Gran i skogen med lite snö på

Är det riskfritt att hugga sin egen gran ur ett artskyddsperspektiv?

Nu när det lackar mot jul så har vissa kanske redan tagit in en gran i sitt hem eller, om man har den förmånen, spanat in vilken gran man avser att gå ut och hämta på ägorna när det är dags. Vi lämnar äganderätten och rätten att hämta en gran till andra att utreda och funderar i stället på om det kan finnas någon artskyddsproblematik med att hämta in en egen gran. Vad händer om man likt Musse Pigg skulle få med sig några djur hem med granen?

Publicerat: 22 december, 2022

Om man letar efter egen gran att hugga ned och hittar en lämplig så är det första som bör kontrolleras att det i den fina granen inte finns något fågelbo. Det kanske inte är särskilt troligt att fågelbon faktiskt finns där, men eftersom det enligt artskyddsförordningens bestämmelser är förbjudet att ”avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon” kan det ändå vara en klok idé att kontrollera detta. Om inspektionen av granen visar att inga fåglar eller bon finns  är det dags att gå vidare till nästa kontroll; växer det någon svamp eller lav på granen? Det kanske kan se vackert ut med lite extra hängande lav likt naturligt glitter, eller lite mossa inne på stammen, men beroende på art av lav eller mossa kan den aktuella arten vara fridlyst. Detta innebär att det kan vara förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten. Beroende på art och var i landet granen befinner sig kan det råda olika regler, vilket gör att det kan vara bra att vara noggrann när man kontrollerar sin potentiella julgran.

Om vi då kontrollerat ovan och konstaterat att det inte finns någon fågel eller växt som kan vara skyddad är det väl bara att hugga ner och bära hem vår gran, glada i hågen á la Musse och Pluto?

Kanske det, men säg att vi skulle drabbas av, likt Musse och Pluto, att få med djur i granen? En ”vanlig” svensk ekorre är inte så farlig ur artskyddsperspektiv, då gäller det kanske mest att se till att få ut den ur huset. Om vi istället föreställer oss att vi med julgranen får hem en liten hasselmus som har gömt sig bland grenverket och sen njuter av att komma in i värmen och kanske till och med letar sig fram till nötskålen, kan detta skapa fler problem än knyckta nötter och risk för elledningarna.  Hasselmusen tillhör de djurarter som är upptagna i artskyddsförordningens bilaga med beteckningen stort N och har därför ett visst artskydd. Det är exempelvis förbjudet att avsiktligt störa hasselmusen under dess övervintringsperiod, vilket det ju sannolikt bör ses som just nu vid midvintern. Men har vi avsiktligt stört vår hasselmus genom att hugga ned vår julgran? Bedömningen om vad som är avsiktligt eller inte i artskyddsammanhang innebär relativt komplicerade rättsliga bedömningar som känns lite väl mastigt att gå in på så här inför jul. Det vi vill framföra är att man kanske bör kontrollera sin gran, innan man sätter igång med att hugga ned den.

Så även om Musse Pigg och hans vänners äventyr med Piff och Puff på julafton kan vara roliga att titta på, så rekommenderar vi att man undviker att försöka återskapa dem med sin egen julgranshämtning.

Med detta vill vi på Foyen önska er alla en riktigt god jul!

Liknande artiklar

Bostadsområde med grön natur vid vattnet
Mark och miljö2023.01.18

Detaljplan stoppas på grund av bristande utredning av planens påverkan på mindre hackspett

I dom meddelad den 20 december 2022 i mål P 10706-21 prövade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om det beslutsunderlag som en kommun tagit fram under handläggningen av en detaljplan är tillräckligt för att bedöma förekomsten av mindre hackspett och vilka konsekvenser planens genomförande skulle få för arten. Domstolen finner att underlaget inte är tillräckligt för att avgöra förekomsten av mindre hackspett och hur arten kan påverkas av planens genomförande. Domstolen upphäver därför kommunens beslut om antagande av detaljplanen enligt plan- och bygglagen (PBL). MÖD gör även vissa principiellt intressanta uttalanden om tillämpningen av det nya störningsförbudet i 4 § 4 artskyddsförordningen (2007:845) (AF).

Person som skissar på en byggritning
Mark och miljö2022.12.22

HD förtydligar rågrannars klagorätt vid bygglov

Högsta domstolen (HD) meddelade den 7 december 2022 ett beslut (Ö 5766-21) som ytterligare förtydligar när rågrannar ges klagorätt avseende grannfastigheters bygglovsansökan. Omständigheterna var följande. En fastighetsägare ansökte om bygglov för ett upplag för schaktmassor. Den berörda fastigheten bestod av ett flertal friliggande områden, d.v.s. fastigheten var inte en geografisk enhet. Ägaren av en grannfastighet överklagade bygglovet som låg i anslutning till bygglovsfastigheten men inte till den friliggande del av fastigheten som bygglovsansökan avsåg.

Ett hus under stjärnhimmel
Mark och miljö2022.12.20

Foyen har framgångsrikt företrätt meteoritupphittarna

Foyen har framgångsrikt företrätt meteoritupphittarna (svarandena) i en tvist i Uppsala tingsrätt som avsåg äganderätten till en upphittad meteorit.

Fler nyheter