I coronakrisens spår – förläng tillståndstider för att rädda delar av näringslivet

Vi lever i en osäker tid som påverkar människors hälsa och även sätter nya ramar för den svenska och globala ekonomin. Vissa särskilt utsatta sektorer drabbas nu av stora utmaningar och pandemin skapar även juridiska problem som vi inte ställts inför tidigare. Parallellt med den här nya verkligheten så befinner vi oss i ett läge där Sverige har fortsatt krångliga och långsamma tillståndsprocesser. Situationen är dessvärre alarmerande med bromsad mineralutvinning, hinder för utveckling av vindkraft och annan förnybar energi, samt långsammare byggtakt.   

Publicerat: 13 maj, 2020

Ett tydligt exempel finns inom gruvnäringen. Omställningen till ett fossilfritt samhälle ställer krav på rejält ökad elektrifiering och därmed ökar behovet av metaller. Sverige såsom gruvnation har en avgörande roll att spela såväl inom EU som internationellt. När det gäller prospektering av mineraler så behövs tidsbegränsade undersökningstillstånd enligt minerallagen. För att en förlängning ska godkännas så krävs att det skett ett aktivt undersökningsarbete under tillståndstiden. Annars är risken stor för att en förlängning inte medges och att tidigare gjorda investeringar går förlorade. Det är här problemet uppstår. I rådande läge med covid-19 har många prospekteringsbolag helt enkelt stora svårigheter att utföra ett sådant undersökningsarbete.

Även tillstånd enligt miljöbalken har många begränsningar. Till exempel så måste den tillståndspliktiga verksamheten ha satts igång inom viss tid. I annat fall förfaller tillståndet och blir värdelöst. I nuläget är finns det många utmaningar för näringslivet, exempelvis när det gäller att få fram arbetskraft och maskiner, klara av leveranser och hantera avtalsförseningar. Risken är att företagen i värsta fall går miste om en hel byggsäsong, vilket innebär att tillstånden då blir ogiltiga.

För att få till en förlängd igångsättningstid för miljötillstånd krävs en egen process vid en miljöprövningsdelegation eller mark- och miljödomstol. En sådan process tar tid och kostar pengar, samtidigt som utgången är oviss. Det krävs omfattande underlag för att visa att de dröjsmål som uppstått varit utanför verksamhetsutövarens kontroll. Även om verksamheten sedan får en förlängning av igångsättningstiden, så förlängs inte tillståndets livslängd och sluttidpunkten senareläggs alltså inte. Det här innebär en stor risk för projektens finansiering. Värt att tillägga är även att det här är en tydlig glesbygdsfråga, eftersom den till stora delar berör norra Sverige där många vindkrafts- och gruvverksamheter utvecklas.

Men det är inte bara tidsaspekterna som är utmanande. Vi menar också att reglerna när det gäller miljökvalitetsnormer för vatten är för svåra att tolka och kraven näst intill omöjliga att uppfylla. Den intresseavvägning som görs enligt miljöbalken tar inte hänsyn till klimatnytta, samhällsnytta eller social hållbarhet.

För att klara miljömålen och samtidigt rädda företag och samhällsnyttiga verksamheter, bör regering och riksdag omgående besluta om:

Ett års förlängning av alla igångsättningstider – i kombination med en automatisk förlängning med ett år på tidsbegränsade miljötillstånds giltighetstid
Ett års förlängning på undersökningstillstånd enligt minerallagen
De här förlängningsbesluten ska kunna ges efter ett enkelt anmälningsförfarande. Vi ser även behov av att överväga en motsvarande förlängning av bygglovsbeslut med ett år. Kombinationen av krisläge på grund av covid-19 och svårhanterliga krav på såväl startbesked som verkställighet, innebär risk för att bygglov rinner ut i sanden och därmed hindrar bostadsbyggandet.

Coronakrisen får inte sätta stopp för mer förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser och utökade resurser till prövningsmyndigheter och domstolar. I förlängningen handlar det om att säkerställa investeringar, undvika förlorade arbetstillfällen och bidra till en fortsatt klimatomställning.

 

Artikeln har även publicerats som debattartikel på Ny Teknik 13 maj 2020 >>

Liknande artiklar

Solceller
Mark och miljö2024.04.16

MÖD säger nej till solcellsanläggningen i Svedberga och ställer hårda krav på alternativredovisning

Mark- och miljööverdomstolen (”MÖD”) stoppar European Energy Sveriges planerade solcellsanläggning i Svedberga. Detta står klart efter att MÖD den 3 april 2024 fastställde Länsstyrelsen i Skåne läns beslut om att förbjuda solcellsanläggningen i Helsingborgs kommun i mål nr M 13461-22. Solcellsanläggningen hade kunnat bli den största solcellsparken i Sverige med en årlig produktion om 175 GWh och därmed bidra med mycket förnybar energi i ett elområde med stort behov av mer el. Eftersom solcellsparken planerades att anläggas på jordbruksmark aktualiserades regeln i 3 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) som i slutändan satte, åtminstone tillfälligt, stopp för projektet. Advokat Pia Pehrson och biträdande jurist Elin Holzhausen kommenterar här MÖD:s färska avgörande och även tre andra beslut från MÖD om solcellsanläggningar.

xterior of a school building and schoolyard in Stockholm, Sweden.
Mark och miljö2024.04.05

Vad behöver utredas vid detaljplaneärenden och hur ska det göras? Ny praxis ger vägledning.

När en kommun tar fram en detaljplan ställer plan- och bygglagen (”PBL”) krav på vilket underlag som måste finnas. Omfattningen av underlaget beror på om planen riskerar att medföra betydande miljöpåverkan (”BMP”), vilket i så fall kräver en miljökonsekvensbeskrivning (”MKB”). Att ta fram en MKB är ett omfattande arbete och kraven på innehållet är idag höga. Om kommunen gör felaktiga bedömningar gällande BMP och MKB-underlagets omfattning kan det få allvarliga följder. Beslut att anta detaljplanen kan upphävas och hela planärendet måste då tas om från början, med förlust av tid och resurser som konsekvens. Därför är det av yttersta vikt att hantera dessa frågor korrekt.

Vattenkraftverk med skog bakom i Sverige
Mark och miljö2024.02.21

Bristande EU-implementering hotar omställningen – dags att införa färdiga förslag

Vår delägare och advokat Pia Pehrson varnar för de allvarliga konsekvenserna av Sveriges bristande implementering av EU-lagstiftning. Långsamma tillståndsprocesser utgör stora hinder för elförsörjningen, hotar samhällets stabilitet och näringslivets konkurrenskraft. Pia Pehrson lyfter exempel på utdragna beslutsprocesser och osäkerhet som drabbar vind-, vatten- och kärnkraft, vilket leder till att företag etablerar sig i andra länder.

Fler nyheter