Miljöorganisation ges klagorätt i bygglovsärende

Publicerat:31 januari, 2019
I en dom från MÖD prövas nu frågan om en miljöorganisation har rätt att överklaga enskilda beslut om bygglov. Ändringen av praxis innebär svårbedömda konsekvenser inför framtida byggprojekt.

Enligt Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom från den 22 november 2018 i mål P 2921-18 anses miljöorganisationer ha klagorätt i enskilda beslut om bygglov. Beslut som tidigare inte har ansetts omfattas av miljöorganisationers klagorätt enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL).
I domen från MÖD prövas nu frågan om en miljöorganisation även har rätt att överklaga enskilda beslut om beviljande av bygglov. I målet överklagar Naturskyddsföreningen i Varberg ett beslut om beviljande av bygglov för ett stort enbostadshus. Bygglovet avser en omfattande nybyggnation inom ett område med riksintresse för både natur- och kulturmiljövård. Fastigheten omfattas inte av detaljplan, området är dock utpekat som särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt kommunens översiktsplan. Med hänvisning till 13 kap. 8 § PBL och Århuskonventionen menar Naturskyddsföreningen att de har klagorätt på beslutet. Enligt 13 kap. 8 § PBL, som även hänvisar till 42 § Förvaltningslagen (2017:900) (FL), är det den som beslutet angår som har rätt att överklaga beslutet om det går honom eller henne emot.
Hittills har ideella föreningar eller annan juridisk person som uppfyller kraven enligt 16 kap. 13 § Miljöbalken (1998:808) (MB) haft möjlighet att överklaga beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se 13 kap. 12 § PBL. Enligt miljöbalken måste den ideella föreningen eller den juridiska personen som huvudsakligt syfte ha att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen, inte vara vinstdrivande, bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd, se 16 kap. 13 § MB. MÖD:s avgörande utvidgar alltså denna överklagandemöjlighet till att även omfatta överklagande av beslut om enskilda bygglov.
Trots att lagtexten i PBL inte ger stöd för sådan överklaganderätt anser MÖD att Naturskyddsföreningen har rätt att överklaga beslutet. MÖD slår fast att den svenska lagtexten i 13 kap. 8 § PBL måste läsas i ljuset av artikel 9.3 Århuskonventionen. I sitt avgörande menar MÖD att den konventionsenliga tolkningen syftar till att säkerställa tillgången till effektiva rättsmedel för allmänheten och att ge miljöorganisationer klagorätt. Av artikel 9.3 Århuskonventionen framgår att den allmänhet som uppfyller kriterier i nationell rätt ska ges möjlighet att få handlingar och underlåtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning. Med allmänhet avses enligt artikel 2.4 Århuskonventionen en eller flera fysiska eller juridiska personer och, i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis, föreningar, organisationer eller grupper bestående av fysiska eller juridiska personer. MÖD hänvisar även till att en konventionsenlig tolkning av en miljöorganisations klagorätt enligt artikel 9.3 Århuskonventionen tidigare gjorts i flera avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och MÖD, bl.a. i HFD 2014 ref. 8 där HFD fastslår att svenska Naturskyddsföreningen har rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.
MÖD har även nyligen i en dom från den 21 december 2018 i mål nr P 10684-17 tolkat frågan om miljöorganisationers klagorätt i ljuset av Århuskonventionen. I målet prövas bl.a. frågan huruvida Djurgården-Lilla Värtans miljöskyddsförening har rätt att överklaga Stockholm kommuns beslut om att anta detaljplan för uppförande av studentbostäder på fastigheten Väbeln 3 i stadsdelen Ladugårdsgärdet i Stockholm. I målet görs prövningen utifrån 13 kap. 6 § äldre Plan- och bygglagen (1987:10) (ÄPBL) som reglerar miljöorganisationers klagorätt och 22 § äldre förvaltningslagen (1986:223) (ÄFL) avseende besluts överklagbarhet. Av bedömningen i målet framkommer att MÖD anser att tolkningen av 13 kap. 6 § ÄPBL och 22 § ÄFL ska göras utifrån en konventionsenlig tolkning av artikel 9.3 Århuskonventionen. I sin bedömning hänvisar MÖD även till MÖD:s dom från den 22 november 2018 i mål nr P 2921-18. I målet gör MÖD bedömningen att 13 kap. 6 § första stycket 1 ÄPBL inte uttömmande reglerar frågan om en miljöorganisations klagorätt samt att beslutet om att anta detaljplanen, vid en konventionsenlig tolkning av 22 § ÄFL, anses angå föreningen på det sätt som avses i bestämmelsen. Avgörandet förstärker, genom bl.a. hänvisningen till mål nr P 2921-18 från den 22 november 2018, således MÖD:s nyare praxis på området avseende miljöorganisationers klagorätt på beslut enligt PBL.

I det aktuella avgörandet (mål nr P 2921-18) gör MÖD bedömningen att det enskilda beslutet om bygglov omfattas av artikel 9.3 Århuskonventionen. Av domskälen i målet framgår att de organisationer som uppfyller kraven enligt 16 kap. 13 § MB ska ges klagorätt på beslut som omfattas av artikel 9.3 Århuskonventionen. Naturskyddsföreningen i Varberg anses i målet uppfylla kriterierna enligt MB och får därmed rätt att överklaga beslutet med stöd av PBL. Domen innebär att överklagande av vissa enskilda beslut om bygglov nu även omfattas av miljöorganisationers klagorätt enligt 13 kap. 12 § PBL.

MÖD:s avgörande förstärker således miljöorganisationers klagorätt till att även omfatta vissa enskilda beslut om bygglov. Trots att miljöskyddet genom domen förstärkts ytterligare, vilket kan tyckas positivt, medför avgörandet en betydande osäkerhet för byggherrar, fastighetsägare och projektägare under bygglovsprocessen. Efter avgörandet är det nu mer oklart vilka som kan anses klagoberättigade avseende beslut om bygglov. Eftersom MÖD, förutom sin motivering utifrån Århuskonventionen, inte gör någon närmare redogörelse eller intresseavvägning med hänsyn till de effekter som drabbar byggherrar, fastighetsägare och projektägare kan domen tyckas otydlig. Avgörandet resulterar i att det fortsättningsvis råder osäkerhet kring vilka omständigheter som gör att Århuskonventionens krav slår igenom. Frågan är därför hur avgörandet fortsättningsvis kommer att tillämpas vid prövningen av liknande fall i framtiden. I sitt domslut tillåter dock MÖD att domen överklagas till Högsta domstolen (HD). Domen är nu överklagad och det blir spännande att se om HD framöver tar upp frågan till prövning.

Har Du frågor om bygglov och bygglovsprocessen, liksom samspelet med miljöbalken?

Kontakta:
Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

Sanna Tonemar, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
sanna.tonemar@foyen.se