Rör inte mina rör! Hur du undviker framtida problem genom att ansöka om förnyelse av dina inskrivningar

Publicerat:27 augusti, 2018
Lag [2013:488] om förnyelse av vissa inskrivningar i fastighetsregistret (”förnyelselagen”) trädde i kraft den 1 juli 2013. Lagen innebär ett krav på anmälan av en inskrivning av nyttjanderätt, servitut eller avkomsträtt som beviljats före den 1 juli 1968. Motsvarande krav på anmälan gäller även en ansökan om inskrivning av sådan rättighet, om den förklarats vilande före den 1 juli 1968 och inskrivningen därefter beviljats. I skrivandets stund är det få som har anmält förnyelse trots att lagstiftaren bedömde att det finns ett stort antal inskrivningar som påverkas av förnyelselagen. Detta är bekymmersamt då förnyelselagen i praktiken innebär att en inskrivning tas bort från fastighetsregistret om en anmälan inte sker inom rätt tid, senast den 31 december 2018, vilket i sin tur kan leda till ett försämrat skydd för den bakomliggande rättigheten. Det är alltså hög tid att se över sina inskrivningar för att undvika framtida rättsförluster!

Om du har en inskrivning av en tomträtt, officialservitut eller en rättighet som avser vattenkraft eller vattenreglering kan du andas ut då dessa rättigheter är undantagna från förnyelselagens krav på anmälan om förnyelse. I övriga fall och i den bästa av världar kommer effekten av att en inskrivning tas bort från fastighetsregistret inte leda till några problem i praktiken då det i sammanhanget är viktigt att poängtera att den bakomliggande rättigheten – som inskrivningen grundar sig på – inte per automatik blir ogiltig. Som nämnt inledningsvis kan dock rättighetens skydd försämras. Ett exempel är att vid en fastighetsöverlåtelse förväntas köparen att känna till en rättighet om den finns inskriven i fastighetsregistret. En köpare kan i dessa situationer inte påstå att denne var i god tro utan rättigheten kan då göras gällande även mot en ny ägare. I situationen av att en rättighet inte finns inskriven i fastighetsregistret blir frågan om en köpare varit i god tro om rättighetens existens en bevisfråga. Bevisläget vid så kallade ”osynliga servitutsrätter” så som rörledningar riskerar att bli komplicerat. Om köparen bevisligen har varit i god tro vid fastighetsöverlåtens kan rättigheten inte göras gällande mot den nya ägaren av fastigheten.

En annan situation där man som rättighetshavare riskerar att få ett försämrat skydd är vid försäljning av fastighet på exekutiv auktion. I dessa fall krävs det att du som rättighetshavare agerar under bevakningsförfarandet genom att anmäla att du har en rättighet som belastar fastigheten. Om du inte anmäler din rättighet riskerar du att inte kunna göra rättigheten gällande mot en ny ägare av fastigheten.

Av det ovan anförda följer alltså att genom inskrivning har du som rättighetshavare ett starkare sakrättsligt skydd. Genom att se till att inskrivningar du fortfarande har nytta av finns kvar i fastighetsregistret kan du alltså undvika framtida problem och komplicerade överväganden. För att säkerställa att inskrivningen finns kvar i fastighetsregistret ska en skriftlig anmälan ha inkommit till inskrivningsmyndigheten senast den 31 december 2018. Men, hur ska du veta om du berörs av förnyelselagen?  En god idé är att ta kontakt med Lantmäteriet för att höra efter om din fastighet påverkas eller belastas av nyttjanderätter, servitut eller avkomsträtter. Då det är rättighetens kategorisering och årtalet som rättigheten blev inskriven i fastighetsregistret som har betydelse kan du genom kontakten med Lantmäteriet få information om din fastighet påverkas.

Har du ytterligare frågor om hur du bäst tillvaratar dina rättigheter vad gäller ledningar och andra nyttjanderätter är du välkommen att kontakta oss.

Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma
caterina.carreman@foyen.se

Ida Ehrencrona, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
ida.ehrencrona@foyen.se