Jurister, forskare och kreatörer samlades för att diskutera AI:s påverkan på framtidens arbetsliv
AI tar en allt större roll inom alla branscher och samhällsbyggande funktioner. Hur jobbar vi framgångsrikt och säkert med den nya tekniken och hur förändras juristrollen och andra yrken när AI gör en stor del av våra jobb?
Fullsatt när branschen samlades för att diskutera framtidens samhällsbyggande
Hur bygger vi framtidens samhälle och hur kan vi använda oss av ny teknik och AI? Det var det övergripande temat när Foyen under fredagen bjöd in 300 av de tyngsta spelarna inom samhällsbyggnad till Foyen-dagen på At Six i Stockholm.
Artificiell intelligens i försvarets tjänst – en juridisk kompass
Artificiell intelligens (AI) är numera en integrerad del av vår vardag och en motor för innovation inom alla sektorer, såväl privat som offentlig. Parallellt med den civila utvecklingen pågår en intensiv kapplöpning för att utnyttja AI:s potential för militära ändamål. Som Försvarsberedningen konstaterade i rapporten Allvarstid 2023 kan AI förväntas innebära ett snabbare tempo i militära operationer och en ökad användning av autonoma system.
Så fungerar särskild granskning enligt ABL – advokat Tomas Rudenstam svarar
Särskild granskare är ett viktigt instrument i Aktiebolagslagen (ABL) som syftar till att skydda aktieägares intressen genom att möjliggöra en oberoende granskning av specifika förhållanden i ett aktiebolag. Reglerna är en del av ABL:s minoritetsskydd för aktieägare som innebär att minoritetsaktieägare har en möjlighet att få insyn i bolagets verksamhet vid misstanke om oegentligheter.
Dolt i det finstilta? EU-domstolen skärper kraven på tydliga avtalsvillkor i offentlig upphandling
I en ny och vägledande dom från den 5 juni 2025 (mål C-82/24) behandlar EU-domstolen vilka krav unionsrätten ställer på tydlighet, transparens och förutsebarhet vid fastställande och tolkning av villkor i offentliga upphandlingskontrakt. Det förekommer frekvent en juridisk diskussion huruvida de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna i 4 kap. 1 § LOU/LUF är tillämpliga även vid utförandet av ett kontrakt
Meteoriten tillhör upphittarna – Foyen bakom framgång i Högsta domstolen
Efter en utdragen domstolsprocess är det uppmärksammade meteoritfallet nu avgjort. Högsta domstolen fastslår att meteoriten som utgångspunkt ska betraktas som lös egendom och därmed tillhör upphittarna, inte fastighetsägaren. Foyen har företrätt den vinnande parten i målet.
Inte bara styrelsen kan bli skyldig: Högsta domstolen tvingar skuggledare betala bolagets skulder
Kan någon som inte sitter i ett företags styrelse ändå tvingas betala bolagets skulder? Ja, det slår Högsta domstolen fast i en ny dom – där det avgörande är vem som faktiskt styr bolaget.
EU-kommissionens kritik mot Sveriges införlivande av MKB-direktivet leder till lagändringar den 1 augusti 2025
I oktober 2019 riktade EU-kommissionen kritik mot Sverige på grund av brister i genomförandet av MKB-direktivet. Som svar på kritiken presenterade regeringen propositionen Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet (prop. 2024/25:153) med lagförslag för att förbättra och förtydliga genomförandet av direktivet. Propositionen röstades igenom av riksdagen den 17 juni 2025 och de mest centrala lagändringarna presenteras nedan.
Dom aktualiserar fri rörlighet
Utgångspunkten är att tekniska krav inte får utformas så att konkurrensen begränsas. Bakgrunden till detta är att det ska råda fri rörlighet för varor och tjänster inom EU. EU-domstolens dom i mål C-424/23 ”DYKA Plastics” aktualiserar hur långtgående denna grundläggande princip är. Denna artikel analyserar domen, och tar med anledning av detta sin utgångspunkt i regelverket av tekniska krav och tidigare praxis.
