Cementakrisen visar på akut behov av bättre tillståndsprocesser

Publicerat:20 augusti, 2021
Händelseutvecklingen i Cementakrisen visar tydligt Sveriges akuta behov av bättre tillståndsprocesser. Vår advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Isabel Andersson ger åtta förslag på hur tillståndsprocesserna kan bli snabbare och mer förutsägbara.

Under sommaren har vi alla kunnat följa problematiken kring Cementa och Sveriges försörjning av cement för viktiga delar av näringslivet. Händelseutvecklingen sätter även fingret på en öm punkt – det faktum att tillståndsprocesserna i Sverige för områden som förnybar energi, gruvor, bostadsbyggande och industri är alldeles för långsamma. Därmed hotas investeringar i framtidsinriktad industri, gröna jobb och Sveriges konkurrenskraft. Nu behöver vi ta krafttag för att komma bort från krångliga processer och samtidigt öka myndigheters och domstolars resurser, för att därmed skapa förutsägbarhet och rättssäkerhet.

Under senare år har regeringen tillsatt flera utredningar som i olika delar syftat till att se över tillståndsfrågorna. Nyligen gavs Miljöprövningsutredningen utökade direktiv och längre utredningstid, för att bland annat ännu en gång titta på frågan om en så kallad gräddfil för verksamheter som bidrar till grön omställning och klimatfrämjande åtgärder. Noterbart här är att just den frågan för kort tid sedan både utreddes och förkastades (Ds 2018:38). Därutöver har Klimaträttsutredningen nyligen fått tilläggsdirektiv för att få fram en avvägningsregel för att ge klimatnyttan större tyngd jämfört med motstående intressen.

Samtidigt får Sverige återkommande kritik från EU-kommissionen om bristande implementering av ett antal miljörelaterade direktiv. Ett exempel är direktivet om miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som mynnat ut i att ännu en gång ändra reglerna i Plan och bygglagen (prop. 2020/21:174). Dessutom ska miljöbalken justeras igen, enligt en färsk departementspromemoria, trots att det kapitel som reglerar miljöbedömningar enligt MKB-direktivet ändrades helt så sent som 1 januari 2018. Listan på ytterligare exempel på EU-relaterad kritik kan göras lång. Här återfinns ramvattendirektivets felaktiga implementering, bristande införlivande av Århuskonventionen och bristande implementering av utvinningsavfallsdirektivet. Det här leder till att den svenska lagstiftningen ändras enligt metoden lappa och laga med problem gällande tillämpning och bristande rättssäkerhet som följd.

Vi vill nu lyfta fram åtta konkreta förslag som skulle förkorta handläggningstiderna och öka förutsägbarheten i tillståndsprocesserna. Samtliga punkter är relativt enkla att införa och kan ge effekt i närtid, utan att frågorna återigen ska utredas ytterligare ett antal år.

  • Begränsa antalet överklaganden av tillståndsprocesser genom att införa en avgift för prövning. Lite mer än ett symboliskt belopp räcker för att mana till eftertanke.
  • Införliva Århuskonventionen korrekt och gör en punktlista i en förordning över vilka beslut/domar som får överklagas i enlighet med konventionen. På så sätt undviks att överklaganderätten utvidgas fall för fall i domstolspraxis.
  • Inför tidsfrister för kompletteringskrav i ansökningsmål. Därmed undviks den moment 22-situation vi har idag där utredningsunderlag ofta blir för gamla eftersom handläggningen tar så lång tid.
  • Gör det till huvudregel att godkänna MKB:n tidigare i tillståndsprocesserna. Har MKB:n allvarliga kvalitetsbrister – vilket var Mark- och miljööverdomstolens slutsats i Cementamålet – så uppdagas detta tidigare i processen.
  • Tillför utökade resurser till de domstolar och myndigheter som prövar tillståndsansökningar.
  • Ta hänsyn till corona-pandemin och inför ett års förlängning av alla igångsättningstider i kombination med en automatisk förlängning med ett år på tidsbegränsade miljötillstånds giltighetstid. Förlängningsbesluten ska kunna ges efter ett enkelt anmälningsförfarande. Därmed kan Cementakrisen undanröjas samtidigt som vindkraftsutbyggnaden underlättas.
  • Inför motsvarande förlängning av bygglovsbeslut med ett år.
  • Inför undantag från artskyddet i artskyddsförordningen, så vi i Sverige inte, utöver de krav som finns i fågeldirektivet från EU, skyddar alla vilda fåglar.

Klimatkrisen är akut och kräver omgående åtgärder. Samtidigt är frågan komplex och vi behöver till exempel utvinna metaller för den utökade elektrifieringen av vårt samhälle. På samma sätt är det nödvändigt att producera cement för klimatgynnsam infrastruktur som vindkraftverk.

Näringslivets utveckling får inte fastna i ett utredningslimbo. Vi kan helt enkelt inte avvakta fler statliga utredningar, tilläggsdirektiv och osäkerhet om ändrad lagstiftning.  Oförutsägbarheten och de tidsmässigt utdragna tillståndsprocesserna leder till minskade investeringar i Sverige, förlorade jobb och negativa miljö- och klimateffekter. Därför är det nu hög tid för regeringen att agera, inte bara när det gäller Cementa utan gällande den övergripande frågan om tillståndsprocesserna.

Pia Pehrson, advokat/partner

Isabel Andersson, biträdande jurist

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt

 

Artikeln är även publicerad i Ny Teknik den 20 augusti 2021