Personer som arbetar tillsammans med olka dokument

Ansvarsförsäkring ersätter beställarens vite

Publicerat: 30 oktober, 2018

Högsta domstolen: Om fel i konsults arbete leder till försening av uppdragsgivares entreprenad och denne därav får betala vite till slutkunden, utgör vitet en skada för uppdragsgivaren enligt ABK 09 som ska ersättas ur konsultens ansvarsförsäkring.

Högsta domstolen har den 29 oktober 2018 meddelat beslut angående tolkning av försäkringsvillkoren i Konsults ansvarsförsäkring för skydd mot skadeståndsansvar.

Konsulten anlitades av entreprenör (”Beställaren”) för att ta fram konstruktionshandlingar för entreprenad avseende uppförande av skolbyggnad. Parterna kom överens om att tillämpa Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekts- och ingenjörsverksamhet (”ABK 09”).

Av kapitel 5 § 1 ABK 09, med rubriken Ansvar för skada m.m., framgår att konsulten ansvarar, med vissa begränsningar, ”för skada som denne orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförande av uppdraget”. Enligt kommentaren till bestämmelsen behöver skadan inte bestå i sakskada utan kan även avse exempelvis ekonomisk skada.

De handlingar Konsulten levererade till Beställaren innehöll fel, vilket bl.a. ledde till att Beställaren blev försenad med entreprenaden. Beställaren fick med anledning av detta utge ett förseningsvite om 2,7 miljoner kronor till sin uppdragsgivare. Beställaren framställde därför i sin tur krav mot Konsulten för den skada som Beställaren lidit till följd av felen i Konsultens handlingar, vilket motsvarade det förseningsvite som Beställaren betalt ut.

Konsulten anmälde kravet från Beställaren till sitt försäkringsbolag hos vilket Konsulten hade en ansvarsförsäkring. Försäkringsbolaget ansåg att kravet inte omfattades av försäkringen och ville inte betala ut ersättning. Försäkringen innehöll nämligen ett undantag att ersättning inte utgår för ”böter, vite eller straffskadestånd (punitive damages) såvida det inte är fråga om sådan skadeståndsskyldighet som bortsett från benämningen böter, vite eller straffskadestånd omfattas av denna försäkring”.

Försäkringsbolaget menade alltså att försäkringen inte skulle omfatta ersättning för vite och då inte heller vite som uppstått i så att säga ”bakre ledet”. Konsulten menade i sin tur att det inte var fråga om ett vite utan om ett skadestånd grundat på skada som orsakats beställaren genom Konsultens bristande utförande av uppdraget.

Domstolen kom fram till att ordalydelsen i försäkringsvillkoren inte är klar utan kan tolkas på båda håll. Efter ett resonemang kring tolkningen av försäkringsvillkoren konstaterade domstolen följande. En vanlig följd av ett fel i konstruktionsunderlaget är att Beställaren måste invänta nytt underlag eller måste göra om arbete som redan har utförts men på ett felaktigt sätt. Det innebär att en typisk följd av sådana fel är att Beställaren drabbas av att behöva utge dröjsmålsvite till Beställaren. Ett undantag från försäkringsskyddet för sådant vite i bakre led innebär därför att en viktig del av de ansvarssituationer som kan drabba försäkringstagaren inte täcks av försäkringen och att försäkringstagaren själv – och indirekt kanske den skadelidande – får bära konsekvenserna av kontraktsbrottet. Ett sådant begränsat försäkringsskydd skulle enligt domstolen bl.a. medföra att en teknisk konsult som ingått ett avtal baserat på ABK 09 inte skulle ha en försäkring som täcker dennes kontraktuella ansvar, något som kan utgöra ett väsentligt avtalsbrott.

Domstolen landar alltså i den förnuftiga slutsatsen att försäkringens syfte måste vara att täcka Konsultens kontraktuella ansvar enligt ABK 09. Konsulten är därmed berättigad till ersättning från försäkringsbolaget för det vite som Beställaren betalat till sin kontrahent på grund av försening i entreprenaden. Försening som uppkom på grund av fel hänförliga till Konsultens arbete för Beställaren.

Har du frågor om konsult- och skadeståndsbestämmelserna i ABK 09?

Kontakta:

Per Vestman Per.vestman@foyen.se

Ida M Ulfsdotter Ida.m.ulfsdotter@foyen.se

Liknande artiklar

Personer som arbetar på en entreprenad
Entreprenad2024.04.09

AB 04: Allmänna bestämmelser – en genomgång

AB 04 är ett standardavtal framtaget av branschorganisationen Byggandets Kontrakts- kommitté (BKK) med syfte att tillämpas vid kommersiella byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

lantmäteri sverige
Fastighet2024.04.04

Kan lantmäterimyndigheternas organisation förbättras?

Det finns 40 kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige, bl.a. i Stockholm, Malmö, Nacka, Västerås och Östersund. De kommunala lantmäterimyndigheterna ansvarar för lantmäteriförrättningar och bildande av samfällighetsföreningar inom sina respektive kommuner, och handlägger således t.ex. ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering. För de kommuner i landet som inte har en kommunal lantmäterimyndighet handläggs motsvarande ärenden av det statliga Lantmäteriet. Syftet med att möjliggöra kommunala lantmäterimyndigheter var bl.a. att samordna fastighetsbildning med plan- och byggprocessen och därigenom åstadkomma en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess.

Fler nyheter