I dag använder i stort sett alla branscher AI i någon mån. Men hur tillförlitligt är det och hur gör vi det på ett säkert sätt? Det var frågor som diskuterades i Foyen-dagens avslutande panelsamtal där bland annat Richard Sahlberg, advokat och ansvarig för Foyens AI-utveckling, deltog. Han började bygget av Foyens egen AI-plattform Foynet för ett och ett halvt år sedan.
– Om man använder en extern motor och ställer en fråga om svensk juridik så får man i regel halvbra svar. Bland annat för att de har begränsad tillgång till svensk praxis, svensk lag och svenska källor, säger Richard Sahlberg.
Lösningen blev att bygga en egen AI-plattform där de allra senaste externa AI-motorerna kombineras med byråns interna databas. På så vis kan Foyen systematisera all sin kunskap och få fram korrekta svar. I dag används tekniken brett i firman.
– Första steget i många arbetsuppgifter där man ska reda ut hur det ser ut juridiskt har vi i princip automatiserat och precisionen är anmärkningsvärd, säger Richard Sahlberg.
För att inte riskera att klienters sekretesskyddade information läcker ut har Foyen byggt helt lokala interna AI-servrar.
– Om man använder externa leverantörer så hamnar den interna datan på utländska servrar. Om det skulle läcka så vore det ett brott mot advokatetiska regler. Men vi använder AI-motorer helt internt i firman, så allt som är känsligt processas på våra egna servrar. Det gör att risken för dataläckage är obefintlig, och att vi kan använda och maximera alla existerande AI-verktyg på ett säkert sätt, säger Richard Sahlberg och fortsätter:
– Vi är nog de som ligger längst fram i Sverige på att använda AI-teknik inom juridiken, för de som förlitar sig på externa verktyg kan inte applicera det på känslig data på samma sätt som vi kan.
– Något som tar mycket tid i vårt dagliga arbete som jurister är att granska komplexa avtal med mycket data och rättsprocesser där vi ska skriva ihop yttranden och gå igenom bilagor. Allt sådan kommer vi att kunna automatisera.
Och det är bara början.
– Det stora skiftet ligger framför oss och kommer att komma inom de närmaste 6-12 månaderna då vi kan applicera det här inom alla våra områden, oavsett omfattning och komplexitet, säger Richard Sahlberg.
Hur påverkar det juristernas yrkesroll?
– Arbetsuppgifterna kommer att skifta. Advokatrollen kommer att handla mer om högkvalitativ rådgivning i stället för att ta betalt för att gå igenom och generera text. Det kan förvisso bli billigare för klienterna, men framför allt blir det väldigt mycket säkrare och bättre för att vi kan lägga tiden på kvalitetsgranskning i stället.
Sedan i våras används Foynet även i juristutbildningen på Lunds universitet. För om framtidens jurister ska kunna jobba framgångsrikt med AI måste det vara en del av deras utbildning. Det menar Richard Croneberg, biträdande universitetslektor vid juridiska fakulteten i Lund som också deltog i panelen på Foyen-dagen.
– När AI kom förstod vi att vi måste ändra hur vi undervisar våra studenter för att de ska kunna möta den här nya tekniken, säger Richard Croneberg.
Som ett av de första universiteten i världen har de integrerat AI som ett examinerande moment i en av grundterminerna på juristutbildningen. Studenterna använder sig av Foynet för att prompta fram en text som de sedan får kritisera utifrån olika källor. Men alla inom akademin är inte lika positiva som Richard Croneberg till den nya tekniken.
– Många är skeptiska och oroliga, en del vill kanske till och med förbjuda AI men då tror jag att vi gör våra studenter en otjänst. AI är ju ett verktyg som de kommer att behöva använda i arbetslivet, säger han.
Vad grundar sig motståndet i?
– Det är motsägelsefullt för samtidigt som många oroar sig över att AI är så dåligt att studenterna ska lära sig fel saker, så finns det också en oro över att AI är så bra att studenterna ska ta genvägar och lämna in uppgifter som inte är självständigt genomarbetade. En del vill till och med dra ner på möjligheten att ta med dator och andra digitala verktyg till undervisningen. Det tror jag är en jättefarlig utveckling för då förlorar vi många viktiga verktyg, säger Richard Croneberg.
– Samtidigt kommer det studier som visar att ens kognitiva förmågor påverkas av användandet av de här hjälpmedlen och att det kritiska tänkandet avtar för att man blir bekväm. Men just därför är det jätteviktigt att jobba med de här verktygen i utbildningen för att studenterna ska lära sig hur de ska förhålla sig till dem.
I panelsamtalet på Foyen-dagen deltog också kreatörerna Isabelle Rudström-Österlund och August Sederholm. Tillsammans driver de brandingbyrån We Are Human. Tack vare AI behöver de inte vara fler än två.
– Vi är som en fullskalig byrå för att vi kan göra så mycket med hjälp av AI-verktyg. Vi använder AI till bildgenerering och copy, att koda och animera, skapa presentationer, struktur och research. AI hjälper oss också att sköta mycket av det administrativa, säger Isabelle Rudström-Österlund och fortsätter:
– Däremot använder vi inte AI för att bolla idéer, eftersom AI bara utgår från sådant som redan gjorts.
Isabelle Rudström-Österlund och August Sederholm ser AI som ett kraftfullt verktyg, men det krävs fortfarande att det är människor som talar om för AI-verktygen vad de ska göra.
– Det som krävs av mig som kreatör och designer i dag är att jag kan avgöra vad som är bra eller dåligt, så att jag kan styra AI:n i rätt riktning, säger Isabelle Rudström-Österlund.
– Jag brukar säga att smak och erfarenhet är det som behövs nu. Genom AI-verktygen kan vi bli bättre och öka vår produktivitet enormt mycket, men det krävs fortfarande att det är vi som promptar. Om du har en person som inte vet vad den gör så kan det bli väldigt svaga resultat. Men det kan också bli väldigt bra om det är rätt person bakom ratten, säger August Sederholm.
Han säger att det är samma inom alla branscher. Inte minst inom juridiken.
– Du behöver någon som både kan prompta och granska att det är korrekt.
Dessutom behövs människan för att kunna avgöra vad som är rätt och fel etiskt och moraliskt.
– I alla fall nu. Men sedan tror jag att AI kommer att kunna bli jättebra på etik och moral, säger August Sederholm.
De tror att AI kommer att ta över mer och mer.
– Folk är så rädda för det, men jag tror att man måste acceptera att AI är här för att stanna. Den som inte hoppar på tåget kommer att hamna efter. Redan i dag kan vi bli tio gånger bättre med hjälp av AI och spara väldigt mycket tid. Det gör att vi kan ägna oss mer åt det kreativa som vi är bra på, säger Isabelle Rudström-Österlund.
Hur kommer det här att påverka arbetslivet?
– På ett sätt kan det göra att det blir svårare för nyutexaminerade att komma in, för AI kan göra mycket av deras jobb. Det är väldigt bra att vara senior i dag när det som behövs är erfarenhet och kunskap. Å andra sidan krävs det att seniorerna också kan AI. Kanske är det där de unga kommer in, säger August Sederholm.
Han säger att utvecklingen går så fort att det är omöjligt att förutspå var vi kommer att vara om fem år.
– Det bästa vore ju om vi kunde få mer tid över att vara tillsammans med familj och vänner, och ägna oss åt sådant som ger oss lycka. Samtidigt har människan alltid trott att vi kan få mer tid att vila genom att bli mer produktiva. Men oftast skapar det bara nya arbetsuppgifter. I stället för att man rattar en kund, kanske man har tjugo kunder i framtiden. Antingen det eller så blir det massarbetslöshet. Det kan gå åt båda håll, säger August Sederholm.
Han ser stora fördelar med AI, men också risker. Vad vill vi mata in i AI och vad kan det leda till? Hur vet vi att det inte hamnar i fel händer?
– Jag har tänkt mycket på att om terrorister vill förstöra så finns det så mycket som AI kan göra. Jag tror också att manipulation kan bli ett stort problem i framtiden. Kina samlar redan in väldigt mycket data och använder AI till att övervaka sin befolkning. Det är ett verktyg som kan användas både till gott och ont, säger August Sederholm.
När utvecklingen går så här fort gäller det också att juridiken hänger med, menar han.
– I dag kan AI göra en cover på en känd låt i en helt annan genre och det låter jättebra. Då behöver artister kunna skydda sina röster till exempel.
