Äntligen implementeras Förnybartdirektivets uppdatering – nu finns lagrådsremissen framme

Efter en längre försening och kritik från EU-kommissionen överlämnade regeringen den 11 december 2025 sin lagrådsremiss, Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet (KN2025/02315), till Lagrådet för yttrande. I remissen föreslås ändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen samt ett antal sektorslagar. Syftet är att genomföra EU:s direktiv om förnybar energi vad gäller bestämmelser om tillståndsförfaranden.

BAKGRUND

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 (”Förnybartdirektivet”) har som syfte att effektivisera tillståndsförfaranden för projekt inom förnybar energi. Bland annat genom att det införs fler och kortare tidsfrister för olika typer av tillstånd. Förnybartdirektivet innehåller också bestämmelser om ärendehandläggning och miljöbedömning.

Enligt Förnybartdirektivets krav skulle vissa av ändringarna ha implementerats d.v.s. införlivats i svensk rätt senast den 1 juli 2024. Genomförandet i Sverige har försenats, vilket har lett till kritik från EU-kommissionen. Kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige och meddelat att talan avseende sent genomförande kommer väckas i EU-domstolen.

I april 2025 presenterade regeringen en departementspromemoria med förslag på hur Förnybartdirektivet skulle implementeras i svensk rätt. Promemorian sändes ut på remiss därefter. De synpunkter som framkommit har legat till grund för den lagrådsremiss som nu har överlämnats till Lagrådet för yttrande.

Innehållet i lagrådsremissen överensstämmer i ganska stora delar med de förslag som tidigare presenterades i departementspromemorian. Vissa justeringar har gjorts till följd av remissinstansernas synpunkter. Tidsfrister kommer meddelas i kommande förordningar eller förordningsändringar av regeringen och ingår endast undantagsvis i den föreslagna lagtexten.

CENTRALA FÖRSLAG I LAGRÅDSREMISSEN

Ny lag om verksamheter och åtgärder för förnybar energi

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om verksamheter och åtgärder för förnybar energi. Enligt förslaget ska regeringen få meddela föreskrifter om tidsfrister för kommuners handläggning av ärenden som gäller verksamheter och åtgärder för förnybar energi samt föreskrifter om kommuners medverkan i ärenden med en kontaktpunkt som ska vägleda exploatörer genom tillståndsförfarandena.

I Sverige har Energimyndigheten utsetts till ansvarig myndighet för att inrätta och ansvara för en kontaktpunkt i ärenden som gäller förnybar energi. Vad gäller tidsfrister är huvudregeln, liksom i 2018 års förnybartdirektiv, att prövning av en tillståndsansökan i första instans inte ska ta längre än två (2) år. Tidsfristerna kan dock variera beroende på typ och effekt av anläggningen – från ca en(1) månad för luftvärmepumpar och vissa solenergianläggningar till tre (3) år för havsbaserade anläggningar med en installerad effekt på minst 150 kilowatt.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska enligt den föreslagna lagen härutöver få meddela föreskrifter om skyldighet för kommuner som prövar ärenden som gäller förnybar energi att årligen rapportera uppgifter om handläggningstider.

Slutligen föreslår även innebörden av vissa ord och uttryck förklaras i den nya lagen och ges samma innebörd som i Förnybartdirektivet. Bland annat ska det med förnybar energi avses vindenergi, termisk solenergi, fotovoltaisk solenergi, geotermisk energi, osmotisk energi, omgivningsenergi, tidvattensenergi, vågenergi, annan havsenergi och vattenkraft samt energi från biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk och biogas.

Tidig involvering av länsstyrelsen vid samråd om förnybar energi

Ett av förslagen är att miljöbalkens 6 kap. ska ändras så att den som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder för förnybar energi tidigt bör ge länsstyrelsen möjlighet att ta ställning till om samrådsunderlaget är tillräckligt eller behöver kompletteras innan samråd inleds med övriga aktörer. Syftet är att tidigt identifiera brister i underlaget och därigenom höja kvaliteten i det fortsatta samråds- och prövningsförfarandet.

Förslaget begränsar tillämpningen jämfört med departementspromemorian, där motsvarande ordning föreslogs gälla generellt för alla avgränsningssamråd. I lagrådsremissen gäller det endast för verksamheter och åtgärder för förnybar energi.

Formuleringen har också gjorts mer flexibel: kontakten med länsstyrelsen ”bör ske” men är inte obligatorisk. Den sökande kan alltså inleda samråd även om länsstyrelsen bedömt att underlaget är bristfälligt eller om ingen bedömning har gjorts. Samrådet kan dock senare behöva kompletteras.

Vägledning om miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsen ska, när en MKB krävs, ange vilken omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att utgöra ett tillräckligt underlag för den fortsatta miljöbedömningen. Beslutet ska vara skriftligt och får inte överklagas. Det får därmed delvis bindande verkan för de prövningsmyndigheter som senare handlägger ärendet.

Möjligheten att kräva ytterligare kompletteringar begränsas till särskilda situationer, till exempel om uppgifterna i tillståndsärendet avviker från dem som låg till grund för länsstyrelsens beslut om MKB:n, eller om kompletteringar behövs för att uppfylla EU-rättens krav.

Förslagen innebär vidare en ökad samordning mellan miljöbalkens tillståndsprövning och prövningar enligt sektorslagstiftning, till exempel ellagen. En ny miljöbedömning ska som huvudregel inte krävas om en miljöbedömning redan har genomförts för samma verksamhet eller åtgärd inom ramen för ett tillståndsärende enligt miljöbalken. Detta förutsätter dock att MKB:n i tillräcklig omfattning beskriver och behandlar de miljöeffekter som är relevanta även i förhållande till sektorslagstiftningens krav, jämte att den samlade bedömningen av verksamhetens eller åtgärdens miljöeffekter inte är äldre än tre (3) år vid tidpunkten för inlämnandet av tillståndsansökan.

Förändrade förutsättningar för Natura 2000-prövningar

Nuvarande regler (7 kap. 29 § miljöbalken) kräver att s.k. Natura 2000-tillstånd till verksamheter och åtgärder endast får meddelas om de bland annat är nödvändiga av tvingande skäl som rör ett väsentligt allmänintresse. Detta krav innebär en tuff bevisbörda för sökanden, som måste visa att ett sådant allmänintresse föreligger i det enskilda fallet.

I lagrådsremissen föreslås en ny ordning för verksamheter och åtgärder för förnybar energi. Dessa ska som huvudregel presumeras vara motiverade av tvingande skäl som utgör ett allt överskuggande allmänintresse, om inte annat framkommer i ärendet. Presumtionen gäller ett stort antal projekt och innebär bland annat en lägre ambitionsnivå för artskydd och vattenkvalitet i relation till utbyggnad av förnybar energi. Kraven för artskyddsdispens förblir dock högt ställda.

Exempel på omständigheter som kan bryta presumtionen är om anläggningen för förnybar energi endast bidrar i begränsad utsträckning till elförsörjningen och inte tillför någon annan påtaglig nytta. Bedömningen ska inte tolkas som ett undantag för små projekt, eftersom även småskaliga anläggningar kan ha betydelse för den samlade elförsörjningen.

Ändringar i plan- och bygglagen för att underlätta energiteknik

För att förenkla installation av energitekniska anläggningar föreslås ändringar i Plan- och bygglagen (PBL).

• Solenergiutrustning under elva kilowatt föreslås helt undantas från bygglov för fasadändring.
• För anläggningar med elva kilowatt eller mer ska bygglovsärenden handläggas inom tio veckor, med möjlighet till förlängning dock endast med två (2) veckor.

Regeringens förslag i lagrådsremissen skiljer sig från promemorians förslag där det föreslog att en ansökan om bygglov för solenergiutrustning med en effekt på högst elva kilowatt automatiskt skulle anses beviljad om kommunen inte fattar beslut inom en (1) månad. Dessutom föreslogs att byggnadsnämnden inom 45 dagar skulle meddela om ansökan är komplett eller begära kompletteringar.

För värmepumpar ska bygglovsärenden avgöras inom fyra (4) veckor om installerad effekt understiger 50 megawatt. Mot bakgrund av att installationer av såväl solenergiutrustning som värmepumpar i praktiken sällan är bygglovspliktiga bedöms ändringarna inte medföra någon nämnvärd ökning av kommunernas arbetsbörda.

Tidpunkt för ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda kraft den 1 juni 2026. Äldre föreskrifter gäller fortsatt för ärenden som har inletts före ikraftträdandet.

KORT ANALYS

Lagrådsremissen för implementeringen av Förnybartdirektivet innehåller flera nyheter i lagstiftningen. Ett av de mest intressanta förslagen är att verksamheter och åtgärder för förnybar energi ska presumeras utgöra ett allt överskuggande allmänintresse vid Natura 2000-prövning enligt 7 kap. miljöbalken. Förslagen kommer sannolikt att underlätta tillståndsprocesserna för företag som vill bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd för förnybar energi eftersom projekt kan drivas på snabbare och med större förutsägbarhet. Vilken påverkan implementeringen kommer få i praktiken återstår att se, men redan nu står det klart att regelverket förändrar spelplanen för tillståndsprövning i Sverige. Samtidigt ställer den nya ordningen höga krav på tidig strategisk planering, väl avgränsade miljöbedömningar och korrekt hantering av undantag, särskilt i ärenden som berör Natura 2000 och artskydd. För aktörer inom förnybar energi innebär reformerna både stora möjligheter och nya juridiska risker – och därmed ett ökat behov av kvalificerad rådgivning redan i projektens inledande skeden.