Bakgrunden till förslaget är att det kommer att krävas en rad åtgärder för att utbudet av bostäder ska öka i den takt som krävs. Promemorian konstaterar att bostadsbristen i stora delar av landet har blivit akut. Boverket har i juni 2016 uppskattat att det behöver byggas över 700 000 nya bostäder under perioden 2015-2025, varav 440 000 redan fram till 2020. Förslagen i promemorian är ett led i genomförande av de 22 åtgärder för att öka bostadsbyggandet som presenterades i regeringens bostadspolitiska paket från den 21 juni 2016. Åtgärd 14 i paketet gällde att rätten att överklaga ett beslut om bygglov m.m. ska begränsas för den som inte har yttrat sig under processen.
Förslaget innebär att det i plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) införs bestämmelser om att ett beslut om lov eller förhandsbesked i fråga om en åtgärd som innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller ska utföras i ett område som inte omfattas av sådana, får överklagas endast av den som skriftligen haft synpunkter på ansökan som inte har blivit tillgodosedda. Byggnadsnämnden ska underrätta sakägare genom att skicka en underrättelse med upplysning om begränsningen i överklaganderätten. Tiden för underrättelsen bestäms inte i förslaget, utan ska bestämmas med hänsyn till ansökans omfattning. Möjligheten för nämnden att, då ett stort antal personer ska underrättas, i stället anslå underrättelsen på kommunens anslagstavla, föra in den i ortstidning, eller sprida ett informationsblad till boende, tas bort.
Inskränkningen i rätten att överklaga gäller inte i fråga om lov och förhandsbesked om sakägaren inte beretts tillfälle att yttra sig över ansökan eller vad andra tillfört ärendet, om detta påverkat beslutet. Inte heller gäller inskränkningen om beslutet har gått sakägaren emot genom att detta ändrats efter granskningstiden eller om beslutet inte har tillkommit i laga ordning.
Reformen ska enligt promemorian så långt som möjligt förenas med garantier för att underrättelsen verkligen når fram till sakägarna. Ett system med delgivning bedöms dock som ett orimligt alternativ med hänsyn till den administrativa bördan. Lösningen som föreslås är istället att byggnadsnämnden skickar en underrättelse till berörda sakägare. Tveksamheter avseende om en sakägare beretts tillfälle att yttra sig eller inte får lösas inom ramen för domstolarnas prövning.
Syftet med ändringen är bl.a. att tyngdpunkten i processen ska ligga på prövningen i kommunen. Begränsningen ska leda till att prövningen i byggnadsnämnden ska få högre kvalitet genom att nämnden kan beakta de synpunkter som inkommer på ansökan och därigenom få ett fullgott underlag och till viss del kan överblicka vad ett överklagande kan komma att grundas på.
Genom förslagen kommer den administrativa bördan med underrättelser och kommunicering att öka för kommunerna. Fler sakägare kommer också sannolikt att yttra sig över ansökningar. Trots detta bedömer förslaget att de sammantagna kostnaderna bedöms bli marginella. Utöver merarbetet för byggnadsnämnderna, bedöms i promemorian konsekvenserna av förslaget genomgående som positiva.
Trots de positiva tonerna finns en risk att det som regeringen beskriver som ett förbud för att överklaga om man inte uppfyller aktivitetskravet, innebär att den enskilde inte med säkerhet ges en möjlighet att yttra sig, och att dennes rätt att överklaga därigenom går förlorad. För att de positiva effekterna ska få genomslag krävs att underrättelsen verkligen når sakägarna, vilket det inte finns garantier för. Det kan också generellt ses som tveksamt att tala om att införa ”förbud” mot överklagande enligt bestämmelserna om rätten till rättvis rättegång i Europakonventionens artikel 6.1. Det finns en risk att förslaget leder till fler prövningar om rätten att överklaga, vilket förlänger ledtiderna.
Med tanke på det förväntade merarbetet för kommunen kan även uttryckas tvivel om ändringarna kommer att leda till en snabbare lovprocess. En större mängd yttranden över ansökningar kombinerat med förhöjda krav på byggnadsnämnderna gör att arbetsbelastningen kommer att öka, varför utredningens slutsats om bättre kvalitet på besluten kan ifrågasättas. Effektivitetsnyttan kan begränsas genom den ökade administrativa bördan och processer angående överklaganderätten.
Ändringarna är tänkta att träda ikraft den 1 januari 2018 och ska då gälla för ärenden som inleds efter ikraftträdandet.
Har Du frågor om bygglov och detaljplaner? Kontakta:
Pia Pehrson, advokat och delägare Foyen Advokatfirma
pia.pehrson@foyen.se
Karin Höglund, biträdande jurist Foyen Advokatfirma
karin.hoglund@foyen.se
