Kan markägaren överklaga när detaljplanen upphävs?

Högsta domstolen avgjorde nyligen ett mål som tar ställning till frågan om en markägare kan överklaga en detaljplan som redan upphävts. Foyens advokater, Pia Pehrson och Caterina Carreman, sammanfattar och kommenterar här avgörandet.

Publicerat: 20 december, 2021

Högsta domstolen avgjorde nyligen ett mål, Ö 5870-20 ”Byggrätten vid campus”. Domstolen formulerade frågeställningen som följer  ”… den principiella frågan om ett beslut att upphäva en detaljplan rör en markägare inom planområdet på ett sådant sätt att markägaren har rätt att överklaga en domstols avgörande.” Så vilken bedömning gjorde då domstolen? Foyens advokater Pia Pehrson och Caterina Carreman sammanfattar och kommenterar här avgörandet.

Omständigheterna i Högsta domstolens (HD) mål Ö 5870-20 var sådana att Sundsvalls kommun hade antagit en detaljplan som skulle innebära möjligheter att uppföra studentbostäder i närheten av campus på orten. Då området som skulle tas i anspråk var ett grönområde och även låg inom strandskyddat område var det flertalet av de närboende som överklagade detaljplanen. Mark- och miljödomstolen i Östersund ansåg att kommunen inte i tillräcklig omfattning hade beaktat strandskyddets intressen och upphävde detaljplanen. Denna dom överklagades till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av såväl kommunen som av markägaren vilken ville tillskapa studentbostäderna. MÖD avvisade markägarens överklagande och lämnade inte prövningstillstånd för kommunen. Markägaren överklagade då beslutet om avvisning till HD. I HD var frågan, som nämnts ovan, om ett upphävande av detaljplan kan ge en markägare klagorätt. HD börjar med en kort bakgrund över vilka som kan ha klagorätt över en detaljplan d.v.s. de som har ett skyddsvärt intresse i planen och som lämnat sina synpunkter under granskningstiden men inte fått sina synpunkter beaktade. Därefter fortsätter HD sitt resonemang med vilka berättigade förväntning som en markägare kan ha på en detaljplan och när det finns möjligheter att upphäva eller ändra detaljplanen. Utgångspunkten är i korthet att en detaljplan med gällande genomförandetid inte ska gå att ändra eller upphäva utan att en markägare ska kunna inrätta sig efter detaljplanen och de rättigheter planen ger.

HD knyter ihop de två ovan resonemangen till följande slutsats ”Ett detaljplanebeslut kan därför ge en markägare – vars möjlighet att använda sin mark beror av att planen består – ett skyddsvärt intresse av att kunna överklaga en domstols avgörande som innebär att planen ändras eller upphävs.” Detta gör att HD anser att markägaren har klagorätt och målet återförvisas till MÖD. HD:s domskäl är mycket pedagogiska, så läsning av avgörandet i sin helhet rekommenderas.

Vi på Foyen anser att HD genom detta avgörande förtydligar markägares möjligheter att driva på en utveckling för sin fastighet. HD lyfter vidare fram att det inte endast kan vara kommunen som har ett intresse av förverkligandet av en detaljplan. Vi ser beslutet som ett välkomnat förtydligande över vilka som har klagorätt vid upphävda detaljplaner och tror att detta var behövligt utifrån att fler och fler detaljplaner är ”exploatörsdrivna”. Det framhålls dock inte i detta mål att detaljplanen var en ”exploatörsdriven” plan vilket gör att man inte ska dras för stora växlar på målet i den delen. Vi bedömer ändå att HD:s avgörande är ett steg framåt för markägarnas möjligheter att värna sina rättigheter inte bara för att inte få till stånd en detaljplan utan även för att få behålla en detaljplan.

Har Du frågor om detaljplaner och överklaganden?

Kontakta gärna oss.

 

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

lantmäteri sverige
Fastighet2024.04.04

Kan lantmäterimyndigheternas organisation förbättras?

Det finns 40 kommunala lantmäterimyndigheter i Sverige, bl.a. i Stockholm, Malmö, Nacka, Västerås och Östersund. De kommunala lantmäterimyndigheterna ansvarar för lantmäteriförrättningar och bildande av samfällighetsföreningar inom sina respektive kommuner, och handlägger således t.ex. ärenden om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, särskild gränsutmärkning och fastighetsregistrering. För de kommuner i landet som inte har en kommunal lantmäterimyndighet handläggs motsvarande ärenden av det statliga Lantmäteriet. Syftet med att möjliggöra kommunala lantmäterimyndigheter var bl.a. att samordna fastighetsbildning med plan- och byggprocessen och därigenom åstadkomma en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess.

Fler nyheter