Statsstödsfrågor och frågor om kommunala stödåtgärder under Covid-19-krisen

Publicerat:26 april, 2020
Reglerna om statsstöd gäller även i den svåra situation som Covid-19 har medfört för näringslivet. Detta innebär att statsstöd är förbjudet, såvida inte EU-kommissionen har godkänt det. Tillfälliga statsstödsregler har dock införts som ger vissa utökade möjligheter för staten, kommuner och regioner att stödja företag i den pågående krisen. Samtidigt måste även kommunallagens regler om förbud mot stöd till enskilda näringsidkare fortsatt iakttas av kommuner och regioner.

Tillfälliga statsstödsregler med anledning av Covid-19

Statsstödsreglerna gäller när det offentliga under vissa förutsättningar lämnar stöd till en verksamhet med offentliga medel. Exempelvis kan en kommuns hyreslättnader till företag utgöra ett statsstöd. Syftet med statsstödsreglerna är att det offentliga inte ska snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. Reglerna finns i artikel 107-109 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det finns även svenska regler om statsstöd i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

Samtliga kriterier i artikel 107.1 EUF-fördraget ska vara uppfyllda för att det ska handla om ett statsstöd:

  1. Det måste röra sig om en statlig åtgärd eller en åtgärd som vidtas med statliga medel.
  2. Stödet ska vara riktat till viss mottagare eller viss bransch och mottagaren av stödet ska gynnas.
  3. Åtgärden ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen.
  4. Åtgärden måste kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna inom EU.

Den 13 mars 2020 antog EU-kommissionen en Samordnad ekonomisk reaktion på Covid-19- utbrottet. Genom detta fastslogs olika åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att stödja företag som drabbas av ekonomiska svårigheter. Enligt kommissionen kan medlemsstaterna exempelvis besluta om lönesubventioner, inställande av utbetalningar av företags- och mervärdeskatter eller sociala avgifter.[1] Även EU:s regler om statsstöd gör det enligt kommissionen möjligt för medlemsländerna att hjälpa företag att hantera likviditetsbrist och att få krisstöd.

EU-kommissionen antog den 19 mars 2020 nya tillfälliga statsstödsregler för hur EU:s medlemsstater får använda sig av stödåtgärder till krisdrabbade företag och sektorer. Reglerna utvidgades och förtydligades den 3 april 2020. Reglerna gäller till slutet av december 2020. Allt statsstöd, utom då det gäller mycket låga belopp (”de minimis”), ska godkännas av kommissionen. Kommissionen hanterar statsstödsanmälningar snabbt under krisen och det går således fortare än normalt att få ett godkännande för planerade stödåtgärder, i vissa fall så snabbt som inom 48 timmar.

Det finns för närvarande följande möjligheter för kommissionen att godkänna statsstöd enligt det tillfälliga regelverket:

  1. Stöd i form av direkta bidrag, återbetalningspliktiga förskott eller skatteförmåner upp till 800 000 euro per företag,
  2. Stöd i form av garantier för lån,
  3. Stöd i form av subventionerade räntor för lån,
  4. Stöd i form av garantier och lån via banker och andra kreditinstitut,
  5. Stöd i form av exportkrediter,
  6. Stöd för Covid-19-relaterad och annan virusrelaterad forskning och utveckling inklusive infrastruktur för att testa och utveckla produkter som kan användas för att bekämpa viruset
  7. Möjlighet till uppskjuten betalning av skatter och sociala avgifter och lönesubventioner för särskilt utsatta sektorer.

Regeringens stödåtgärder

Regeringen har under våren vidtagit flera åtgärder för att minska de ekonomiska effekterna av Covid-19. Samtliga åtgärder och förslag finns samlade på regeringens hemsida, se Ekonomiska åtgärder med anledning av covid-19 – Regeringen.se

Bland de åtgärder som har presenterats kan nämnas tillfälligt sänkta socialavgifter, att staten tar över sjuklöneansvaret i fyra månader, anstånd med skatteinbetalningar samt stöd vid korttidsarbete (tidigare korttidspermittering) för att minska lönekostnader.[2] Beträffande korttidsarbete har regeringen den 7 maj 2020 meddelat att man vill stoppa möjligheten för företag att söka statligt stöd och samtidigt ge aktieutdelning till sina ägare. Regeringen föreslår därför i en lagrådsremiss förtydligande i lagtexten angående vilka företag som ska få del av stödet.

Regeringen har vidare, efter godkännande av kommissionen, beslutat om en tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher. Regeringen har den 16 april 2020 antagit en förordning som klargör närmare vad som gäller.[3] Hyresvärdar som under perioden 1 april till och med den 30 juni 2020 haft hyresgäster som varit verksamma inom de branscher som framgår av regeringens lista kan ansöka om stöd (se regeringens lista Branscher att ta emot hyresstöd).

Stöd kan ges med maximalt 50 procent av den nedsatta fasta hyran, d.v.s. den rabatt som hyresvärden och hyresgästen kommit överens om för perioden den 1 april till den 30 juni. Överenskommelsen om rabatt ska ha tecknats mellan hyresvärden och hyresgästen senast den 30 juni 2020 och rabatten ska gälla under perioden 1 april 2020 till och med den 30 juni 2020. Hyresvärden ansöker via en e-tjänst som Boverket håller på att ta fram. Stödet kan sökas från och med den 1 juli 2020 till och med den 31 augusti 2020. Ansökan kommer att handläggas av ansvarig länsstyrelse.

Regeringen har även presenterat ett nytt s.k. omställningsstöd för företag, vilket kan komma att behöva godkännas av kommissionen. Stödet riktar sig till olika typer av verksamheter, från restauranger till taxiverksamhet och tillverkningsföretag. Stödet kommer att variera mellan 22,5 och 75 procent av företagets fasta kostnader exklusive lönekostnader för mars och april 2020. Storleken på stödet beräknas utifrån hur stort bortfall av omsättningen som företaget haft. För att företag ska kunna ta del av stödet krävs en omsättning om minst 250 000 kr under det senaste räkenskapsåret och ett inkomsttapp på minst 30 procent. Det maximala beloppet för stödet föreslås vara 150 miljoner kr per företag. Skatteverket ska ansvara för administration och utbetalning av stöd.

Kommunala och regionala stödåtgärder

Kommuner och regioner kan genomföra åtgärder inom ramen för sina befogenheter baserat på kommissionens tillfälliga statsstödsregler. Planer på sådant stöd måste anmälas till regeringen via Näringsdepartementet och därefter godkännas av kommissionen. I dagsläget finns det ännu inga godkännanden som medger att svenska kommuner och regioner kan lämna statsstöd. Sådana möjligheter har dock införts i bl.a. Storbritannien och Tyskland. Det statsstöd som regeringen har beslutat om för att finansiera nedsättningar av lokalhyror för företag kan dock sökas av kommuner i deras roll som fastighetsägare.

Vid beslut om kommunalt stöd till näringslivet måste kommunerna inte bara beakta EU-rättens statsstödsregler utan också reglerna i kommunallagen (KL) om förbud mot stöd till enskilda näringsidkare. Enligt 2 kap. 8 § första stycket KL får kommuner och regioner genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det, 2 kap. 8 § andra stycket KL. Ett stöd kan vara godtagbart enligt statsstödsreglerna, men inte kommunalrättsligt, och vice versa. Undantagsreglerna enligt EU-rätten är betydligt mer generösa än ”synnerliga skäl” enligt KL.

Exempel på stödåtgärder som skulle kunna bli aktuella för en kommun under Covid-19-krisen är att besluta om anstånd med betalning av avgifter. Utrymmet för att medge anstånd torde vara större än att besluta om nedsättning eller eftergift av betalning. För det fall att kommunen skulle fatta ett generellt beslut som lämnar utrymme för att på begäran medge anstånd med betalning av avgifter, kan detta möjligtvis betraktas som en åtgärd för att allmänt främja näringslivet i kommunen och därmed vara godtagbart enligt 2 kap. 8 § KL.

I propositionen till KL anges visserligen att det allmänt sett finns en restriktiv syn på kommunala stödinsatser gentemot enskilda företag, men att rättstillämpningen måste kunna anpassas till samhällsutvecklingen när det gäller avgränsningen av tillåtna insatser. Vad som ska ligga i begreppet synnerliga skäl kan således komma att förändras beroende på utvecklingen i samhället (prop. 1990/91:117 s. 153). Med tanke på rådande extraordinära situation torde kravet på synnerliga skäl sannolikt kunna vara uppfyllt beträffande vissa former av stöd med anledning av Covid-19-krisen. Huruvida så är fallet får dock bli en bedömning från fall till fall.

En kommun kan på olika sätt generellt besluta om ändring av taxor, förutsättningar för anstånd, sänkningar eller eftergifter av avgifter. Rör det sig om en ändring av en taxa måste detta beslut i stort sett alltid tas av fullmäktige och varje taxa måste bedömas för sig. Sänkningar eller eftergifter kommer att innebära ett intäktsbortfall för kommunen. Det kan även innebära att återbetalningar blir aktuella för de som redan har betalat sina avgifter.

I enlighet med vad som anförts ovan måste kommunen utöver KL även beakta statsstödsreglerna. Sänkningar eller eftergifter av kommunala avgifter borde dock i regel – med hänsyn till beloppens storlek – kunna betraktas som stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd). Med detta avses stöd till ett företag som sammanlagt inte överstiger 200 000 euro under tre beskattningsår i rad och som även uppfyller övriga villkor i den allmänna förordningen om de minimis-stöd.[4] Sådant stöd är per definition inte statsstöd och omfattas inte heller av anmälningsskyldighet. Den kommun som sänker eller efterskänker avgifter bör dock hålla sig till informerad om vad näringsidkaren har fått för annat stöd av staten eller andra kommuner.

I sammanhanget ska nämnas att det är viktigt att kommunen iakttar kraven i 1 kap. 9 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen på saklighet och opartiskhet. Detta innebär att kommunen inte kan välja att endast stödja det lokala näringslivet vid utformningen av dylika beslut.

Avslutningsvis ska förtydligas att det är en möjlighet och inte en skyldighet om kommunen vill genomföra stödåtgärder till näringslivet. Kommunen får överväga förutsättningarna för varje eventuell stödåtgärd och dess påverkan på ekonomin. Detta särskilt med tanke på att andra kostnader för kommunen sannolikt ökar med anledning av virusutbrottet, t.ex. kostnader för försörjningsstöd.

____________

Ulrika Hedberg, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
ulrika.hedberg@foyen.se

 

[1] Det ska i sammanhanget påpekas att dessa åtgärder inte utgör statsstöd i EU-rättslig mening.

[2] I likhet med vad som anförts ovan beträffande kommissionens Samordnade ekonomiska reaktion på Covid-19-utbrottet utgör inte heller dessa åtgärder statsstöd i EU-rättslig mening.

[3] Förordning (2020:237) om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran.

[4] Kommissionens förordning nr 1407/2013.