I coronakrisens spår – förläng tillståndstider för att rädda delar av näringslivet

Publicerat:13 maj, 2020
Vi lever i en osäker tid som påverkar människors hälsa och även sätter nya ramar för den svenska och globala ekonomin. Vissa särskilt utsatta sektorer drabbas nu av stora utmaningar och pandemin skapar även juridiska problem som vi inte ställts inför tidigare. Parallellt med den här nya verkligheten så befinner vi oss i ett läge där Sverige har fortsatt krångliga och långsamma tillståndsprocesser. Situationen är dessvärre alarmerande med bromsad mineralutvinning, hinder för utveckling av vindkraft och annan förnybar energi, samt långsammare byggtakt.   

Ett tydligt exempel finns inom gruvnäringen. Omställningen till ett fossilfritt samhälle ställer krav på rejält ökad elektrifiering och därmed ökar behovet av metaller. Sverige såsom gruvnation har en avgörande roll att spela såväl inom EU som internationellt. När det gäller prospektering av mineraler så behövs tidsbegränsade undersökningstillstånd enligt minerallagen. För att en förlängning ska godkännas så krävs att det skett ett aktivt undersökningsarbete under tillståndstiden. Annars är risken stor för att en förlängning inte medges och att tidigare gjorda investeringar går förlorade. Det är här problemet uppstår. I rådande läge med covid-19 har många prospekteringsbolag helt enkelt stora svårigheter att utföra ett sådant undersökningsarbete.

Även tillstånd enligt miljöbalken har många begränsningar. Till exempel så måste den tillståndspliktiga verksamheten ha satts igång inom viss tid. I annat fall förfaller tillståndet och blir värdelöst. I nuläget är finns det många utmaningar för näringslivet, exempelvis när det gäller att få fram arbetskraft och maskiner, klara av leveranser och hantera avtalsförseningar. Risken är att företagen i värsta fall går miste om en hel byggsäsong, vilket innebär att tillstånden då blir ogiltiga.

För att få till en förlängd igångsättningstid för miljötillstånd krävs en egen process vid en miljöprövningsdelegation eller mark- och miljödomstol. En sådan process tar tid och kostar pengar, samtidigt som utgången är oviss. Det krävs omfattande underlag för att visa att de dröjsmål som uppstått varit utanför verksamhetsutövarens kontroll. Även om verksamheten sedan får en förlängning av igångsättningstiden, så förlängs inte tillståndets livslängd och sluttidpunkten senareläggs alltså inte. Det här innebär en stor risk för projektens finansiering. Värt att tillägga är även att det här är en tydlig glesbygdsfråga, eftersom den till stora delar berör norra Sverige där många vindkrafts- och gruvverksamheter utvecklas.

Men det är inte bara tidsaspekterna som är utmanande. Vi menar också att reglerna när det gäller miljökvalitetsnormer för vatten är för svåra att tolka och kraven näst intill omöjliga att uppfylla. Den intresseavvägning som görs enligt miljöbalken tar inte hänsyn till klimatnytta, samhällsnytta eller social hållbarhet.

För att klara miljömålen och samtidigt rädda företag och samhällsnyttiga verksamheter, bör regering och riksdag omgående besluta om:

  • Ett års förlängning av alla igångsättningstider – i kombination med en automatisk förlängning med ett år på tidsbegränsade miljötillstånds giltighetstid
  • Ett års förlängning på undersökningstillstånd enligt minerallagen

De här förlängningsbesluten ska kunna ges efter ett enkelt anmälningsförfarande. Vi ser även behov av att överväga en motsvarande förlängning av bygglovsbeslut med ett år. Kombinationen av krisläge på grund av covid-19 och svårhanterliga krav på såväl startbesked som verkställighet, innebär risk för att bygglov rinner ut i sanden och därmed hindrar bostadsbyggandet.

Coronakrisen får inte sätta stopp för mer förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser och utökade resurser till prövningsmyndigheter och domstolar. I förlängningen handlar det om att säkerställa investeringar, undvika förlorade arbetstillfällen och bidra till en fortsatt klimatomställning.

_________

Pia Pehrson, advokat och partner

Isabel Andersson, biträdande jurist

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljörätt.

 

Artikeln har även publicerats som debattartikel på Ny Teknik 13 maj 2020 >>