Färskt lagförslag innebär krav på klimatdeklarationer för nya byggnader

Publicerat:28 april, 2021
Från den 1 januari 2022 ska byggherren enligt ett färskt lagförslag redovisa de utsläpp av växthusgaser som uppkommer när nya byggnader uppförs i en så kallad klimatdeklaration. Syftet med förslaget är att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader genom att synliggöra påverkan och bidra till en snabbare omställning till ett mer hållbart samhälle.

Den 18 mars 2021 meddelade regeringen prop. 2020/21:114 med förslag om klimatdeklarationer för byggnader. Enligt propositionen föreslår regeringen att en ny lag om klimatdeklaration för byggnader ska införas. Förslaget innebär att byggherren framöver kommer att ansvara för att upprätta och ge in en klimatdeklaration till ansvarig myndighet när en ny byggnad uppförs. Vidare föreslås en ändring i 10 kap. 34 § Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), enligt vilken byggnadsnämnden får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt den föreslagna lagen, eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en sådan deklaration. Förslaget om klimatdeklarationer omfattas av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och väntas träda i kraft den 1 januari 2022.

Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Ungefär hälften av en ny byggnads klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv uppstår under byggskedet eller vid rivning enligt Boverkets miljöindikatorer. Det finns styrmedel och regler för att minska en byggnads klimatpåverkan under drifttiden. Plan- och bygglagen uppställer bl.a. krav på energihushållning. Vidare finns det i lagen (2006:985) om energideklaration krav på att en byggnads energianvändning under bruksstadiet ska dokumenteras i en energideklaration. Det finns däremot inget riktat styrmedel för att minska klimatpåverkan under de första skeendena i en byggnads livscykel, dvs. under byggnadsskedet. Med hänsyn till de stora utsläpp som kommer från bygg- och fastighetssektorn bedöms det som motiverat att införa ett nytt styrmedel för att minska branschens klimatpåverkan. I nuläget bedöms kunskapen om byggnadssektorns utsläpp av växthusgaser vara låg och kravet på klimatdeklarationer syftar därför till att öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan genom att identifiera, kvantifiera och räkna på klimatpåverkan. Vidare syftar kravet till att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.

Då en byggnads utsläpp av växthusgaser går att påverka genom val av byggnadsmaterial, byggmetod, konstruktionslösning, transport och resursplanering väntas synliggörandet av klimatpåverkan från olika byggmaterial och metoder leda till att aktörer på marknaden ges bättre förutsättningar att göra medvetna och hållbara val, vilket i sin tur skapar incitament till att utveckla nya klimatsmarta byggprodukter och metoder.

Lagen ska enligt förslagets 1 § tillämpas vid uppförande av nya byggnader och inte vid ombyggnad, tillbyggnad, ändring eller vid flytt av en befintlig byggnad. I propositionen anges dock att det i takt med att kunskap och erfarenhet av klimatdeklarationssystemet ökar kan komma att införas krav på klimatdeklaration vid större om- och tillbyggnadsprojekt. Ansvaret för att upprätta klimatdeklarationen och ge in den till myndigheten åvilar enligt 4 § byggherren, vilket motiveras av att byggherren har möjlighet att göra de val som slutligen avgör utsläppen av växthusgaser. Klimatdeklarationen ska skickas in till Boverket innan den kommunala byggnadsnämnden kan ge slutbesked som tillåter att byggnaden tas i användning (10 kap. 34 § PBL). Med byggherre avses enligt 1 kap. 4 § PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Enligt förslaget ges (5 §) undantag från skyldigheten att upprätta och inge klimatdeklarationen avseende flera typer av byggnader. De byggnader som undantas är: byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år, byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 §§ PBL, byggnader för industri- eller verkstadsändamål, ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, byggnader som inte har större bruttoarea än 100 kvadratmeter och byggnader som är avsedda för totalförsvaret samt av betydelse för Sveriges säkerhet. Även byggnader som uppförs av en privatperson undantas enligt 6 § från kravet.

Själva klimatdeklarationen ska enligt förslagets 7 § innehålla bestämmelser om byggnaden (area, användningsområde etc.), den fastighet som byggnaden tillhör, uppgifter om byggherren samt uppgifter om klimatpåverkan från byggnaden. Uppgifterna om klimatpåverkan från byggnaden ska enligt 8 § omfatta råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktsskedet samt transport i byggproduktionsskedet och bygg-/installationsprocessen i byggproduktionsskedet. Registreringsmyndigheten (dvs. Boverket) ska enligt förslaget föra ett register över de deklarationer som ingetts till myndigheten. Boverket föreslås vidare ansvara för att ta fram en databas för att tillgängliggöra klimatdata, ta fram en vägledning, föra register över klimatdeklarationer samt utöva tillsyn. För att förenkla för de inblandade parterna krävs det till skillnad från systemet med energideklarationer för byggnader enligt PBL ingen certifiering av en sakkunnig. Vid bl.a. lämnande av oriktiga uppgifter får tillsynsmyndigheten enligt förslagets 18 § ta ut en sanktionsavgift. Möjligheten att ta ut sanktionsavgiften ska enligt propositionen dock tillämpas restriktivt och genom bestämmelsen anges bl.a. krav på att byggherren skäligen borde ha insett att uppgiften som lämnats varit oriktig för att sanktionsavgift ska kunna meddelas.

Trots att det nya lagförslaget har ett gott syfte ur miljösynpunkt och på sikt bedöms leda till minskade utsläpp av växthusgaser från byggsektorn, vilket är positivt, riskerar det att medföra ökad administration som kan verka betungande för byggherrar. För byggherrar kan kravet på klimatdeklaration även leda till vissa kostnadsökningar. Den administrativa kostnaden för att upprätta en klimatdeklaration förväntas enligt propositionen leda till att byggkostnaden för ett flerbostadshus kommer att öka med mellan 0,11–0,21 % och upp till 0,98 % för småhus. Kostnadsökningarna bedöms dock inte leda till några nämnvärda effekter på bostadsinvesteringarna. Huruvida de i propositionen angivna kostnadsökningarna stämmer med verkligheten återstår att se.

Framöver förväntas även ytterligare klimatkrav på byggsektorn då Boverket på uppdrag av regeringen har tagit fram en plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att kunna inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan (Fi2020/02715).

Foyen kommer fortsättningsvis följa utvecklingen på området. Det ska bli intressant att se om effekterna på utsläppen som bedöms följa av lagförslagets tillämpning ger avtryck i praktiken.

Har Du frågor om kravet på klimatdeklarationer för byggnader?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och partner på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

Sanna Tonemar, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
sanna.tonemar@foyen.se