Öka byggandet – inte byråkratin

Publicerat:14 december, 2016
Regeringens förslag till ändring av bygglovsreglerna missar målet. Resultatet blir mer byråkrati i stället för ökat byggande, skriver Pia Pehrson och Ludvig Gustafson, Foyen Advokatfirma.

Regeringen har på kort tid sänt ut två förslag i form av departementspromemorior till ändrade regler i Plan- och bygglagen (PBL) och Plan- och byggförordningen (PBF). Syftet är att öka takten i byggandet, framför allt för att få till ytterligare bostäder.

Det första förslaget är att ändra förutsättningarna för tidsbegränsat bygglov. Det ska bli lättare att få tidsbegränsat bygglov för flyttbara bostäder även om alla krav som uppställs i dag på tidsbegränsat bygglov inte uppfylls, bland annat att behovet av bostaden eller byggnaden inte får vara permanent. Med den föreslagna lagändringen ska flyttbara bostäder kunna få tidsbegränsat bygglov oavsett om behovet är permanent eller inte. Lagändringen ska vara tillfällig och föreslås gälla till år 2023.

Trots att begreppet ”flyttbar” står i centrum i det nya förslaget saknas en definition av begreppet. Detta ger en oförutsägbarhet om vad förslaget kan komma att omfatta. De flesta byggnader går ju att flytta, bara man har resurser, rätt utrustning och maskiner för det. Avsaknaden av definition blir ett problem ur rättssäkerhetssynpunkt. Samtidigt ska de tidsbegränsade byggloven få avvika från tillgänglighetskraven det vill säga från handikappanpassning. Därmed öppnar regeringen upp för ett antal överklagandeprocesser samtidigt som man frångår sin tidigare inriktning i lagstiftningen. Så sent som år 2011 ändrades PBL för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Prövning av tillgängligheten för personer med funktionshinder infördes då som en del i bygglovsansökningarna i handläggningen av de kommunala byggnadsnämnderna – även möjlighet till villkorsbesked infördes.

Det andra förslaget handlar om återbostadisering, det vill säga att utrymmen som en gång har använts till bostäder, men därefter används till andra ändamål, ska kunna återgå till att vara just bostäder. Regeringen föreslår nya bestämmelser i PBF som syftar till att underlätta för detta, genom lättnader i det så kallade nybyggnadskravet.

Redan i dag är det möjligt att anpassa kraven enligt PBL till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. Regeringen menar dock att det finns ett behov av att komplettera nämnda bestämmelser för att det generellt ska vara möjligt att göra avvikelser från nybyggnadskravet i syfte att underlätta återbostadisering. Tanken är att det ska vara möjligt att ta lokaler i anspråk utan omfattande byggnadsarbeten. Eftersom att det är svårt att definiera en generell standard för de utrymmen som åter blir bostäder är förslaget att återbostadisering endast ska ske av utrymmen i byggnader där det redan i dag finns bostadslägenheter. Kravnivån ska bestämmas i det enskilda fallet enligt de bostadslägenheter som redan finns i byggnaden. På det sättet ska de som flyttar in tillförsäkras motsvarande standard som övriga i byggnaden.

Till skillnad från de befintliga bestämmelserna krävs det inget särskilt motiv för att byggherren ska få avvika från nybyggnadskraven. Förslaget anger bara att kraven ”ska anpassas”. Detta innebär att en lägre standard lätt väljs vid ombyggnationer som skulle ha ägt rum oberoende av lagändringen. Även om regeringen menar att det inte är tänkt att kraven på bostäder rent allmänt ska sänkas när de tillkommer genom ombyggnad ligger detta tydligt i farans riktning. Förslaget innebär också ytterligare avsteg från nybyggnadskraven gällande tillgänglighet och resurshushållning i olika avseenden. Regeringen frångår sin tidigare strikta linje och arbete för tillgänglighet för personer med funktionshinder och genomförandet av FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Båda förslagen från regeringen utgör ändringar i en lagstiftning som sedan PBL infördes den 2 maj 2011 har ändrats så många gånger att varken kommuner, myndigheter eller byggaktörer hänger med. De nya förslagen saknar tydlighet och är inte lätta att tolka. De ger utökad byråkrati samtidigt som varken länsstyrelser eller mark- och miljödomstolar tillförs några utökade resurser för de många överklaganden som kommer att bli följden av föreslagen. Vi har tyvärr åter en gång fått förslag på lagändringar som varken är rättssäkra eller genomtänkta. De leder till mer krångel i stället för ökat bostadsbyggande.

_________________________

Pia Pehrson, advokat och partner

Ludvig Gustafson, biträdande jurist

båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljörätt.

Artikeln har publicerats på SvD Debatt lördagen den 10 december 2016.