Ny detaljplan leder till resning av rivningsföreläggande

I ett nyligen avgjort mål har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) prövat rätten till s.k. resning när ett rivningsföreläggande utfärdats och det därefter antas en detaljplan som skapar förutsättningar för att legalisera de byggnadsverk som rivningsföreläggandet avser, beslut den 3 november 2021 i mål nr P 2387-21.

Publicerat: 24 januari, 2022

Bakgrund

Bakgrunden till målet var i korthet följande. En privatperson här kallad ”P.L.” hade i september 2008 av Huddinge kommun beviljats bygglov för nybyggnad av enbostadshus, garage och murar. Efter att byggnadsverken uppförts upphävdes bygglovet emellertid av Länsstyrelsen, som inte ansåg att bygglovet var förenligt med då gällande detaljplan. Med anledning av Länsstyrelsens beslut förelades P.L. att, vid vite om 800 000 kr, riva byggnadsverken i fråga. P.L. överklagade beslutet om rivningsföreläggande, men överklagandet avslogs av Länsstyrelsen i augusti 2018. Efter att Länsstyrelsens beslut vunnit laga kraft, och alltså inte längre gick att överklaga, påbörjade kommunen processen att anta en ny detaljplan för det aktuella området. Den nya planen antogs i december 2020 och skapade förutsättningar för att legalisera de aktuella byggnadsverken.

Ansökan om resning

Efter att P.L. fått kännedom om den nya detaljplanen ansökte han om s.k. resning av Länsstyrelsens beslut i ärendet om rivningsföreläggande. Resning är ett särskilt rättsmedel som innebär att handläggningen av ett ärende som avgjorts genom lagakraftvunnet beslut återupptas. Resning kan bl.a. beviljas om en omständighet eller ett bevis som inte tidigare lagts fram åberopas och det är sannolikt att omständigheten eller beviset skulle ha lett till en annan utgång i ärendet. Det krävs även att den som åberopar omständigheten eller beviset inte hade kunnat lägga fram denna/detta i den tidigare processen eller att sökanden haft giltig ursäkt att inte göra det. Möjligheten till resning tillämpas mycket restriktivt.

MÖD:s bedömning

I det aktuella målet konstaterar MÖD att det genom den nya detaljplanen har skapats förutsättningar för att legalisera de byggnadsverk som rivningsföreläggandet avser. Därmed är det sannolikt att ärendet hos Länsstyrelsen hade fått en annan utgång om information om detaljplanen hade lagts fram i den processen. Domstolen konstaterar vidare att processen med att anta en ny detaljplan inte ens var påbörjad vid Länsstyrelsens beslut och att P.L. således inte hade kunnat lägga fram information om detaljplanen i ärendet om rivningsföreläggande. Mot den bakgrunden anser MÖD att det föreligger förutsättningar för resning och beviljar resning av Länsstyrelsens beslut.

Rättegångskostnader

P.L. yrkade ersättning för rättegångskostnaderna för resningsansökan men även för nedlagt arbete i samband med frågan om utdömande av vite. Enligt MÖD hade P.L. rätt till ersättning för de rättegångskostnader som uppkommit i resningsärendet men det saknades, enligt MÖD, förutsättningar för att tillerkänna ersättning för annat nedlagt arbete än det resningsansökan avsåg. MÖD ansåg även att det yrkade beloppet var för högt och satte ned ersättningen.

Kort analys

Vi på Foyen bedömer att det är rimligt att en nyligen antagen detaljplan ska anses vara en sådan omständighet att möjlighet till resning av ett vitesföreläggande ska föreligga. Även om situationen vid en första anblick kan framstå som ovanlig så öppnar detta upp möjligheten för enskilda att i ännu större utsträckning kunna få sin sak prövad trots att Länsstyrelsen har beslutat om avslag på en bygglovsansökan för att de ansökta byggnaderna inte följer detaljplan och att rivningsföreläggande med vite har utfärdats. MÖD förtydligar genom P 2387-21 att det finns ytterligare verktyg att ta till när avslag på ett överlagande av ett vitesföreläggande har meddelats i högre instans. Då systemet med detaljplaner är ganska så långsamt och stelbent, samt inte ger utrymme till särskilt många undantag, är MÖD:s beslut ett efterlängtat förtydligande. Avseende rättegångskostnader belyser rättsfallet vikten av att särskilja de olika delarna i en process för att undvika kostsamma överraskningar när beslut eller dom meddelas.

Har Du frågor om bygglov? Kontakta oss gärna.

Artikeln är författad av advokat och delägare Pia Pehrson och biträdande jurist Mikael Jonasson.

Liknande artiklar

Fler nyheter