Nytt förslag om miljökvalitetsnormer och vattenverksamhet innehåller stora ändringar

Foyen var en av många aktörer som kommenterade Regeringskansliets tidigare promemoria med förslag till ändringar för vattenkraften och miljökvalitetsnormerna. Regeringen har tagit till sig av en del av kritiken och i en lagrådsremiss, ”Vattenmiljö och vattenkraft”, från den 8 mars 2018, presenteras en ganska så förändrad lagtext. Advokaterna Pia Pehrson och Caterina Carreman tittar här närmre på de ändringsförslag som huvudsakligen berör miljökvalitetsnormer.

Publicerat: 19 mars, 2018

I juni 2016 träffade Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en energiöverenskommelse. Som ett led i arbetet skrevs en promemoria på Regeringskansliet med förslag för att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna av överenskommelsen. Genom detta förslag skulle det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten, i fråga om skyldigheten att säkerställa att rätt vattenstatus kan nås, förtydligas.

I promemorian föreslogs att alla verksamheter med koppling till produktion av vattenkraftsel skulle förses med ”moderna miljövillkor”. Genomförandet skulle ske genom omprövning på verksamhetsutövarens initiativ och bekostnad. Huvudregeln skulle vara att en verksamhet med koppling till produktion av vattenkraftsel fick bedrivas utan att ha moderna miljövillkor till dess det var dags för prövning enligt den nationella plan som olika myndigheter skulle utarbeta.

Promemorian möttes av stark kritik och ett av de förslag som ifrågasattes mest var den så kallade stoppregeln, även kallad äventyrsregeln. Många aktörer uttalade att förslagen såsom de utformats, utan utnyttjande av de möjligheter till undantag och tolkning som den EU-rättsliga regleringen och praxisen möjliggör, skulle leda till att såväl samhällsnyttig vattenkraft, VA-anläggningar, gruvor, vindkraft, industrier och bostadsbyggande hindras. Foyen har tidigare utförligt kommenterat förslagen till ändringar för vattenkraften och miljökvalitetsnormerna, se länk till vår debattartikel i Dagens Samhälle i frågan HÄR. Regeringen tog kritiken till sig. I en lagrådsremiss, ”Vattenmiljö och vattenkraft” från den 8 mars 2018, presenteras en delvis förändrad lagtext. I denna artikel tittar vi på Foyen närmare på de ändringsförslag som huvudsakligen berör miljökvalitetsnormer.

Miljöbalken (MB) 2 kap. 7 § föreslås få ett nytt andra stycke som anger att trots att de allmänna hänsynsreglerna gäller endast i den utsträckning det inte anses orimligt att uppfylla dem, så ska de krav som behövs ställas för att följa MB 5 kap. 4 och 5 §§. Hänvisningen till de nämnda paragraferna i 5 kap. innebär att en rimlighetsavvägning inte får leda till att tillstånd meddelas på ett sätt som är oförenligt med myndigheters och kommuners skyldigheter i fråga om att inte försämra kvaliteten på vattenmiljön, eller äventyra att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås. Rimlighetsavvägningen får inte heller leda till ett resultat som är oförenligt med gränsvärdesnormer som satts upp avseende förorenings- och störningsnivåer. Nuvarande MB 5 kap. 4 § MB får den nya beteckningen 5 kap. 7 §.

Nya MB 5 kap. 6 § hänvisar till MB 5 kap. 4 §, det s.k. försämringsförbudet, och skyldigheten för kommuner och myndigheter att se till att en verksamhet eller åtgärd inte äventyrar att rätt kvalitet på vattenmiljön uppnås. Artikel 4.7 i ramdirektivet från EU för vatten ger utrymme för att tillåta viss samhällsnyttig verksamhet som försämrar vattenkvaliteten eller som äventyrar att rätt kvalitet uppnås. Den nya bestämmelsen anger att regeringen får meddela föreskrifter om sådana undantag. Vid en pågående tillståndsprövning ska mark- och miljödomstolen i vissa fall inhämta yttrande från berörd vattenmyndighet om innehållet i en miljökvalitetsnorm och eventuellt behov av ändring av normen. En sådan ändring ska även kunna lyftas till regeringen för beslut.

I lagrådsremissen föreslås att den som ansöker om omprövning för moderna miljövillkor avseende vattenkraften inte ska svara för motparternas rättegångskostnader vid mark- och miljödomstolen. Förslaget motiveras med att den nuvarande skyldigheten att ersätta motpartens rättegångskostnader vid prövning av vattenverksamhet saknar motsvarighet vad gäller andra prövningar enligt MB och att prövningsmyndigheterna kan tillgodose sakägarnas intressen. Foyens uppfattning är att detta är en klar försämring av sakägarnas rättssäkerhet.

Den så kallade båtnadsregeln för vattenverksamheter i MB 11 kap. 6 § föreslås tas bort. Enligt bestämmelsen får en vattenverksamhet endast bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Syftet med bestämmelsen är att hindra en vattenverksamhet eller tillkomsten av en vattenanläggning som inte är samhällsekonomiskt motiverad. Regeringen menar att bestämmelsen har fått en olycklig utformning eftersom den kan tolkas som att bedömningen av om verksamheten är samhällsekonomiskt motiverad ska ske löpande. Enligt förarbetena ska bedömningen dock endast ske vid verksamhetens tillkomst.

Vi på Foyen kommer noggrant att följa vilka synpunkter Lagrådet kommer att framföra på förslaget samt hur den kommande propositionen kommer att se ut. De föreslagna lagändringarna påverkar en rad olika pågående och planerade projekt inom såväl infrastruktur, industri, gruvbrytning, bostadsbyggande som energiproduktion.

Har Du frågor om miljökvalitetsnormer och tillstånd?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma pia.pehrson@foyen.se

Caterina Carreman, advokat på Foyen Advokatfirma caterina.carreman@foyen.se

Liknande artiklar

Flygbild över grönskande skog
Mark och miljö2024.05.02

Reglerna om företags hållbarhetsrapportering utökas

Att ha ett tydligt hållbarhetsperspektiv är idag grundläggande för företag för att stå sig i konkurrensen då medvetenheten kring miljö och mänskliga rättigheter ökar bland konsumenterna. Utöver de rent konkurrensmässiga fördelarna är det också alltmer angeläget för företag att ha koll på hållbarhetsfrågor ur ett regelefterlevnadsperspektiv.

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Fler nyheter