Överinformation – hindrar det användandet av digitala modeller?

Publicerat:8 oktober, 2021
En rädsla vid användande av modellorienterad bygghandlingsinformation är osäkerheten kring vad som faktiskt finns med i modellen. Både som sändare och mottagare av modeller kan denna oro finnas. I modeller (och även i klassiska ritningar) finns information som utgör överinformation, information som inte ligger till grund för exempelvis överenskommelse om ett entreprenadkontrakt. Att leverera ritningar upplever många som tryggt och överblickbart, och det går alltid att maskera över det som ej ska visas för mottagaren. Hur får vi samma trygghet i en 3D-modell som oftast innehåller tusentals enskilda komponenter (objekt) och varje objekt i sin tur har påklistrad information i olika lager? Frågan om överinformation har diskuterats inom vårt pågående SBUF-projekt ”Avtalsjuridik för digitala modeller” (SBUF projekt nr 13891).

Det finns många möjligheter att hantera överinformation både tekniskt och juridiskt. Det viktiga är att vara medveten om att den finns och måste hanteras. Som svar på rubrikens fråga är det vår bestämda uppfattning att överinformation inte är något hinder för att använda modeller som kontraktshandling. Tvärtom innebär användandet av digitala modeller många möjligheter, exempelvis kan man tydligare definiera gränsdragningar mellan entreprenader. Genom denna artikel hoppas vi kunna påvisa hur det är möjligt att hantera överinformation och främja användandet av digitala modeller som kontraktshandling.

Vad är överinformation?

Överinformation avser innehåll i modeller/ritningar som ej ska utgöra en del av handlingsleveransen men som av olika anledningar ändå finns där. Det har alltid funnits överinformation som behöver tas om hand i handlingsleveranser, även traditionella, men det blir mer påtagligt i en digital modell där den kan finnas på flera nivåer/lager.

När modeller skapas genereras det automatiskt mycket information av programvaran. Det kan också finnas tillfällen då projektörer nyttjar befintliga modeller och kopierar över modellobjekt. På så sätt kan det oavsiktligt följa med information. T.ex. produktdata, mått, klassningar, egenskaper m.m.

Ett förekommande exempel är toalettstolar. Den behöver arkitekten ladda in i sin modell för att kunna säkerställa placering utifrån tillgänglighetsmått. Då nyttjar oftast arkitekten befintliga produktmodeller från tillverkare som en given produkt. Detta för att effektivisera sitt arbete och få en korrekt relevant toalettstol. Dock är det vanligen i rörprojektörens modell som den faktiska produkten toalettstol läggs in och beskrivs med fabrikat och modell. Det innebär att det finns dubbla objekt med olika egenskaper, varav den ena är överinformation.

Är överinformation ett problem enligt byggbranschen?

Inom vårt projekt har vi skickat ut en enkät med frågor om överinformation till både den expertgrupp och styrgrupp som knutits till projektet. Enkäten omfattade fyra frågor om överinformation och nedan redogörs för dessa samt de svar som erhölls.

När det gällde den första frågan om man upplever problem med för mycket information fick vi väldigt varierande svar. Vissa uppgav att det är ett stort problem medan andra inte upplevt några problem trots lång erfarenhet av digitala modeller. Intressant är att det som många återkommer till är kunskapsbrist samt behov av utbildning, information och utveckling när det gäller användandet av digitala modeller.

Nästa fråga som vi ställde var om det upplevts några problem med gränsdragning mellan exempelvis delentreprenader alternativt teknikdiscipliner när man hanterar samma modell. Svaren var samstämmiga att det inte är några större problem med digitala modeller jämfört med projekt där traditionella ritningar används.

Ytterligare en frågeställning var om överinformation inneburit juridiska, ekonomiska eller tidsmässiga konsekvenser. Av svaren som erhölls är det av intresse att de inte handlade om de eventuella negativa konsekvenserna, utan det förhållandet att de digitala modellernas potential inte utnyttjats för ett mer effektivt projektarbete

Slutligen ville projektgruppen få förslag eller exempel på hur problematiken med överinformation kan hanteras. Flertalet av förslagen handlar om vikten av tydlighet av vilken information som ingår i kontraktsåtagandet. Vidare att det finns behov av att reglera frågan om överinformation i standardavtal. Ytterligare en aspekt som lyftes av flera är det behövs bättre standarder för var information ska finnas, vilken information som ska finnas och hur den ska definieras.

Hanterar standardavtalen det juridiska ansvaret för överinformation?

Som följer av våra standardavtal AB 04 och ABT 06 framgår en entreprenörs kontraktsåtagande av kontraktshandlingarna. När digitala modeller utgör kontraktshandlingar finns det flera regler i AB 04 och ABT 06 som blir tillämplig avseende ansvar för uppgifter, rangordning av handlingar och lägsta kostnadens princip vid motstridiga uppgifter. Som exempel på hur våra standardavtal juridiskt hanterar överinformation så kan vi använda toalettstolen som beskrivits tidigare.  Vi utgår från att det gäller en utförandeentreprenad, att modellerna utgör kontraktshandling och rangordnats som ritningar, samt att varje anbudsgivare själv gjort mängdberäkningar som underlag för sin kalkyl.  Det är frågan om motstridiga uppgifter inom samma grupp av handlingar och då gäller den uppgift som medför lägst kostnad för entreprenören enligt AB 04 kap 1 § 4. Arkitekten har i sin modell redovisat en enkel WC-stol som har de utvändiga mått som krävs, exemplifierad med ett BIM-objekt hämtat från leverantören. Rörprojektören har dock i sin modell angett en mer avancerad WC-stol, den som är avsedd att installeras. Men eftersom det finns motstridiga uppgifter inom samma grupp av handlingar kan entreprenören hävda att man räknat med den billigare enkla WC-stolen i sin kalkyl.

Tillämpningen av bestämmelser i standardavtalen skiljer sig inte oavsett om överinformationen finns i en digital modell eller i handlingar som exempelvis ritningar. Det förhållandet är viktigt att upplysa beställare om för att få fler beställare att ta steget att använda digitala modeller som kontraktshandling. Dock saknas reglering om vilken information som entreprenören ska använda inför lämnande av anbud och vad som ingår i kontraktsåtagande men det finns självklart både juridiska och tekniska lösningar på frågan.

Hantera överinformation i leveranser med modell

En variant på teknisk lösning är att hantera innehållet i modellen på ett strukturerat sätt vid leveranser. Det finns många olika format att leverera modellfiler i. Ett av dom vanligaste formaten är IFC och det är den avgränsningen som kommer göras i denna artikel. Samma struktur går dock att uppnå med andra typer av format.

För att förstå hur man avgränsar information i en modell behöver vi först nämna hur modeller vanligtvis är uppbyggda. Innehållet i en modellfil består av flera separata komponenter, oftast benämnda som objekt, där varje objekt innehåller dels geometri, dels egenskaper. T.ex. är en dörr ett objekt i en modell. Dörren kan häftas med information, så kallade parametrar, om fabrikat, storlek, ljudklass m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överinformation på objektsnivå

Det är på objektsnivå det går att göra en första hantering av överinformation. Detta genom att definiera vilken information som är avsedd att användas och samla dessa parametrar på en given plats i objektet. I Sverige används det branschgemensamma systemet ”BIP” för att skapa en gemensam syn på var gällande information ska läggas och hur den bör namnges för att enklare kunna användas av fler aktörer.

På det sättet går det att definiera vad i modellen som är gällande. Det är enbart de parametrar som står i samlingen ”BIP” som gäller. All annan information som finns i objektet gäller ej utan ska betraktas som överinformation.

Den juridiska lösningen på frågan är att reglera det genom att ta in skrivning
i de administrativa föreskrifterna under AFC.1/AFD.1 Omfattning. Det som är viktigt är att det av koden ska tydligt framgår att endast de egenskaper som anges i BIP ingår i omfattningen och är den informationen som entreprenören ska använda vid anbudsräkning och som kommer att ingå i kontraktsåtagandet.

 

 

 

 

 

 

 


Figur 1 – Dörrobjekt som innehåller mycket information som kan vara överinformation.

 

Överinformation på Modellnivå

Nästa steg är att avskärma de objekt som ska ingå i kontraktshandling från de som ej ska ingå. I en modell kan det finnas mycket extraobjekt som används vid uppbyggnad av modell. Även detta är att betrakta som överinformation som ska städas bort. Det enklaste sättet är att helt enkelt att separera de objekt som ingår i en kontraktshandling i en helt egen modell. T.ex. all ventilation med tillhörande ventilationskomponenter i en egen modellfil – utan t.ex. anslutande kylrör om de ingår i ett eget kontrakt. Med fördel separeras även objekt som tillhör olika skeden i olika modellfiler. T.ex. en ventilationsanläggning där våningsplanen är bygghandling men fläktrummet är fortsatt under arbete. Då är det lämpligt att lägga fläktrummet i en egen modell som inte ges statusen bygghandling.

Modellfiler och dess innehåll kan på detta sätt statusmärkas i sin helhet via en handlingsförteckning som sedan förtecknas som förfrågningsunderlag och sedan blir en kontraktshandling.

En annan frågeställning är vad man gör med en modell som ska utgöra en informationshandling? Det enklaste är att modellen, t.ex. en arkitektmodell som ska med för att visa rummen, förtecknas under övriga handlingar eftersom det enligt rangordningsregeln både i AB 04 och ABT 06 medför att den har lägre rangordning och att uppgifter i handlingar förtecknade ovanför blir gällande.

 

 

 

 

 

 

 

Figur 2 – Exempel där två IFC-modeller redovisas i handlingsförteckning och handlingen med sitt innehåll ges en status i sin helhet. Det betyder att alla objekt i modellfilen är att betrakta som bygghandling. Skissobjekt är t.ex. borttagna.

Överinformation på Modellnivå

Nästa steg är att avskärma de objekt som ska ingå i kontraktshandling från de som ej ska ingå. I en modell kan det finnas mycket extraobjekt som används vid uppbyggnad av modell. Även detta är att betrakta som överinformation som ska städas bort. Det enklaste sättet är att helt enkelt att separera de objekt som ingår i en kontraktshandling i en helt egen modell. T.ex. all ventilation med tillhörande ventilationskomponenter i en egen modellfil – utan t.ex. anslutande kylrör om de ingår i ett eget kontrakt. Med fördel separeras även objekt som tillhör olika skeden i olika modellfiler. T.ex. en ventilationsanläggning där våningsplanen är bygghandling men fläktrummet är fortsatt under arbete. Då är det lämpligt att lägga fläktrummet i en egen modell som inte ges statusen bygghandling.

Modellfiler och dess innehåll kan på detta sätt statusmärkas i sin helhet via en handlingsförteckning som sedan förtecknas som förfrågningsunderlag och sedan blir en kontraktshandling.

En annan frågeställning är vad man gör med en modell som ska utgöra en informationshandling? Det enklaste är att modellen, t.ex. en arkitektmodell som ska med för att visa rummen, förtecknas under övriga handlingar eftersom det enligt rangordningsregeln både i AB 04 och ABT 06 medför att den har lägre rangordning och att uppgifter i handlingar förtecknade ovanför blir gällande.

Överinformation på Leveransnivå

Vid paketering av en hel leverans går det också för en beställare att förtydliga syftet med handlingarna som ingår. Detta genom att beskriva leveransen i ett så kallat ”Leveransmeddelande”, upprättat av beställarens konsult. Det är beställarens sätt att kunna ge en redogörelse för t.ex. hur modeller är uppbyggda och vilken information som är avsedd att hämtas ur modell. Detta är inte idag ett vanligt förekommande sätt att hantera leveranser på, men det är ett dokument som skulle hjälpa till mycket att bringa klarhet i hur modellerna bör och kan användas. Betydelsen av leveransmeddelandet och vilken juridisk status det har ska framgå av förfrågningsunderlaget och det är viktigt att reglera hur leveransmeddelanden hanteras under entreprenadtiden.

 

Eva Westberg Persson, Advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
eva.westbergpersson@foyen.se

Johannes Ris, Projektledare digitala arbetssätt på Byggstyrning
johannes.ris@byggstyrning.se