Vad är en särskild granskare?
Särskild granskare är ett viktigt instrument i Aktiebolagslagen (ABL) som syftar till att skydda aktieägares intressen genom att möjliggöra en oberoende granskning av specifika förhållanden i ett aktiebolag. Reglerna är en del av ABL:s minoritetsskydd för aktieägare som innebär att minoritetsaktieägare har en möjlighet att få insyn i bolagets verksamhet vid misstanke om oegentligheter. Regler kring detta återfinns huvudsakligen i 10 kap. 21–28 §§ ABL (aktuell lagtext återges sist i detta dokument).
Den särskilda granskarens roll är betydelsefull särskilt i situationer där förtroendet för styrelsen eller ledningen är lågt. Den granskning som utförs av en särskild granskare skiljer sig från den ordinarie revisionen genom att vara mer riktad och flexibel, och den kräver inte att aktieägarna väntar på nästa årsredovisning för att få svar på sina frågor. Granskningen behöver inte vara begränsad till finansiella frågor utan den kan omfatta missförhållanden eller oegentligheter som berör hela bolaget men även den rätt till maximal avkastning som aktieägandet ska innebära.
Vem kan begära att en särskild granskare utses?
Tillsättandet av en (eller flera) särskild granskare kan begäras av aktieägare som tillsammans representerar minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid en bolagsstämma där frågan tas upp (ABL 10 kap. 21 §).
Hur ser processen ut för att få en särskild granskare utsedd (ABL 10 kap. 22 – 23 §§)?
Det finns två sätt att initiera tillsättandet av en särskild granskare:
Ansökan sker utan att frågan tagits upp på bolagsstämma
Ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i aktiebolaget kan ansöka hos Bolagsverket om att Bolagsverket ska utse en särskild granskare utan att frågan först tagits upp på en bolagsstämma. Samtliga aktieägare som ansöker om att en särskild granskare ska utses, ska skriva under ansökan. Bolagsverket har en blankett för ansökan som kan användas, alternativt kan den användas som checklista för att säkerställa att ansökan är komplett.
Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan en särskild granskare utses.
Ansökan efter att beslut tagits på en bolagsstämma
Ett förslag om att särskild granskare ska utses kan på förslag från en aktieägare (oavsett ägarandel) tas upp på:
- en ordinarie bolagsstämma (behöver då inte ha angetts i kallelsen), eller på
- en extra bolagsstämma där det kallelsen anger att det finns ett förslag om att särskild granskare ska utses.
Om bolagsstämman bifaller beslutet (minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman ska rösta för förslaget) ska det av beslutet framgå vad den särskilda granskaren ska granska, det s.k. granskningstemat, och den tidsperiod som granskningen ska avse. En ansökan om att utse en särskild granskare som grundas på ett bolagsstämmobeslut kan inges till Bolagsverket av en eller flera aktieägare oavsett ägarandel.
Vad är syftet med att utse en särskild granskare och vad kan granskas (ABL 10 kap. 21 §)?
Den särskilda granskaren har till uppgift att undersöka specifika förhållanden i bolaget och/eller dess dotterbolag. Det kan t.ex. handla om:
- Bolagets/dotterbolagets förvaltning, dvs. styrelsens och/eller VD:s agerande.
- Bolagets/dotterbolagets räkenskaper (bokföring, ekonomiska transaktioner).
- Andra särskilda omständigheter, t.ex. misstanke om att bolaget har ingått olagliga eller olämpliga avtal, eller att aktieägarnas rättigheter har åsidosatts.
Granskningens omfattning bestäms av det uppdrag som anges i beslutet om utnämning, det s.k. granskningstemat. Granskningstemat kan vara snävt avgränsat (t.ex. en specifik transaktion) eller mer omfattande, beroende på vad aktieägarna vill få klarhet i. Av 10 kap. 21 § ABL följer att detta tema ska gälla antingen bolagets förvaltning och räkenskaper under en viss förfluten tid eller vissa åtgärder och förhållanden i bolaget. Granskarens uppdrag är avgränsat till detta tema och till angiven tidsperiod.
En granskning som avser ett dotterbolag får enbart omfatta förhållanden som har betydelse för moderbolaget.
Vem utses till särskild granskare? (ABL 10 kap. 24 §)
Den särskilda granskaren ska vara en kvalificerad och oberoende person. Ofta är det en advokat specialiserad inom affärsjuridik eller en auktoriserad revisor. Granskaren får inte ha några kopplingar till bolaget (t.ex. som anställd, styrelseledamot eller närstående) eller dess aktieägare som kan äventyra objektiviteten. Omständigheterna i det enskilda fallet blir avgörande för vilken kompetens och erfarenhet som är lämplig. Den som ansöker om att särskild granskare ska utses kan själv lämna förslag på särskild granskare, i annat fall utser Bolagsverket en lämplig person.
Vad kostar det? (ABL 10 kap. 27 – 28 §§)
Att ansöka om att Bolagsverket ska utse en särskild granskare kostar ingenting, men det bolag som granskas ska ersätta den särskilda granskaren för det arbete som denne utför. Om den särskilda granskaren begär det ska det bolaget som granskas ställa säkerhet för ersättningen.
Normalt står således bolaget som granskas för kostnaderna för den särskilda granskaren, eftersom det anses vara en del av bolagets verksamhet att säkerställa transparens. Om granskningen av ett privat aktiebolag initierats av aktieägare via Bolagsverket kan dock kostnadsfördelningen bli föremål för prövning, särskilt om granskningen visar sig vara obefogad. Om aktieägarnas begäran anses ogrundad eller missbrukas kan de i vissa fall åläggas att själva stå för kostnaderna. Det bör också noteras att aktuell bestämmelse innehåller ett uppenbarhetskriterium, det vill säga att det inte räcker att granskningen bedöms onödig, utan den ska ha varit uppenbart obehövlig. Om den särskilda granskaren bedömer att det finns en ersättningsskyldighet för någon aktieägare, ska granskaren uttala sig om detta i sin rapport.
Hur genomför granskaren sitt arbete och vad blir resultatet? (ABL 10 kap. 26 §)
Granskaren har rätt att få tillgång till bolagets bokföring, handlingar och annan relevant information. Bolagets ledning är skyldig att samarbeta och tillhandahålla det material som behövs för granskningen.
Efter avslutad granskning upprättar den särskilda granskaren en skriftlig rapport som presenterar iakttagelser och slutsatser.
Den särskilde granskaren avlämnar sin rapport till bolaget men ska även lägga fram den på bolagsstämma, normalt den bolagsstämma som ska hållas närmast efter att granskaren färdigställt sin granskning och rapport. Samtliga aktieägare som deltog i den stämma där beslutet om särskild granskare fattades och den som ansökte hos Bolagsverket har rätt att få del av rapporten – även om de inte längre är aktieägare när granskningen framläggs till bolagsstämman. Styrelsen ska hålla rapporten tillgänglig hos bolaget för aktieägarna under minst två veckor närmast före den aktuella bolagsstämman. Kopior av rapporten ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det.
Granskarens rapport kan leda till att aktieägarna vidtar rättsliga åtgärder (t.ex. skadeståndsanspråk mot styrelsen) eller begär ytterligare utredningar, men granskaren själv fattar inga beslut om sanktioner eller rättsliga åtgärder.
Har den särskild granskaren tystnadsplikt? (ABL 10 kap. 25 §)
En särskild granskare får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar om bolagets angelägenheter som granskaren får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om lämnandet av information kan vara till skada för bolaget.
En särskild fråga är i vilken utsträckning tystnadsplikten förhindrar att den särskilda granskaren i yttrandet har med för bolaget känsliga uppgifter. Sannolikt gäller samma sekretessnivå för själva yttrandet som för de uppgifter den särskilda granskaren kan lämna till bolagsstämman, dvs. han eller hon får inte lämna ut uppgifter om det skulle vara till väsentlig skada för bolaget (se 24 § andra stycket med hänvisning till 17 §).
___________________
Lagtext om särskild granskning (Aktiebolagslagen kapitel 10 §§ 21-28)
Vad särskild granskning är
21 § Bolagsverket ska, efter ansökan från en eller flera aktieägare, utse en särskild granskare. Granskaren ska utföra en särskild granskning som får avse.
- bolagets eller ett dotterföretags förvaltning och räkenskaper under en viss förfluten tid, och
- vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget eller ett dotterföretag.
Granskningen får som längst omfatta tiden fram till den tidpunkt då ansökan kom in till Bolagsverket.
En granskning som avser ett dotterföretag får enbart omfatta förhållanden som har betydelse för moderbolaget.
Ansökan om särskild granskning
22 § En ansökan enligt 21 § får göras av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget.
Ansökan får också göras av varje aktieägare, om
- ett förslag att utse en särskild granskare har behandlats på en bolagsstämma, och
- ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget eller till minst en tredjedel av de aktier som är företrädda vid stämman har röstat för förslaget.
Ett förslag enligt andra stycket får framställas av en aktieägare på en ordinarie bolagsstämma eller en bolagsstämma där ärendet enligt kallelsen till stämman ska behandlas.
23 § I en ansökan till Bolagsverket om särskild granskning ska det anges vad som ska granskas och vilken tidsperiod som granskningen ska avse. Detsamma gäller ett förslag på en bolagsstämma om särskild granskning.
Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan en särskild granskare utses.
Den särskilda granskaren och hans eller hennes arbete
24 § Den som utses till särskild granskare ska vara oberoende i förhållande till aktieägarna och bolaget samt i övrigt lämplig för uppdraget.
Vidare ska följande bestämmelser tillämpas på en särskild granskare:
- 7 § om tillhandahållande av upplysningar m.m.,
- 9 § om obehörighetsgrunder,
- 10 och 11 §§ om jäv,
- 15 § om närvaro vid bolagsstämma,
- 17 och 18 §§ om upplysningsplikt, och
- 9 kap. 19 § om registrerat revisionsbolag.
Den särskilda granskarens tystnadsplikt
25 § Den särskilda granskaren får inte obehörigen lämna upplysningar till en enskild aktieägare eller till någon utomstående om sådana angelägenheter för bolaget eller ett dotterföretag som den särskilda granskaren får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget eller dotterföretaget.
Den särskilda granskarens yttrande
26 § Den särskilda granskaren ska lämna ett yttrande över sin granskning. Yttrandet ska tillhandahållas aktieägarna på det sätt som anges i 7 kap. 25 § och läggas fram på en bolagsstämma.
Den som inte längre är aktieägare har samma rätt att ta del av yttrandet som en aktieägare, om han eller hon
- var upptagen i röstlängden för den bolagsstämma där frågan om att utse en särskild granskare behandlades, eller
- ansökte hos Bolagsverket om att utse en särskild granskare. Lag (2020:985).
Den särskilda granskarens ersättning
27 § Bolaget ska svara för ersättningen till den särskilda granskaren. Om den särskilda granskaren begär det ska bolaget ställa säkerhet för ersättningen.
28 § Om någon del av den särskilda granskningen har varit uppenbart obehövlig och en aktieägare som har ansökt hos Bolagsverket om att en särskild granskare ska utses har insett eller borde ha insett detta, ska han eller hon ersätta bolaget för dess kostnader i den delen. Om flera aktieägare är ersättningsskyldiga svarar de solidariskt med varandra för kostnaderna.
Om den särskilda granskaren bedömer att det finns en ersättningsskyldighet för någon eller några aktieägare, ska den särskilda granskaren uttala sig om detta i sitt yttrande.
Denna paragraf gäller inte i fråga om publika aktiebolag.
***
Överväger ni att begära särskild granskning? Kontakta oss så får du den vägledning och expertis du behöver.
