Nytt förslag om miljöbedömningar haltar

Publicerat:30 augusti, 2016

Efter mycket lång väntan har Regeringen genom Miljö- och energidepartementet äntligen utarbetat ett förslag med ändringar och effektiviseringar av miljöbedömningar och miljökonsekvensförfarandet i 6 kap miljöbalken, Ds 2016:25. Det blir flera nyheter i terminologin samt möjlighet att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i tidigare skede under processen. MKB krävs bara för verksamheter som har betydande miljöpåverkan. Flera av ändringarna är tänkvärda eller ganska bra. Många av förslagen är dock i stort sett de samma som Lena Ek förde fram år 2012 och som redan då, i vissa fall, var 8 år gamla. Förslagen är visserligen tydligare skrivna nu, men det finns ett antal frågor där någon helhjärtad analys inte gjorts och där förslagen inte ger en tillfredsställande lösning på de långdragna tillståndsprocesserna.

Samrådsförfarandet utökas att gälla prövning av gruvor inte bara när dessa tillståndsprövas enligt miljöbalken utan redan när gruvan prövas enligt minerallagstiftningen för att eventuellt få en bearbetningskoncession av Bergsstaten. Många av verksamhetsutövarna tillämpar på frivillig väg redan idag samrådsförfarande i detta tidiga skede. Så ändringarna lägger visserligen ännu mer formalia i processen, men kommer nog ändå att välkomnas av såväl de flesta berörda av gruvprojekt liksom av gruvbolagen. Det är vettigt att tydligare regler styr upp hur synpunkter ska lämnas och beaktas i samrådet. Sedan har Sveriges implementering av EU:s MKB-direktiv hittills varit högst tveksam, när samråd inte krävts inför beatbetningskoncession.

En fråga värd att reflektera över är varför inga verksamhetsutövare tas med i samrådet inför den strategiska bedömningen, dvs. när kommunerna tar fram detaljplaner och översiktsplaner? Den miljöbedömning som görs i planeringssammanhang har ofta stor betydelse för industrier, vindkraft, VA-verksamhet och annan infrastruktur. Varför utöka samrådet i gruvsammanhang men inte ta tag i plansamrådet? Det är just vid den kommunala planeringen som ett brett underlag av synpunkter behövs. Avsikten är ju att planerna ska gälla under längre tid och inte ständigt behöva ändras.

Enligt regeringens förslag kommer miljöorganisationerna att få överklaga fler beslut i miljösammanhang. Man rättar till svensk lagstiftning i förhållande till Århuskonventionen liksom EU-rättens krav och ändrar i de begränsningar som funnits avseende antal år organisationen ska ha varit verksam och att verksamheten ska ha skett i Sverige. Vi kommer nu att få se fler mindre och nystartade miljöorganisationer överklaga. Även utländska organisationer kommer få agera i svenska tillståndsprocesser. Inga nya resurser ges dock till domstolar eller myndigheter för att klara av fler överklaganden. Inte heller hanteras den försening som kommer uppstå när fler överklagar. I förslaget konstateras bara att miljöorganisationerna bidrar med sakkunskap. I praktiken behövs det fler handläggningstimmar för varje överklagande som inges. Regeringen kunde ha tittat på antalet avvisade överklaganden hittills för att få en inblick i hur oerhört många överklaganden det kan bli i exempelvis infrastruktur- och vindkraftsprojekt.

Vissa tidsfrister ska införas i lagtexten. Vid kungörelse av en MKB ska allmänheten ges minst 30 dagar för att yttra sig. Någon maximal tid för yttranden införs dock inte. På beslutssidan finns en (1) enda tidsfrist föreslagen – en maxtid för länsstyrelsens beslut efter att ett första samråd genomförts. Då ska myndigheten inom 90 dagar fatta beslut om huruvida en praktisk miljöbedömning ska göras, alltså om en MKB ska tas fram. Tiden, som i sig är väldigt lång för ett relativt enkelt delbeslut i processen, kan förlängas ytterligare om ärendet anses komplext. Här blir resultatet ännu längre handläggningstider än idag. Ambitionsnivån i regeringens förslag är tyvärr låg.

Genom det nu aktuella förslaget rättar regeringen till det man måste p.g.a. EU:s MKB-direktiv och Sveriges internationella åtaganden. Efter alla dessa år hade det dock varit på sin plats att ta ett steg längre. Exempelvis se till att samråden inför planläggning med miljöbedömning blir bredare så att även verksamhetsutövarsidan och byggbolagen kommer till tals. Och lägga kortare tidsfrister åt andra hållet, inte bara på inom hur lång tid yttranden efter en kungörelse ska få lämnas av allmänheten, utan även sätta större press på åtminstone några steg i handläggningen hos myndigheter och domstolar. Med bl.a. fler överklaganden måste också fler resurser ges till beslutande myndigheter. Annars blir det dessvärre inte mycket av försöken att på pappret effektivisera miljöbedömningsprocesserna.
__________________________

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
Ludvig Gustafson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt.

Artikeln har publicerats i Ny Teknik tisdagen den 30 augusti 2016.