Nya regler stoppar verksamhet som behövs

Publicerat:23 januari, 2019
Ett tufft så kallat försämringsförbud, nya krav på vattenkraften och ett krångligt administrativt system riskerar att hämma samhällsutvecklingen i Sverige. Nu måste den nya regeringen och miljöministern omgående tillsätta mer resurser till domstolar och myndigheter så att inte vanliga tillståndsprövningar helt lamslås av de komplicerade beslutsgångar som börjat gälla vid årsskiftet.

Som en följd av energiuppgörelsen från 2016 har Sverige nu fått nya regler för miljökvalitetsnormer och vattenkraft sedan 1 jan 2019. Vattenkraften ska få ”moderna miljövillkor” genom omprövning medan miljökvalitetsnormerna berör all verksamhet som påverkar vatten såsom infrastruktur, gruvor, vindkraft, industriprojekt, VA-verk och bostadsbyggande. EU:s ramvattendirektiv får nu fullt genomslag och de nya kraven är tuffa. Även om det är välkommet med en del förtydliganden är de nya lag- och förordningstexterna tyvärr diffusa och olyckligt formulerade. Det är dessvärre närmast omöjligt att få en överblick vad ändringarna innebär i detalj.

Det har nu införts ett försämringsförbud som hindrar kommuner och myndigheter att tillåta verksamheter som påverkar miljökvalitetsnormer i vatten negativt. Det blir förbjudet för myndigheter och domstolar att säga ja till verksamheter som anses äventyra ett miljökvalitetsmål. Detta oavsett vad det kostar samhället om verksamheten inte kan genomföras, till exempel när ett reningsverk inte får möjlighet att utvidga sin verksamhet.

I vissa specifika undantagsfall ska det gå att få tillstånd för allmänintressen av större vikt, om hållbar utveckling främjas, eller om fördelarna för människors hälsa och säkerhet uppväger nackdelarna av försämringen. Undantagsregeln är dessvärre väldigt svår att uppnå. Förbudet är således närmast totalt i och med att verksamhetsutövaren är den som ska visa att alla krav är uppfyllda.

Det finns nu en påtaglig risk för att tillståndsprocessen nu blir än mer krånglig då domstolarna måste koppla in de regionala vattenmyndigheterna i processen. Vattenmyndigheterna ska sedan överväga om de kan ändra redan beslutade miljökvalitetsnormer. Ifall det inte bedöms möjligt ska ärendet i den delen avgöras av regeringen. Det säger sig självt att handläggningstiderna kommer öka drastiskt och att det kommer bli väldigt svårt att förutse om tillstånd kommer ges eller inte.

Dessutom riskerar den administrativa kapaciteten hos myndigheter och domstolar att fullständigt undermineras då dessa nya regler slår igenom samtidigt som omprövningar av tusentals vattenkraftverk inom kort ska påbörjas. Den nya regeringen med miljöministern i spetsen måste därför omgående tillsätta mer resurser till domstolar och myndigheter så att inte vanliga tillståndsprövningar lamslås av de nya komplicerade beslutsgångarna. Får vi inte effektivitet i tillståndsprocesserna skapas osäkerhet inför nya investeringar, vilket i sin tur hämmar näringslivet och framväxten av nya arbetstillfällen, inte minst inom området förnybar energi. Resultatet blir då att regelproblematiken sätter stopp för viktig samhällsutveckling.

Artikeln är publicerad i SVD 23 jan 2019 – >>

 

 

 _____________________________________

Pia Pehrson, advokat och partner
Mikael Jonasson, bitr. jurist

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt