Dags att säga sitt om hur vattnet ska förvaltas de kommande 6 åren

Publicerat:18 mars, 2021
Just nu fram till den 30 april 2021 pågår Vattenmyndigheternas samråd om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2021–2027 för alla Sveriges fem olika vattendistrikt. Syftet med samrådet är att svara på frågan: Hur ska vi tillsammans ta hand om Sveriges vatten under de kommande sex åren? Besluten berör oss alla, från regeringsnivå och lagändringar ner till enskilda personer och privata VA-anläggningar. Särskilt intressant är samrådet för verksamheter med påverkan på yt- och grundvatten, såsom gruvverksamhet, industrier, infrastrukturprojekt och energianläggningar. För alla som vill påverka vattenmiljön är det nu det gäller.

Det är Vattenmyndigheterna som samordnar Sveriges arbete för bättre vatten. Vattenmyndigheterna består av fem vattendistrikt där fem länsstyrelser, en i varje distrikt, är utsedda av regeringen att vara Vattenmyndighet i sitt vattendistrikt. Vattendistrikten är Bottenviken (Norrbottens län), Bottenhavet (Västernorrland län), Norra Östersjön (Västmanlands län), Södra Östersjön (Kalmars län), Västerhavet (Västra Götalands län).

Vattenmyndigheterna föreslår genom samrådet sextio (60) åtgärder som myndigheter och kommuner ska genomföra under de kommande sex (6) åren. Det finns inga direkta åtgärdsförslag för verksamhetsutövare eller enskilda, men dessa berörs ändå indirekt genom exempelvis tillsynsåtgärder.

För centrala myndigheter handlar åtgärdsprogrammet ofta om hur lagstiftning praktiskt ska tillämpas. Det kan handla om att förstärka regleringar genom nya eller reviderade föreskrifter, eller om att utveckla vägledning för prövning och tillsyn för att skapa förutsättningar för länsstyrelsernas och kommunernas åtgärdsarbete. Kommunerna och länsstyrelserna har i sin tur kontakt med verksamhetsutövare och andra aktörer som huvudsakligen ska genomföra de fysiska åtgärderna i vattenmiljön. Genom bl.a. tillsyn och prövning kan länsstyrelser och kommuner se till att åtgärdsprogrammet når ända fram och får effekt i vattnet så att miljökvalitetsnormerna följs.

Nedan ger vi en kort beskrivning av samrådets olika delar.

Förvaltningsplan

Förvaltningsplanen för 2021–2027 är indelad i tio kapitel plus ett antal bilagor. Förvaltningsplanen beskriver i stora drag hur vattnen i distrikten mår, hur de övervakas och förvaltas. Den blickar också framåt och pekar ut riktningen för förvaltning av vatten.

Vid utpekandet av riktning för vatten är en av de viktigaste aspekterna hur vattnen ska uppnå god status och vilka normer som ska styra detta arbete.

Utgångspunkten vid normsättning är den vattenkvalitet (status) som råder i vattenförekomsten vid tidpunkten för beslutet om miljökvalitetsnormen. Det ska vara den bästa bedömningen av vattnets kvalitet som har varit möjlig att göra till tidpunkten för normbeslutet. Till kommande klassificeringar förväntas i många fall en förbättring av vattnets status, vilket är nödvändigt om miljökvalitetsnormen god status ska nås inom utsatta tidsfrister.

Försämring av vattnets status är i princip inte tillåtet. I miljöbalkens 5 kap. 4§ finns sedan 1 jan 2019 ett förbud mot att en myndighet eller kommun tillåter att en verksamhet eller åtgärd påbörjas eller ändras om detta ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt, eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

Avsteg från försämringsförbudet kan bara tillåtas under vissa särskilda omständigheter. I förvaltningsplanen kan man ta del av de riktlinjer för normsättning som använts och hur undantag i form av tidsfrister och mindre stränga krav har tillämpats inom ett antal typer av påverkan på vattenmiljön, exempelvis vad gäller skogsbruk, jordbruk, avloppsvattenhantering och vattenförsörjning.

Undantag i form av mindre strängt krav innebär att det övergripande målet om god status inte behöver uppnås. Mindre strängt krav gäller när det är omöjligt eller skulle innebära orimliga kostnader att uppnå god status i vattenförekomsten. Ett villkor är att påverkan på vattenkvaliteten beror på mänsklig verksamhet som uppfyller vissa miljömässiga och/eller samhällsekonomiska behov som inte kan uppnås på något annat sätt som är väsentligt bättre för miljön. Vattendelegationerna Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet kan också besluta om mindre strängt krav där vattenförekomsters naturliga tillstånd gör det omöjligt att uppnå god status. Trots beslut om ett mindre strängt krav ska alltid alla möjliga och rimliga åtgärder genomföras för att uppnå bästa möjliga ekologiska och kemiska status för ytvatten och bästa möjliga tillstånd för grundvatten. Det får inte heller ske några försämringar i förhållande till den status som gällde vid tidpunkten för beslutet om ett mindre strängt krav.

Förslaget på förvaltningsplan beskriver dock att för exempelvis industrier, eller annan verksamhet som uppfyller bästa möjliga teknik, läggs inga ytterligare åtgärdskrav inom vattenförvaltningen. Påverkansbilden i berörda vattenförekomster är ofta komplex med flera olika typer av påverkan som försämrar vattnets status. Ett mindre strängt krav kopplat till påverkan av en industri som tillämpar bästa möjliga teknik kan därför inte bli aktuellt förrän andra påverkanskällor är åtgärdade, så att den lägsta möjliga halten av en specifik förorening kan fastställas. Den halten blir då nivån för det mindre stränga kravet i ett framtida beslut.

Inom skyddade områden enligt EU-direktiv är det centrala i första hand att uppnå de mål och kvalitetskrav som följer av respektive direktiv och dess införande i svensk lagstiftning. Därefter, i den mån det inte motverkar dessa krav, ska kraven enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) uppnås. Detta enligt samrådsunderlaget från Vattenmyndigheten. Resultatet kan bli att det i vissa fall kan ställas särskilda krav för en vattenförekomst som ingår i, eller påverkar ett, skyddat område för att målen för det skyddade området ska kunna uppnås. Tillämpning av undantag och förklarande av vattenförekomster som kraftigt modifierade får inte hindra att mål eller kvalitetskrav kan uppnås för ett skyddat område.

Förvaltningsplanen gäller för sex år framåt innan det är dags att ta fram en helt ny.

Åtgärdsprogram

Åtgärdsprogrammen fastställs av Vattenmyndigheterna och beskriver vad Sveriges myndigheter och kommuner behöver göra inom sina respektive ansvarsområden för att följa miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten. Som myndigheter räknas även Sveriges 21 länsstyrelser.

Åtgärdsprogram ska tas fram var sjätte år för varje vattendistrikt. Det är administrativa åtgärder, till exempel att ändra föreskrifter, prioritera en viss typ av tillsyn eller rådgivning i sin verksamhet. Praktiska åtgärder ska leda till att kvaliteten på vattnet höjs och att miljökvalitetsnormerna uppnås. Åtgärderna utförs av länsstyrelser, kommuner, näringsliv och olika organisationer. I Vatteninformationssystem Sverige, VISS, finns förslag på vilka praktiska åtgärder som kan genomföras för att förbättra vattenmiljöerna i hela landet.

Miljökvalitetsnormer

Vattenmyndigheterna håller även på att ta fram förslag till föreskrifter om miljökvalitetsnormer. Det är vattendelegationerna i vattendistrikten som beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Besluten finns sedan i föreskrifter hos den länsstyrelse som är Vattenmyndighet. Vattendelegationernas beslut om miljökvalitetsnormer bygger på de statusklassningar som gjorts för varje vattenförekomst. I Vattenmyndigheternas samråd finns nu möjlighet att lämna synpunkter på dels förslagen till föreskrifter, dels på beslutsunderlag och miljökvalitetsnormer för enskilda vattenförekomster.

Tidsfrist

Synpunkter i samrådet ska lämnas senast den 30 april 2021. Man kan lämna synpunkter på såväl förvaltningsplan och åtgärdsprogram som på en specifik miljökvalitetsnorm i en specifik vattenförekomst. Det är väldigt viktigt att alla som i sin verksamhet eller vardag jobbar med frågor som berör vatten nu ser till att delta i samrådet, oavsett om vattenpåverkan gäller ett planerat bostadsprojekt, en ny vindkraftpark, ett äldre vattenkraftverk eller en ändrad industri/gruvverksamhet.

 

Har Du fler frågor kring Vattenmyndigheternas samråd, eller vill veta mer om hur detta kan påverka just Din verksamhet?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och partner på Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se

Isabel Andersson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma
isabel.andersson@foyen.se