinner sig kan det råda olika regler, vilket gör att det kan vara bra att vara noggrann när man kontrollerar sin potentiella julgran.

Om vi då kontrollerat ovan och konstaterat att det inte finns någon fågel eller växt som kan vara skyddad är det väl bara att hugga ner och bära hem vår gran, glada i hågen á la Musse och Pluto?

Kanske det, men säg att vi skulle drabbas av, likt Musse och Pluto, att få med djur i granen? En ”vanlig” svensk ekorre är inte så farlig ur artskyddsperspektiv, då gäller det kanske mest att se till att få ut den ur huset. Om vi istället föreställer oss att vi med julgranen får hem en liten hasselmus som har gömt sig bland grenverket och sen njuter av att komma in i värmen och kanske till och med letar sig fram till nötskålen, kan detta skapa fler problem än knyckta nötter och risk för elledningarna.  Hasselmusen tillhör de djurarter som är upptagna i artskyddsförordningens bilaga med beteckningen stort N och har därför ett visst artskydd. Det är exempelvis förbjudet att avsiktligt störa hasselmusen under dess övervintringsperiod, vilket det ju sannolikt bör ses som just nu vid midvintern. Men har vi avsiktligt stört vår hasselmus genom att hugga ned vår julgran? Bedömningen om vad som är avsiktligt eller inte i artskyddsammanhang innebär relativt komplicerade rättsliga bedömningar som känns lite väl mastigt att gå in på så här inför jul. Det vi vill framföra är att man kanske bör kontrollera sin gran, innan man sätter igång med att hugga ned den.

Så även om Musse Pigg och hans vänners äventyr med Piff och Puff på julafton kan vara roliga att titta på, så rekommenderar vi att man undviker att försöka återskapa dem med sin egen julgranshämtning.

Med detta vill vi på Foyen önska er alla en riktigt god jul!

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter