Den 1 januari 2019 trädde en ny lag i kraft om entreprenörsansvar för lönefordringar. Foyen har tidigare skrivit om det lagförslag som låg till grund för lagen. Regeringen anser att det finns stora utmaningar inom bygg- och anläggningsbranschen. En av utmaningarna menar regeringen är att det finns omfattande problem med osund konkurrens inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta medför negativa konsekvenser för arbetstagare, för företag och för samhället. Mot den bakgrunden har lag om entreprenörsansvar för lönefordringar tagits fram. Entreprenörsansvar innebär i korthet att arbetstagaren har rätt att kräva lön av entreprenörer högre upp i entreprenörskedjan. Vad innebär lagen? Vilka omfattas av lagen? Vad ska arbetstagaren tänka på för att få sin lön utbetald? När är en uppdragsgivare eller huvudentreprenör skyldig att betala? Artikeln innehåller svar på dessa frågor. Dessutom har vi sammanställt tre checklistor som kan användas av arbetstagaren, uppdragsgivaren eller huvudentreprenören i de fall lagen om entreprenörsansvar för lönefordringar ska tillämpas. Checklistorna kan användas för att till exempel få veta när man som uppdragsgivare eller huvudentreprenör är skyldig att utbetala lönen till en underentreprenörs arbetstagare och när man kan låta bli eller för att få veta hur en arbetstagare ska gå till väga för att få sin lön utbetald av uppdragsgivare eller huvudentreprenör.
Vad innebär entreprenörsansvaret?
En entreprenör kan bli skyldig att betala lön till en entreprenör längre ner i entreprenörskedjan för arbete i bygg- eller anläggningsentreprenad i Sverige. Om arbetsgivaren inte betalar lönen kan arbetstagaren i första hand kan vända sig direkt till uppdragsgivaren, dvs. den entreprenör som anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör, och begära att uppdragsgivaren betalar arbetstagarens lön. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte går att få kontakt med kan även arbetstagaren utkräva lön av entreprenören högst upp i entreprenörskedjan som har avtal med den ursprungliga beställaren, dvs. huvudentreprenören. Det spelar ingen roll varför arbetsgivaren inte betalar ut arbetstagarens lön; entreprenörsansvaret inträder oavsett orsak så länge arbetstagaren kan visa att han eller hon har en lönefordran och att arbetsgivaren inte har betalat den. Däremot får uppdragsgivaren och huvudentreprenören som huvudregel göra samma invändningar som en arbetsgivare får göra mot en arbetstagarens krav på betalning av sin lön.
Vill arbetstagaren kräva att uppdragsgivaren eller huvudentreprenören ska betala ut arbetstagarens lön måste arbetstagaren skicka en skriftlig underrättelse till uppdragsgivaren och/eller huvudentreprenören som innehåller viss information som anges i lagen, exempelvis uppgift om lönefordringens storlek. Om underrättelsen inte innehåller den information som framgår av lagen inträder inte betalningsskyldighet för lönefordran (se punkten 2 och 4 i Checklista – Arbetstagare).
Uppdragsgivaren måste betala ut lönen inom sju helgfria vardagar från det att uppdragsgivaren fått del av arbetstagarens underrättelse. Huvudentreprenören ansvarar för utbetalning av lönen om uppdragsgivaren inte har betalat inom 14 helgfria vardagar eller inte har gått att nå samt om arbetstagaren, eller en arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i, skickat en underrättelse om arbetstagarens krav på lön till huvudentreprenören inom sex månader från att uppdragsgivaren underrättades.
Vilka lönefordringar omfattar ansvaret?
Ansvaret omfattar lön som har förfallit till betalning och som avser arbetstagarens arbete för arbetsgivarens räkning i entreprenaden. Har arbetstagaren fått ersättning på annat sätt gäller inte heller entreprenörsansvaret. Uppdragsgivaren eller huvudentreprenören är inte skyldig att betala lön som förfallit mer än tre månader före uppdragsgivaren erhållit underrättelse från arbetstagaren eller tre månader före det att huvudentreprenören underrättades i de fall uppdragsgivaren inte gick att nå för en underrättelse.
Vilka omfattas av lagen?
Lagen gäller endast för entreprenadavtal som har ingåtts av den ursprungliga beställaren av entreprenaden från den 1 januari 2019. Entreprenörsansvaret ska omfatta både svenska och utländska entreprenörer såväl som svenska och utstationerade arbetstagare.
Kan uppdragsgivaren/huvudentreprenören kräva tillbaka pengarna från arbetsgivaren?
Ja, den entreprenör som får betala ut lönen har som huvudregel rätt att kräva ersättning från arbetsgivaren, s.k. regressrätt. Huvudentreprenören kan även välja att kräva tillbaka pengarna från uppdragsgivaren under förutsättning att huvudentreprenören meddelar uppdragsgivaren att huvudentreprenören fått en underrättelse från arbetstagaren inom sju helgfria vardagar från det huvudentreprenören mottog underrättelsen, i annat fall förlorar huvudentreprenören regressmöjligheten gentemot uppdragsgivaren. Regressrätten gäller om inte något annat har avtalats, följer av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna. Det finns alltså möjligheter att begränsa regressrätten.
Går det att avtala bort entreprenörsansvaret?
Nej, entreprenörsansvaret är tvingande till arbetstagarens fördel. Försöker entreprenörer som omfattas av ansvaret att avtala bort arbetstagarens rättigheter gäller inte det. Däremot kan entreprenörsansvaret hanteras på annat sätt än i lagen i kollektivavtal. Dessutom står det parterna fritt att avtala om uppdragsgivarens och huvudentreprenörens rätt att göra invändningar, regressrätten och huvudentreprenörens skyldighet att underrätta uppdragsgivaren
Vad innebär informationsskyldigheten i lagen?
I lagen finns även en informationsplikt för arbetsgivaren, uppdragsgivaren och huvudentreprenören att inom fem helgfria vardagar lämna ut information om de övriga aktörerna till arbetstagare eller arbetstagarorganisation som efterfrågar dem. Informationen som ska översändas är namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer/personnummer eller motsvarande. Det är viktigt att lämna ut informationen så snart som möjligt eftersom lämnas den inte i tid blir entreprenören skadeståndsskyldig.
Sofia Wedbäck, advokat på Foyen Advokatfirma
Ladda gärna ner och spara!
