Dricksvatten dränker möjlighet till täktverksamhet

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) avslog den 29 oktober 2018 en ansökan (M 3171–18) om tillstånd att införa och hantera externa massor på en naturgrustäkt. Utredningen i målet visade på att den sökta verksamheten innebar en föroreningsrisk av den närbelägna grundvattenförekomsten. Med beaktande av naturgrustäkters höga genomsläpplighet samt svårigheten i att säkerställa renheten av stora massor bedömde MÖD platsen som olämplig.

Publicerat: 27 november, 2018

Målet gällde en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) (MB) om införsel och hantering av bland annat entreprenadberg och rena jord- och schaktmassor på en redan befintlig naturgrustäkt. Frågan MÖD prövade var huruvida den sökta platsen bedömdes vara en lämplig lokalisering enligt MB:s regler.

Viktiga faktorer MÖD beaktade i sin bedömning var naturgrustäktens höga genomsläpplighet och därmed känslighet för föroreningar samt naturgrustäktens direkta anslutning till en grundvattenförekomst. Denna vattenförekomst ansågs vara av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i området. Utredningen i målet visade även på att täktbotten ligger nära grundvattennivån, vilket enligt domstolen ökar risken för förorening. MÖD anförde vidare i enlighet med länsstyrelsens bedömning att införsel av massor i ett icke förorenat område alltid innebär en viss risk för förorening och att säkerställa renheten i stora massor är mycket svårt. Även Sveriges geologiska undersökning (SGU) ställde sig kritisk till verksamheten och menade att hantering av externa massor inom verksamhetsområdet ökar risken för transport av eventuella föroreningar vidare till grundvattenförekomsten. Sammanfattningsvis konstaterade MÖD att sökanden inte visat på att naturgrustäkten utgjorde en lämplig lokalisering och avslog därmed ansökan. Tillstånd gavs således inte.

Några dagar innan avgörandet ovan meddelade MÖD dom i ett annat mål (M 4293–17) som även det behandlade grundvattenpåverkan och dricksvattenförsörjning i förhållande till en täktverksamhet. Målet utgjordes av en ansökan om tillstånd enligt MB till bland annat grustäkt. MÖD konstaterade att utredningen i målet inte var tillräcklig för att visa att den ansökta grustäkten kunde bedrivas utan att leda till en försämrad vattenförsörjning. Det saknades bland annat heltäckande undersökningar av grundvattennivå samt vattenkvalité. Ansökan avslogs för att inte riskera kvalitén av grundvattenförekomsten och den närbelägna dricksvattentäkten. MÖD gav således inte tillstånd till denna ansökan.

Ovan nämnda avgöranden understryker att vattenförsörjningen är en viktig parameter i tillståndsprocesser om täktverksamhet och åtgärder kopplade till sådan verksamhet. Dessa domar betonar även ett ansvar för sökanden. Väl genomförda och heltäckande undersökningar avseende grundvattnets och vattenförsörjningens påverkan är helt enkelt nödvändiga. En slutsats som kan dras av ovan nämnda domar är att dricksvatten är något som det tas stark hänsyn till vid lokaliseringsprövningen enligt 2 kap. 6 § MB. När det kommer till bevisbördan är det tydligt att det är verksamhetsutövaren som har att visa att verksamheten inte innebär en ofördelaktig lokalisering. Detta är i många fall väldigt svårt att visa då de flesta ingrepp i naturen kommer att leda till någon typ av påverkan.

Har Du frågor om täktverksamhet och tillstånd?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och delägare på Foyen Advokatfirma

Mikael Jonasson, biträdande jurist på Foyen Advokatfirma

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter