Fälld enligt BBS-lagen – kan detta minska näthatet?

Publicerat:25 juni, 2019

Idag har dom fallit i Eskilstuna tingsrätt mot en man som varit administratör för Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige”. Mannen är åtalad enligt lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor (den så kallade BBS-lagen). Den har varit gällande i Sverige sedan 1998, men har använts vid ytterst få tillfällen. Det nu aktuella målet är därför principiellt av stor vikt.

BBS-lagen reglerar hur en ”elektronisk anslagstavla” – i praktiken ett öppet forum på nätet där personer kan lämna meddelanden – ska hanteras. Den som är skyldig att ta bort meddelande som är uppenbart brottsliga, vad avser olaga hot, olaga integritetsintrång, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, terrorrelaterade brott eller upphovsrättsbrott. Man har helt enkelt ett ansvar om man möjliggör för andra att fritt skriva kommentarer att hålla det forum man tillhandahåller fritt från brottsliga meddelanden.

Bryter man mot skyldigheten att ta bort uppenbart brottsliga meddelanden kan man dömas till böter eller fängelse i sex månader, alternativt fängelse i högst två år om brottet är grovt.

För att fälla någon enligt BBS-lagen ska sådana meddelanden ”uppenbart” strida mot viss lag. Där finns ett praktiskt problem – vad är ”uppenbart” olagligt och inte? Vi har yttrandefrihet i Sverige, men yttrandefriheten har gränser. Man får inte säga precis vad som helst, t ex inte uttala sig på ett sådant sätt att det utgör hets mot folkgrupp. Men gränsdragningen mellan vad som är lagligt och vad som är olagligt är inte lätt att dra. Än mindre hitta den gräns som gör ett meddelande ”uppenbart” olagligt. Det är förmodligen en av anledningarna till att så få åtal har förekommit enligt BBS-lagen.

HD prövade i ett mål 2007 huruvida meddelanden som uttalade sig om homosexualitet utgjorde hets mot folkgrupp på ett sådant sätt att en person hade skyldighet att ta bort meddelanden från ett forum enligt BBS-lagen. HD konstaterade i detta fallet att de aktuella meddelandena överskridit gränsen för vad som var tillåtet, men att de inte uppenbarligen gjort det, varför personen i fråga friades från brott mot BBS-lagen. Meddelanden utgjorde således hets mot folkgrupp men inte på ett sådant sätt att det var uppenbart.

Det som gör det aktuella målet intressant är att domstolarna nu får en möjlighet att pröva lagen utifrån dagens förutsättningar. När BBS-lagen kom fanns inte sociala medier på det sätt som finns idag. 1998 hade 15 % tillgång till Internet i hemmet, idag är siffran 98%. Samhället ser idag väsentligt annorlunda ut, och möjligheten att sprida information är lika obegränsad som möjligheterna att ta del av andras åsikter, kommentarer och bilder.

Det är mot denna bakgrund som BBS-lagen nu prövats. Det är sannolikt – och enligt min mening önskvärt – att detta kommer att prövas i högre instans. Vi har ett mycket hårt debattklimat i sociala medier, och att det är tydligt för var och en vilka rättigheter och skyldigheter man har på nätet – precis som i den fysiska världen – verkar tyvärr vara behövligt.

Nu har det alltså klargjorts, i vart fall i underinstans. Administratören av den aktuella Facebookgruppen har av en enig tingsrätt dömts till villkorlig dom och böter, för att han, i strid med BBS-lagen, inte tagit bort andra personers kommentarer som uppenbart utgjort hets mot folkgrupp. Tingsrätten menade att sex av kommentarerna uppenbart utgjorde hets mot folkgrupp, och att åklagaren visat att den nu dömde mannen sett dessa och därmed uppsåtligen inte tagit bort kommentarerna. Vidare fann tingsrätten att mannen blivit uppmärksammad på två ytterligare kommentarer som även dessa uppenbart utgjorde hets mot folkgrupp, och förhållit sig passiv till att ta bort dessa, varför han varit grovt oaktsam beträffande sin underlåtenhet att ta bort kommentarerna.

Domen är av principiell stor betydelse, och kan onekligen få en stor praktisk betydelse. Om denna dom står sig, så har ansvaret för den som är administrerar ett forum på nätet tydliggjorts.

_____________

Sara Malmgren, Advokat vid Foyen Advokatfirma