Ändra miljöbalken och ge mer resurser till domstolarna för att klara miljömålen

Publicerat:9 oktober, 2020

Det svenska näringslivet har under lång tid brottats med den politiska oförmågan att ge tydliga besked om tillstånd för nya investeringar. Därför var det glädjande att Regeringen nyligen tillsatte en utredning om tillståndsprocessernas effektivitet i form av Miljöprövningsutredningen (Dir M 2020:86). Utredningen ska bland annat komma med lösningar så att klimatsmarta anläggningar som vindkraftsparker inte fastnar i långsamma tillståndsprocesser. Parallellt genomförs Klimaträttsutredningen (Dir 2019:101) som ska utreda all svensk lagstiftning och se till så att klimatmålen får genomslag. Lägg därtill att även Artskyddsutredningen (Dir 2020:58) har tillsatts. Den utredningen ska se över artskyddsförordningen, något som i hög grad påverkar tillståndsprocesserna.

Samtliga dessa utredningar ska analysera centrala och viktiga frågor som bör besvaras och leda till snabba förändringar av lagstiftningen. Tyvärr har samtliga utredningar, såsom traditionen bjuder, fått alltför lång tid på sig att komma med lagförslag. Förslagen kommer förhoppningsvis i mitten av 2021, men kan även dröja ända fram till 2022. Sedan ska remissförfarande genomföras och därefter propositioner utarbetas.

Under tiden fram till dess går Sverige miste om viktiga investeringar och dessutom riskerar flera satsningar på gruvor och förnybar energi att läggas på is.

Låt oss titta på ett konkret exempel. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kräver en rejält ökad elektrifiering och därmed ökar behovet av metaller. Här har Sverige en unik möjlighet att bidra till tillgången av metaller enligt EU-kommissionens lista över kritiska råmaterial som publicerades i början av september. Därför är det både frustrerande och beklagligt att tillståndsprocessen för ny gruvdrift i Sverige är både ytterst komplicerad och tar väldigt lång tid. Regeringens strategi har hittills varit att lägga gruvprövningar på hög och till dags dato har inte ett enda ärende avgjorts slutligt.

I den budgetproposition som nyligen lades fram presenterades visserligen ökade resurser till Energimarknadsinspektionen (EI) och länsstyrelserna, med syftet att få till snabbare prövningar av klimatnyttiga projekt. Dessvärre räcker det inte med att ge mer pengar till myndigheter utan det måste även till rejäla förstärkningar inom mark- och miljödomstolarna. Orsaken är att väldigt många ärenden nämligen överklagas till dessa domstolar.

Ett exempel gäller så kallade nätkoncessioner. I ett nyligen avgjort mål ansåg Mark- och miljööverdomstolen att en koncessionsansökans miljökonsekvensbeskrivning (MKB) var bristfällig, eftersom kungsörnsinventeringar inte utförts. Det här beslutet var tvärtemot det som Länsstyrelsen kommit fram till. Närboende och olika föreningar hade påstått att nya observationer av kungsörn gjorts i området efter EI:s beslut, men miljökonsekvensbeskrivningen hade inte kompletterats med några inventeringar. Då miljökonsekvensbeskrivningen är en processförutsättning blev resultatet i Mark- och miljööverdomstolen att ansökan avvisades. Tillståndsprocessen får därmed börja om från början med flerårig försening för både elledning och ett flertal vindkraftparker som skulle ha anslutit sig till ledningen.

Därtill beslutade Regeringen nyligen om en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Detta innebär att tusentals vattenkraftverk ska få moderna miljövillkor, vilket i sig innebär tusentals nya processer i mark- och miljödomstolarna. De första ansökningarna kommer redan i februari 2022. Som en följd av covid-19 har även ett antal domstolsförhandlingar skjutits upp eller ställts in. Det är svårt att få till tider för sammanträde och syn, något som ofta är fullständigt nödvändigt för att avgöra miljömål.

Sammantaget innebär nuläget att domstolarna måste ges öronmärkta resurser för miljömålen. Annars kommer hela prövningssystemet att haverera.

Det krävs också ett antal förtydliganden i miljöbalken och artskyddsförordningen för att öka förutsägbarheten och effektiviteten i tillståndsprövningarna.

Här handlar det om att:

  • Klimatnytta och samhällsnytta måste ges en avgörande plats i intresseavvägningen vid tillståndsprövningar
  • Miljökonsekvensbeskrivningen måste kunna godkännas tidigare i processen
  • Artskyddet måste baseras på skydd för gynnsam bevarandestatus, istället för skydd på individnivå för alla vilda fåglar

Den osäkerhet som nu finns om tidsramar för tillståndsprocesser och frågetecken kring rättssäkerheten innebär ett konkret hot mot framtida jobb och investeringar, men även ett hot mot Sveriges klimatmål. Utan effektiva tillståndsprocesser och fler resurser till domstolarna kommer satsningarna i Sverige på gruvor, klimatsmart industri och förnybar energi att utebli.

Artikeln är även publicerad i Ny Teknik den 9 oktober 2020 >>

Pia Pehrson, Advokat/partner
pia.pehrson@foyen.se

Mikael Jonasson, biträdande jurist
mikael.jonasson@foyen.se

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för mark- och miljörätt.