Skog där ljuset letar sig fram mellan stammarna

Tjäder och färsk översiktsplan inget hinder för bergtäkt enligt MÖD

Publicerat: 9 mars, 2023

Bakgrund

Den 9 februari 2023 meddelade Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) dom i mål M 11988-21. Ett bolag hade ansökt om tillstånd för bergtäkt i Sigtuna kommun där Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt (”MMD”) meddelat tillstånd. I MMD kom domstolen bland annat fram till att det inte var möjligt att åstadkomma en tillräcklig buffertzon mellan verksamhetsområdet och ett område där tjäder spelade och häckade, således behövde andra skyddsåtgärder föreskrivas. Det resulterade i att tillståndet förenades med villkor som innebar att bullrande arbeten inte fick bedrivas under vissa tidsperioder. Sigtuna kommun överklagade domen och yrkade på att ansökan skulle avvisas på grund av bristande miljökonsekvensbeskrivnings alternativt avslås. Vidare hade kommunen i maj 2022 antagit en ny översiktsplan, d.v.s. efter att domen meddelats i MMD, och ansåg att denna skulle få stor betydelse i målet. Bolaget motsatte sig kommunens överklagande och yrkade för egen del att bullervillkoren i tillståndet skulle upphävas. Bolaget yrkade även på artskyddsdispens för det fall MÖD skulle anse att verksamheten kräver dispens.

Rättsfallet berör flertalet frågor men den centrala frågan gäller översiktsplanens betydelse jämte artskyddet, vilket är vad den här artikeln kommer att fokusera på.

Bedömningen i MÖD

I den nya översiktsplanen framgår att den planerade bergtäkten ligger inom ett område som betecknas som landsbygd. I översiktsplanen anges att inom landsbygd finns möjlighet för flera markanvändningar såsom jordbruk och friluftsliv. Det anges även att kommunens inställning till landsbygdsområden är att inga nya bergtäkter ska etableras inom kommunen. MÖD konstaterar att såväl Högsta domstolen som MÖD tidigare i praxis gett en aktuell och väl underbyggd översiktsplan stor betydelse vid bedömningen av lämplig lokalisering i tillståndsprövning enligt miljöbalken. MÖD går dock vidare med att slå fast att en översiktsplan inte är bindande vid lokaliseringsprövningen av en verksamhet utan platsvalet måste prövas utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Att en kommun i en översiktsplan gett uttryck för att vilja stoppa etablering av viss verksamhet kan enligt MÖD inte få någon större betydelse om det saknas redovisning av motstående intressen och vilka avvägningar kommunen gjort mellan olika intressen.

I aktuellt fall så var motiveringen till kommunens vilja att stoppa etablering av ytterligare bergtäktverksamhet en svag infrastruktur kring Arlanda flygplats, krav på markanspråk för Arlanda flygplats samt höga natur- och kulturmiljövärden i området. Varken Arlanda flygplats, genom Swedavia, eller Trafikverket motsatte sig etableringen av täkten. Inte heller var de natur- och kulturvärdena inom området särskilt starka. MÖD kom därmed fram till att de argument som framgår i översiktsplanen för att inte tillåta en etablering av ytterligare bergtäkter inte var starka nog för att hindra en etablering av aktuell verksamhet. Såsom MÖD:s resonemang får förstås så räcker det inte att de motstående intressen som anges i en översiktsplan enbart är teoretiska utan det måste röra sig om faktiska motstående intressen.

När det kommer till målets fråga om artskydd börjar MÖD med att konstatera att 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen har en ny lydelse från den 1 oktober 2022 som innebär att det är förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att a) bibehålla populationen på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga eller kulturella behov eller b) återupprätta populationen till den nivån. Förbudet är enligt MÖD således inte tillämpligt om en störning saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen till en tillfredställande nivå. Enligt MÖD är tillfredställande nivå den nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. En negativ påverkan på en livsmiljö för en fågelart kan utgöra en förbjuden störning. Om den aktuella fågelarten är rödlistad kan det tala för att nivån inte kan anses vara tillfredställande. Hur man bedömer lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. Bedömningen av om en åtgärd utgör en störning som kan komma att påverka populationsnivån till att inte vara tillfredställande måste göras från fall till fall.

Bolaget hade tagit fram en kompletterande fågelinventering som visade att det under 2020 funnits tecken på tjäder men att det under 2021 och 2022 inte hade påträffats några tecken på spelande tjädrar. MÖD godtar utredningen och kom därmed fram till att verksamheten inte träffade förbudsbestämmelsen i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen eftersom eventuella störningar därmed saknade betydelse för att bibehålla populationen av tjäder på en tillfredsställande nivå.

Eftersom de nya utredningarna visade att populationen skulle bibehållas på en tillfredställande nivå då inga spelplatser för tjäder längre finns, föreligger det enligt MÖD inget som motiverade att föreskriva bullervillkor. Vidare hade bolaget anfört att med de av MMD föreskrivna bullervillkoren skulle det bli svårt för bolaget att bedriva sin verksamhet, vilket MÖD ansåg vara ytterligare ett skäl att upphäva bullervillkoren. MÖD gör således en skälighetsbedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken och kommer fram till att bullervillkoret inte behövs. Eftersom MÖD bedömer att förbudsregeln i 4 § artskyddsförordningen inte var tillämplig behövdes inte heller någon artskyddsdispens.

Kort kommentar

Efter att den nya lydelsen av 4 § artskyddsförordningen trädde i kraft den 1 oktober 2022 har flera domar kommit som för varje gång mer och mer utkristalliserar den nya bestämmelsens innebörd. Vi på Foyen har tidigare berört ett sådant rättsfall i en artikel som du kan läsa HÄR.

Det är positivt att MÖD exemplifierar var gränsen för en tillfredställande nivå för en fågelpopulation går och i och med det var gränsen för när förbudet i 4 § artskyddsförordningen blir tillämplig. Det är dock fortfarande en lång väg kvar innan vi har tillräckligt med domar från högre instans avseende innebörden i den nya förordningsändringen för att någon tydlig effekt på rättsläget kan urskiljas.

M 11988-21 är dock intressant på så vis att domstolen tar upp vad som är en obetydlig påverkan på fåglars livsmiljö. Det är även positivt att MÖD konstaterar att det inte räcker med en översiktsplan med teoretiskt angivna motstående intressen för att stoppa lokaliseringen av en ny miljöfarlig verksamhet. Kommunen måste således på ett mycket tydligt sätt måste argumentera i sin översiktsplan om varför ett intresse ska vinna företräde framför ett annat. En sådan ordning leder till ökad förutsebarhet för de aktörer som planerar att etablera verksamhet i en kommun.

Har du frågor om miljötillstånd, översiktsplaner eller artskydd är du välkommen att kontakta oss på Foyen.

Artikeln är författad av advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Mikael Jonasson.

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter